För att öka möjligheterna för nyanlända invandrare att få ett arbete förstärker nu regeringen de arbetsförberedande insatserna i etableringsreformen genom att göra dem mer målgruppsanpassade och komplettera dem med insatser som tydligt är kopplade till arbetslivet.
Sammanlagt satsas 380 miljoner kronor under fyra år för att skapa ett praktiskt basår för nyanlända personer som är över 30 år och har högst nio års utbildning. Basåret ska bestå av arbetsträning som kan kombineras med yrkesinriktad svenskundervisning, sfi och teoretisk utbildning inriktad mot behoven på den aktuella arbetsplatsen. I december 2011 hade mer än hälften av de nyanlända som omfattades av etableringslagen en utbildning som var kortare än nio år. Regeringen bedömer att det bör kunna anordnas cirka 1 000 platser per år de närmaste fyra åren. Av dessa bör minst 100 anordnas inom landsbygdens näringar.
Regeringen avsätter också i budgeten 500 miljoner kronor över fyra år för praktikplatser åt nyanlända. Praktiken är tänkt att vara sex månader och de avsatta medlen är en merkostnadsersättning som skapar möjlighet för 6 000 nyanlända per år att få praktik under den första tiden i Sverige. En praktikplats kan ge både arbetslivserfarenhet och de kontakter som behövs för att få det första jobbet i landet.
– Med dessa åtgärder förstärker vi arbetslinjen i integrationspolitiken. Under långa perioder var en majoritet av dem som flydde till Sverige välutbildade, men i dag är verkligheten en annan. Arbetsförmedlingens statistik visar att över 60 procent av de nyanlända flyktingarna och deras anhöriga högst har förgymnasial utbildning. Detta ställer nya krav på integrationspolitiken och vi måste hela tiden anpassa den förda politiken utifrån de människor som kommer, säger integrationsminister Erik Ullenhag.
-Pettersson ser att Myten fortsätter särbehandla vissa grupper i samhället. Dessutom den grupp som redan är kompetent och välutbildat och bidrar till Sveriges välfärd enligt regeringen.
Varför inte en högskoleutbildning till muslimsk terrorist. Lärare i ämnet kan inte vara svårt att framkalla, då SÄPO har koll på några hundra presumtiva. Någon driftig kunde sedan starta eget och få starta eget-bidrag, och anställa några nyexaminerade terrorister och för dessa kunde AF betala ut bidrag i form av nystartsjobb och instegsjobb.
Observera Ullenhags ord:
”Vi måste hela tiden anpassa den förda politiken utifrån de människor som kommer”
Just det. Vi ska anpassa oss, inte de som kommer.
Med tanke på vad Stefan K skriver och vad man kan läsa i ”Välkommen till Belgistan” så kommer man osökt att tänka på den gamla bakrute-dekalen:”Indianerna stoppade inte invandringen, idag lever de i reservat”
Kan kanske finnas ett uns av sanning i det…
Olika regeringar har under decennier jobbat på att snedrekryteringen inom högskolan ska försvinna. Samtidigt har då längre utbildningar inkl högskoleutbildningar förespråkats. Antalet platser för antagning till högskolan är politiskt styrd vilket märk väl inom t ex läkarutbildningen.
Arbetsplatser har blivit mer och mer automatiserade inom olika branscher i och med att människor kunnat ersättas med automatik, robotar m m.
Samtidigt har en en inflyttning till städerna från landsbygden, dvs jordbruk läggs ned, inriktningar ändras etc.
Så det jag inte förstår är vilka arbetsplatser finns kvar för de som inte har någon utbildning? Vilka branscher idag kräver ingen utbildning?
Man kan jobba i affär med att plocka fram varor, det är väl det enda jag kommer på. Andra enklare jobb som kräver några man har försvunnit och ersatts med maskiner, t ex gatsopning och liknande göromål.
T o m att vakta barn på dagis, snyta näsor och byta blöjor, kräver högskolestudier.
Så vad ska vi göra med alla outbildade analfabeter, andra med låg utbildning?
Fattar inte siktigt hur regeringen tänker.
Utbildning !
Du behöver ansluta dig till dom, det är något du behöver ”Magistern” UTBILDNING!