Pettersson

Nio av de 57 svenskar som finns med på Säpos lista över personer som samarbetade med Stasi är journalister.

Uppgiften framkommer i forskaren Birgitta Almgrens nya bok ”Inte bara spioner” som kom ut i dagarna. Är journalisternas överrepresentation på den svenska Stasi-listan en av anledningarna till att svenska opinionsbildare inte mer aktivt driver kravet på att namnen på listan ska offentliggöras?

Statistiken bekräftar att journalister var en prioriterad grupp för DDR och dess beryktade säkerhetstjänst.
Uppgifterna i boken ”Inte bara spioner” är dessutom en bekräftelse på att journalister som Flemming Sørensen på Jyllandsposten i Danmark och Stein Viksveen på Stavanger Aftenblad i Norge – som både erkänt att de försett Stasi med hemlig information – inte var några skandinaviska undantag.

”en av de svenskar som finns med på den svenska Stasi-listan, Björn Jensen, som journalist var knuten till det socialdemokratiska partiet, till Socialistinternationalen och till Bommersvik.
Två veckor före Palme-mordet lämnade Björn Jensen, som hade täcknamnet König, den rapport som Stasi klassade som mest betydelsefull av Königs samtliga rapporter.
Björn Jensen redogjorde för de viktigaste medlemmarna i det socialdemokratiska partiet och berättade om situationen i riksdagen för partiet. Dessutom beskrevs den militärpolitiska situationen i Sverige, kontroverser inom socialistinternationalen, samt kontakter mellan svenska LO och polska Solidaritet.
Han levererade dessutom det socialdemokratiska partiets interna telefonlista till Stasi.

En annan socialdemokrat som förekommer i Stasis register – Kolmårdens förre chef Ulf Svensson – var i sin tur god vän med Sten Andersson, Olof Palme och Ingvar Carlsson, och rapporterade om militära anläggningar för u-båtar, om Norrköpings hamn med omgivningar, samt om säkerhetsanordningar runt svenska Säpo-chefens sommarstuga.
Hans kontaktperson var Stasi-agent, hette Dieter Schwartz och var djurparksdirektör i Rostock. I april 1988 fick Ulf Svensson ta emot DDR:s hedersnål i guld som tack för alla kontakter som förmedlats.
Mot denna bakgrund är det kanske inte så konstigt att svenska medier hellre intresserar sig för Ingvar Kamprads anknytningar till nazismen i samband med andra världskriget istället för att undersöka i vilken grad Ikea-möbler tillverkades av dissidenter på DDR-anstalter så sent som i mitten av 1980-talet?

Nu kan sanningen om Sveriges förhållande till DDR visa sig ha betydligt större sprängkraft än så. I november 1984 försvann SVT-journalisten Cats Falck spårlöst och våren 1985 hittades hennes döda kropp i Norra Hammarbyhamnen. När radiojournalisten Christoph Andersson gick igenom hennes gamla anteckningar visade det sig att Cats Falck hittat en tråd som ledde till topphemlig och statsunderstödd vapensmuggling. Illegala affärer var en grundförutsättning för att Honeckerregimen skulle kunna behålla makten i DDR. Men tråden ledde även till den svenska regeringen, som värnade om goda relationer med kommuniststaten DDR, avslöjade Christoph Andersson i radiodokumentären ”Scoopet som försvann” från år 2005. På Sveriges Televisions debattsida skriver nu Christoph Andersson att det mest uppseendeväckande i Stasi-arkiven kanske är hur den socialdemokratiska regeringen Palme exporterade kärnvapenteknologi till DDR i mitten på 80-talet. ”Ytterst ansvarig var statsrådet Thage G. Peterson. Den som först upptäckte det hela var Rapportjournalisten Cats Falck 1984. Strax därefter dog hon under mystiska omständigheter”, skriver Christoph Andersson. 25-årsminnet av Cats Falcks död för knappt två år sedan passerade obemärkt förbi på hennes egen redaktion på Sveriges televisions Rapport”

 − Pettersson har tidigare skrivit om detta flera gånger men journalisterna föredra att jaga Ingvar Kamprad för det han gjorde som 17-åring 1943 och drottning Silvia för det som hennes pappa eventuellt gjorde under 1930 och 1940-talen. Att tvätta sin egen skitiga byk är tydligen fullständigt ointressant för vår journalistkår.

Jan Guillou var inte ensam, det är dags att offentliggöra alla namnen.

Läs Ruben Agnarssons artikel på Newsmill

Läs tidigare på Petterssons HÄR, HÄR och HÄR.