Ökat bistånd till ett Somalia som ser en ljusning skymta

Vår biståndsminister Gunilla Carlsson besökte Somalia i förrgår och fick som en av de första europeiska politikerna träffa landets nya president, Hassan Sheikh Mohamud.

Carlsson vittnar om ett Somalia i förändring. Säkerhetsläget har förbättrats, överallt i huvudstaden Mogadíshu byggs raserade byggnader upp och det finns ett förtroende för den nya politiska process som pågår. President Hassan Sheikh Mohamud vill att Sveriges bistånd till landet ska gå direkt till regeringen och inte via FN som nu sker. I somras rapporterade FN om att 70 procent av biståndspengarna till Somalia försvunnit på okända vägar.

Gunilla Carlsson säger att Sveriges bistånd till Somalia kommer att öka, inte minst för att hjälpa till med den politiska utvecklingen. Hon tillägger också att somalier är ett entrepenörsfolk och besitter en enorm förmåga. Över 60 procent av den vuxna befolkningen sägs vara analfabeter, så Carlsson menar säkert de övriga 40 procenten.

Om Carlsson och regeringen ser en ljusning så gör också jag det. Om läget nu stabiliseras och lugnet infinner sig, så finns det alla skäl i världen för somalierna att resa hem igen. Om de nu är så goda entrepenörer och har en svensk skolutbildning i bagaget, finns en ljus framtid att vänta i sitt hemland. Här kan de starta egna företag, anställa tusentals arbetslösa, ta välbetalda jobb, inta höga positioner i samhället och inte minst, lära upp sin egen befolkning i självklarheter som demokrati, mänskliga rättigheter och jämlikhet. De somalier som bor i Sverige har en betydligt ljusare framtid i Somalia än i arbetslöshetens Sverige och att gå på bidrag i detta kalla klimat är väl inget som välutbildade entrepenörer ser fram mot?

Källa: SR

PS
Lägg märke till hur stilenligt Gunilla Carlsson klätt sig för att smälta in. Vad är det man brukar säga: Ta seden dit du kommer!

Arabiska aktivister får svenskt bistånd

 Av Pettersson

Den arabiska våren får Sveriges regering att satsa 100 miljoner kronor på en demokratisering av länder i Mellanöstern och Nordafrika. Det är en av nyheterna i årets höstbudget, där regeringen också ökar stödet till enskilda nät- och demokratiaktivister.

Efter de folkliga upproren i bland annat Tunisien, Libyen och Egypten presenterar regeringen nästa vecka en helt ny satsning på demokratibistånd. Som del av biståndsbudgeten avsätts 100 miljoner kronor till stöd för en demokratisering av länder i Mellanöstern och Nordafrika.

–Det handlar till exempel om att bygga upp nationella parlament och stödja statliga institu- tioner för att skapa mer demokratiska samhällen, säger biståndsminister Gunilla Carlsson (M).

– Pettersson säger att det finns ingen gräns när det gäller att stödja stenkastarkulturen medan demokratiska nätaktivister på hemmaplan motarbetas och beskylls för att sprida myter…

SvD

Sverige, mest generöst av alla

Av Stefan K

Sverige toppar listan över de länder som ger mest i bistånd.

OECD presenterar idag siffrorna över 2011 års bistånd. Sverige gav under året 36 miljarder kronor i bistånd, vilket är 1,02 procent av BNI (bruttonationalinkomsten). FN:s uppsatta mål är att bidragsländerna ska ge 0,7 procent av BNI och Sverige är ett av få länder som ger mer.

P.g.a. den ekonomiska krisen drog flertalet länder ned på biståndet förra året, men det gäller förstås inte Sverige som istället ökade sitt bistånd med 10,5 procent. Biståndsminister Gunilla Carlsson jublar och säger att Sverige kommer att få många gratulationer för detta. Samtidigt är hon bekymrad över att flertalet länder svikit sina biståndslöften när vi i Sverige upprätthåller våra.

Samtidigt i Sverige brottas både staten, kommuner och landsting med ekonomiska problem som föranleder ständiga besparingar och nedskärningar. Lägg också till det faktum som säger att Sverige tar större ansvar för världens flyktingar än något annat land i Europa. Nog tusan är vi generösa alltid, men enligt vänstersocialisterna i V och Mp bör vi ta större ansvar än vi redan gör.

Källa: SvD

Flyktingströmmar kontra flyktingströmmar

Av Stefan K

I Sverige tar vi årligen emot tiotusentals flyktingar med regeringens goda minne. I Turkiet tar man nu emot tiotusentals flyktingar och regeringen förfasas.

Biståndsminister Gunilla Carlsson (M) är oroad över att Turkiet själva anser sig ha kapaciteten att sköta de stora flyktingströmmar som kommer in över gränsen från Syrien. Enligt Carlsson kan landet komma att behöva internationell hjälp och Sverige står redan berett att ge denna.

I Turkiet kallas flyktingarna för gäster, de har ingen flyktingstatus och förväntas återvända till sina hemländer.

I Sverige har vi redan tiotusentals flyktingar och bara de närmsta två åren väntas över 100 000 somalier anlända. De behöver ingen flyktingstatus och förväntas inte återvända hem, vilket de säkert inte heller vill när förmånerna är så skyhöga här uppe i norra Europa. Varför kallar inte den moderatledda regeringen in internationell hjälp i läget vi nu befinner oss i? Bevisligen klarar Sverige inte längre av att hantera dessa stora flyktingströmmar och ska vi fortsätta att leka världssamvete går vi en oerhört trist framtid till mötes.

Källa. SR

”Regeringen har gett upp om biståndet”

Pettersson har kopierat delar av en artikel i DN. Länk nedan.

Göder diktatorer. Under ett halvt sekel har en brokig skara främst afrikanska envåldshärskare fått hundratals miljarder kronor i svenskt bistånd. Nyttan är tveksam, vilket man även erkänner på regeringsnivå. Om inte biståndet fungerat sedan det startade för femtio år sedan – vad är det som talar för att det plötsligt ska börja fungera nu, skriver Fredrik Segerfeldt och Bengt Nilsson.

Det svenska statliga biståndet fyller 50 år i år. Det borde vara något att fira, men svenska skattebetalare bör nog vänta med att korka upp champagnen. Biståndsminister Gunilla Carlssons närmaste medarbetare meddelade nyligen att regeringen inte vet om biståndet gör någon nytta.

Det var på ett seminarium på Timbro i Stockholm den 12 januari som statssekreterare Hanna Hellquist fick frågan från en person i publiken. ”När man hör dig prata och när man hör vad Gunilla Carlsson har sagt de senaste åren får man intrycket att ni på UD attesterar en budget på 35 miljarder samtidigt som ni inte har någon aning om det gör någon nytta om man ser till biståndets primära uppgift. Stämmer det?”

Svaret från Hellquist var tydligt och rakt: ”Jag skulle kunna nyansera det något, men ja, det stämmer ganska bra.” Sedan la hon till: ”Vi kan hitta enskilda exempel på väldigt bra insatser på mikronivån. Men vi måste också vara ärliga. Regeringen har lagt fram tre skrivelser om biståndets resultat till riksdagen. Och vi har haft väldigt svårt att säga någonting om effekterna av biståndsinsatserna i någon av dem.”

Vi förutsätter att detta också är Gunilla Carlssons och därmed regeringens ståndpunkt.

35 miljarder är mycket pengar. Det är 4.000 kronor per person i Sverige. Nästan lika mycket som hela gymnasieskolan kostar. Varken politiker eller allmänhet skulle acceptera att vi år efter år spenderade sådana summor utan att veta om gymnasieeleverna lär sig något. Frågan är varför samma osäkerhet är acceptabel när det gäller resultatet av biståndet.

Man skulle kunna tro att Hellquists uttalande är en sensation. Men öppna erkännanden av biståndets misslyckande är vanligare än man tror. I en av de ovan nämnda skrivelserna beskrevs ”svårigheterna att redovisa långsiktiga effekter av den verksamhet som får stöd genom det svenska utvecklingssamarbetet”.

Såvitt vi vet reagerade ingen politiker på detta. Skrivelsen möttes med tystnad och lades till handlingarna.

– Pettersson konstaterar att de två författarna till denna artikel i DN-Debatt som ni kan läsa hela HÄR lika gärna hade kunnat kopiera Petterssons gamla artiklar HÄR och HÄR så hade de sluppit en massa jobb. 

Ökat stöd till Nordafrika

Av Stefan K

Regeringen tar svenska skattepengar och ökar biståndet till Nordafrika med 120 miljoner.

”Vi ska fortsätta att kämpa för demokrati och mänskliga rättigheter”, säger biståndsminister Gunilla Carlsson (M).

Därmed uppgår biståndet till de Nordafrikanska länderna till 350 miljoner kronor och detta sker genom en omfördelning. Vilka andra områden som får se biståndet minska står inte, men kritiken ligger i att detta bistånd används till länder som är rikare än traditionella svenska biståndsländer.

Gunilla Carlsson medger att det finns en risk i att bistånden används till partier med en annan kvinnosyn än den svenska. Att de kan användas till partier som bygger på strikta islamistiska regler med stöd av islamistiska fundamentalistiska grupper som vill sprida sin lära till det närliggande Europa, verkar inte bekymra.

Källa: SvD

Fakta:

  • Sverige når i år upp till sitt mål på 1% av den beräknade bruttonationalinkomsten, vilket innebär 35,8 miljarder.
  • 5,5 miljarder av dessa räknas bort till förmån av exempelvis kostnader för asylsökanden från 3:e världen.
  • Center For Global Development mäter hur världens rikaste länder bidrar till utvecklingen i u-länderna. Sedan 2009 toppar Sverige den listan.
  • Sedan 2007 har Sverige minskat på antalet länder som får bistånd:
  1. 57% av biståndet går till dessa länder: Burkina Faso, Etiopien, Kenya, Mali, Mocambique, Rwanda, Tanzania, Uganda, Zimbabwe, Bangladesh, Kambodja och Bolivia.
  2. 23% av biståndet går till dessa länder: Burundi, DR Kongo, Liberia, Sierra Leone, Somalia, Sudan, Afghanistan, Östtimor, Irak, Gaza, Colombia och Guatemala.
  3. 9% av biståndet går till dessa länder: Albanien, Bosnien-Herzegovina, Georgien, Kosovo, Makedonien, Moldavien, Serbien, Turkiet, Ukraina och Vitryssland.
  4. Övriga 11% går till länder där biståndet sakta fasas ut: Botswana, Namibia, Sydafrika, Indien, Indonesien, Kina och Vietnam samt ett antal länder där man stöder demokrati och mänskliga rättigheter.

EU-miljoner till Somalia utan resultat

Av Pettersson

EU har betalat ut tiotals miljoner kronor till Somalias parlament, trots skriande brister i dess arbete, visar dokument som TT tagit del av.

Nu pressas samma politiker att på bara ett år göra vad de inte lyckats med de senaste sju: att reformera parlamentet, skriva en författning och hålla val.Under stort säkerhetspådrag samlas denna vecka somaliska politiker och internationella aktörer i Mogadishu. Sverige är representerat på hög tjänstemannanivå. Biståndsminister Gunilla Carlsson tycker att stödet till övergångsmyndigheterna bör fortsätta trots de omfattande bristerna och avsaknaden av resultat.

 – Nu finns en möjlighet här, givet att situationen på marken eventuellt börjar förändras, säger hon till TT.

 Hon tycker att den nyligen utsedda premiärministern har gett nytt hopp. Att det råder en enorm krigströtthet hos befolkningen bidrar också till tron på att förändring är möjlig.

– Det finns ingen förståelse hos befolkningen för den radikalisering som man har sett. Man vill ha fred, man vill ha säkerhet, man vill ha frihet och man vill börja utveckla landet. Men hon är väl medveten om bristerna.

 – Jag säger inte att det här kommer att lyckas. Men det är den enda möjligheten vi har just nu.

Att dra in stödet till parlamentarikerna är inte heller aktuellt men hon anser att ersättningar är alldeles för höga och kallar dem ”löjeväckande”.

− Pettersson säger att biståndet visst har gett resultat. Titta i våra förorter, där finns massor av somalier som insett att svenskarna är ett rikt, naivt och lättlurat folk. 

Stockholm TT