Media och trovärdigheten

Petterssons tog upp det här med journalister, etablerad media och trovärdigheten i deras alster i ett inlägg den 27:e juni.

Under fredagen publicerades ytterligare ett inlägg med en annan journalist på samma tidning och som också det funderade lite över trovärdigheten i lokaltidningar.

Journalisten i det första inlägget visar sig samtidigt vara aktiv politiker i Centerpartiet. Lokaltidningen i fråga har starka sympatier för C så den kopplingen kanske inte är så märklig, men hur trovärdig inom sitt yrke är en ledarskribent som samtidigt har intresse i att motarbeta andra partier?

Det senaste inlägget som kom till efter ett sällsynt lågvattenmärke, även för att vara lokaltidningen, ställer frågan om trovärdighet på sin spets. Så här skrev chefredaktören på lokaltidningen i en krönika daterad 2016-02-29.

”För Södermanlands Nyheter granskar nyheter och rykten innan vi sprider dem vidare. Vi sätter dem i ett större sammanhang, ställer följdfrågor och gör noggranna överväganden före känsliga publiceringar. Allt för att hjälpa dig som läsare att veta vad som faktiskt är sant, av all information och desinformation som finns på nätet”

Efter detta verkliga lågvattenmärke som en av lokaltidningens reportrar stod för 2018-07-13 borde chefredaktören ta ett litet samtal med personen i fråga om man nu vill behålla trovärdigheten i orden ovan. Jag bryr mig inte om vilka åsikter människor har då varje individ har den demokratiska rättigheten att tycka vad man vill. Även en journalist har den rätten, men frågan är om man kan uttrycka dessa i sin profession? Frågan ställs därför att betalda journalister inte sällan anklagar obetalda bloggare för att använda personliga åsikter i sina alster.

Just av den anledningen är det ganska intressant att granska de som granskar oss. Den ansvariga journalisten som stod för lågvattenmärket i lokaltidningen är mer än bara en journalist, vilket kom att visa sig snart.

Börjar man titta bland favoritsidorna på journalistens Facebook-sida hittar man bl.a. följande grupper:

Busschaufförer mot rasism, Tillsammansskapet, Musiker mot rasism, Interasistmen, Vi står inte ut men slutar aldrig kämpa och en rad sidor med stöd för flyktingar.

En bra början, men det kommer mer.

Journalisten i fråga är också musiker och ordnade 2016 en musikfest till stöd för de flyktingar som kommit till Sverige och året efter arrangerade hon ytterligare en musikfest, den här gången till stöd för strandsatta flyktingar i Grekland.

Förutom att vara journalist på lokaltidningen skriver hon också för den krisande vänstertabloiden ETC. Hennes vurm för de flyktingar som tar sig över Medelhavet går inte att ta miste på. Artikel ett och artikel två.

Att hon är aktivist kan inte misstolkas och det är hennes roll som sådan man får ha i åtanke när man läser dessa två artiklar i lokaltidningen, bägge publicerade samma dag. ”Svenskar avråds resa men afghaner utvisas” och ”Migrationsverket – läget är allvarligt men stabilt”.

Fast det är hennes artikel om ICA-butiken i Trosa som retat upp folk och som sänker hennes och lokaltidningens trovärdighet (minns orden från chefredaktören ovan). Frågan varför hon två gånger i artikeln kopplar samman SD med de nazister som delat ut flygblad utanför butiken kvarstår. Att detta är ett inlägg från en aktivist vars hat till SD lyser genom står ganska klart och då kvarstår den relevanta frågan.

Hur hög trovärdighet har en journalist som använder sina egna politiska åsikter i sin profession och hur hög trovärdighet har en lokaltidning som släpper genom sådana lågvattenmärken? Det borde vara svårt för nämnda tidning att fortsättningsvis kritisera oavlönade amatörer som beskriver verkligheten i alternativa medier.

”För Södermanlands Nyheter granskar nyheter och rykten innan vi sprider dem vidare. Vi sätter dem i ett större sammanhang, ställer följdfrågor och gör noggranna överväganden före känsliga publiceringar. Allt för att hjälpa dig som läsare att veta vad som faktiskt är sant, av all information och desinformation som finns på nätet”

Det var så hon skrev, chefredaktören.

Med tanke på det som skrivs i lokaltidningen under dessa veckor, kanske det inte är underligt att man delar ut en gratis prenumeration till alla förstagångsväljare med orden.

”…lägger sin röst utifrån fakta och kunskap om vad de olika partierna har för politik, och inte bara går efter sociala medier där vi vet att det delas mängder av material som inte granskats källkritiskt”.

Hmmm…..

 

 

3 thoughts on “Media och trovärdigheten

KommenteraAvbryt svar