Reduktionsplikten ännu sämre än sitt rykte

KLIMAT & MILJÖPOLITIK. För att främja användningen av biodrivmedel S+MP har regeringen från 1 juli 2018 infört reduktionsplikt för bensin, diesel och från 1 juli 2021 även för flygfotogen. Det innebär att alla drivmedelsleverantörer måste minska växthusgasutsläppen från berörda drivmedel med en viss procentsats.

Kravet att blanda in biobränslen infördes utan vidare eftertanke. Klimatet tjänar inte på en politik som inte går att genomföra i verkligheten, skriver Daniel Åkerman på Göteborgs-Posten.

Reduktionsplikten är så verklighetsfrånvänd att det är tveksamt om inblandningskraven ens går att uppfylla. Det är bara en av bristerna med införandet av reduktionsplikt, som Riksrevisionen har funnit i en ny granskning. Trots att reformen var central för den föregående S-MP-regeringens klimatpolitik saknades ordentliga beslutsunderlag.

Reduktionsplikten innebär att tillverkare av drivmedel måste blanda in biobränslen i bensin och diesel för att minska utsläppen av koldioxid. Andelen biobränslen som måste blandas in började på en relativt låg nivå, men ökar sedan över tid. Maxnivån ska nås år 2030 med 28 procents inblandning för bensin och hela 66 procent för diesel.

Det är dock tveksamt om det är möjligt. Riksrevisionen konstaterar att en så hög andel gör att bränslet inte längre uppfyller EU:s kvalitetskrav för drivmedel. Detta påpekades redan av flera remissinstanser när den ursprungliga propositionen skulle läggas fram år 2017. Regeringen svarade då att nivåerna skulle utredas i den första årliga utvärderingen av reformen. När sagda utvärdering gjordes av Energimyndigheten år 2019, menade myndigheten att den tekniska utvecklingen troligen skulle göra det möjligt med högre inblandning i framtiden. Ett optimistiskt antagande som den inte hade någon egentlig grund för.

Tre år senare, i utvärderingen 2022, tvingades Energimyndigheten också erkänna att de satta nivåerna inte är förenliga med bränslekvalitetskraven och att problemet lär bli akut redan år 2027. Även om tekniken skulle förbättras i tid finns andra problem. Framför allt att det saknas biomassa för att tillverka tillräckligt med biodrivmedel.

Trots ambitioner om att det svenska jordbruket och industrin skulle möta den ökade efterfrågan, importeras omkring 90 procent av råvarorna till det biodrivmedel som används i Sverige. Och det är långt ifrån säkert att den globala marknaden kan möta en högre efterfrågan. Såväl coronapandemin som kriget i Ukraina har redan begränsat produktionen. Samtidigt ställer EU:s förnybartdirektiv högre hållbarhetskrav på biodrivmedel, vilket naturligtvis gör det svårare att producera.

Grundproblemet är dock att mängden biomassa är liten. Sverige ensamt importerar exempelvis i dagsläget en tredjedel av den globala produktionen av biodrivmedlet HVO. Om svenska bränsletillverkare ska köpa mer, är det inte säkert att det räcker. Särskilt inte som EU:s nya klimatpaket kommer ställa liknande krav på transportsektorerna i samtliga medlemsländer att minska sina utsläpp, vilket lär öka efterfrågan på biobränslen.

Allt detta kan läggas på det faktum att reduktionsplikten redan har ökat bränslepriserna mer än avsett. S-MP-regeringen trodde att dieselpriserna skulle öka med 40–60 öre, exklusive moms. Enligt Riksrevisionens beräkningar ökade de i själva verket med 2 kronor och 92 öre jämfört med EU-snittet. Det fanns redan välgrundad kritik mot reduktionsplikten, men efter Riksrevisionens granskning står det bortom allt tvivel att regeringen gör rätt i att sänka den.

Daniel Åkerman, Göteborgs-Posten.

-Pettersson har noterat att den nya Tidö-regeringen och SD beslutat att sätta stopp på galenskaperna och sänka reduktionsplikten för bensin och diesel till sex procent från den 1 januari 2024.

***

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

  • Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
  • Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.

Du kan även SWISHA till 0760 858 480 

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168

10 thoughts on “Reduktionsplikten ännu sämre än sitt rykte

  1. ”När sagda utvärdering gjordes av Energimyndigheten år 2019, menade myndigheten att den tekniska utvecklingen troligen skulle göra det möjligt med högre inblandning i framtiden. Ett optimistiskt antagande som den inte hade någon egentlig grund för.”
    De grundade sina beslut på önskningar om framtiden. Deras leklystnad kostar svenskarna grova skattepengar och skenande ekonomi med ynka liten klimateffekt.

  2. Kombon Bolund/Stenevi versus (S) har varit en miljökatastrof för svenska folket. Allt för att bibehålla makten. (S) – helt skamlöst och Mp mot bättre vetande. Och svenska folket har låtit det passera (80%). Är det ointresse eller dumhet? Eller falsk trygghet enligt resonemanget ”vi vet vad vi har men inte vad vi får”?
    När man pratar med människor märker man okunskapen (eller ointresset) för den politiska vardagen. Detta ”vet” makthavarna och de dribblar sig framåt med den vetskapen.

    18
  3. Varför skriver man hela tiden att att växthusgaserna minskar med ökad inblandning av biodrivmedel. Detta är en lögn som upprepas gång efter gång. Om jag tankar med ren diesel eller med 30% inblandning av biodiesel så blir utsläppet exakt lika stort. En liter förbränt bränsle avger exakt lika mycket Co2 oberoende av härkomst. Den enda skillnaden är att den fossila andelen minskar, men utsläppet är detsamma. Därför blir jag så frågande när man säger att vi inte klarar klimatmålet om vi minskar reduktionsplikten. Varför granskar ingen sanningen bakom påståendet?

    22
  4. Frågan är hur många liter drivmedel som behövs för att på svensk åkermark producera EN liter biodrivmedel. Det ska gödslas, plöjas, harvas och sås på våren och sedan skördas på hösten. Utsäde är en tilläggsprocess som kräver energi och transport, gödning är en tilläggsprocess som kräver energi och transport, sedan ska den mogna grödan kanske torkas vilket är en tilläggsprocess och så ska grödan fraktas från bonden till en anläggning för biodrivmedel. Till det kommer givetvis raffineringens energiåtgång och slutligen en transport till ”blandningen”. Ska man dessutom räkna in slitage och underhåll på maskiner så är frågan om energin i en liter biodrivmedel ens är större än energin som användes för att producera den.

    18
    • Yup.

      Det produceras lite av slaktavfall med, och det finns mycket att ta av inom de fredliga juvelerna och ”förnybara, som det kallas?” när de åker ut genom röret där bak till de 72 russinen och gjort lite nytta?
      Usch, så jag tänker?

  5. Först hugger man i Sydostasien ner regnskog, som körs på båt till norra Europa och på diverse omvägar blir miljövänlig träflis till kommunala värmeverk. På marken där regnskogen växte odlas sedan oljepalmer, vars produkter rätt vad det är hamnar som HVO i vår diesel.

    Ingen vill ju erkänna att det går till så här, men exporten från framförallt Indonesien tar vägen någonstans, och det är bara tokstolleländerna i norra Europa som håller på med allt trams med ”förnybara” bränslen. Lite likadant med allt åsnekött som importeras men aldrig syns i köttdisken…

    20
    0
  6. De som använt den egna hjärnan har hela tiden förstått att det bara handlat om makt och att skrämma det sovande folket .
    Men SOSSARNA vågade inte själv stå i fronten när det ljögs som värst.
    Då rekvirerade de stollarna i Miljöpartiet.
    Och de blev makrberusade och förstod inte bättre .
    Nu harvar de Svenska gröna i gärdsdårdsserien .
    Och där hör de hemma med den politik de för .

    50
    2

KommenteraAvbryt svar