Den viktigaste akuta åtgärden är att kraftigt öka antalet poliser på plats i förorterna för en realistisk möjlighet att återställa säkerheten. På sikt krävs en kraftigt minskad invandring för att minska trycket på förorterna, skriver Jimmie Åkesson och Richard Jomshof (SD) om upploppen och bränderna.
Läs mer på SvD
Sven-Olof Sällström (t.h.) blir Sverigedemokraternas nya ekonomisk-politiske talesperson. Samtidigt utses Richard Jomshof (t.v.) till rättspolitisk talesperson. Det meddelade partiet på en presskonferens idag.
– Sällström med sin bakgrund som företagare är rätt person att fortsätta att utveckla partiets ekonomiska politik där småföretagarfrågorna har hög prioritet. I justitieutskottet har partiet varit oerhört produktiva sedan vi kom in riksdagen för två år sedan. Det är min övertygelse att Richard Jomshof med sitt lugn och sin bakgrund som skolpolitiker kommer att kunna lyfta nya perspektiv inom partiets politik för brottsbekämpning, säger partiledaren Jimmie Åkesson på en presskonferens idag.
Sven-Olof Sällström har tidigare varit ledamot i arbetsmarknadsutskottet och har sin bakgrund som ICA-handlare och officer. Richard Jomshof utses till rättspolitisk talesperson och tar plats i justitieutskottet.
– Kriminalpolitiken är en viktig fråga att lyfta, säger Jomshof på presskonferensen och pekade bland annat ut den organiserade brottsligheten som en stor utmaningen.
– Här kommer vi att lägga stor kraft. Men jag vill också lägga till ytterligare saker, bland annat hur vi bemöter brottsoffer. En stor del av mitt arbete kommer också att ligga på det brottsförebyggande arbetet.
Partistyrelsemedlemmen Richard Jomshof har en bakgrund som gymnasielärare. Han är ansvarig utgivare för SD-kuriren.
Även tre andra SD-riksdagsledamöter får nya uppdrag. Margareta Larsson är ny ledamot i kulturutskottet, Mattias Karlsson blir ny ledamot i arbetsmarknadsutskottet och Björn Söder är ny ledamot i utbildningsutskottet.
Av Stefan K
Den 12:e mars 2009 lämnade regeringen över en proposition till riksdagen, gällande ett införande av SFI-bonus för nyanlända invandrare.
Propositionen i sin helhet kan läsas här.
I grunden ligger ett misslyckande när det gäller sfi-studierna. Exempelvis klarade bara 13% av sfi-eleverna sina studier med godkänt resultat 2007/2008, 25% avbröt sina studier och av dessa återupptog 61% studierna efter ett år.
I oktober 2009 infördes sfi-bonusen på försök i tretton svenska kommuner. Katrineholm var en av dessa där alltså nyanlända invandrare som klarade att genomföra studierna inom ett år, fick 6 000, 8 000 eller 12 000 kronor i belöning. Bonusen var och är än idag omstridd. Sfi-läraren Sabiha Bajric i Katrineholm sammanfattar sin syn på saken så här:
”Mina elever är inte lata. Motivation saknas inte, inte viljan heller. Mina elever har ofta en traumatisk bakgrund. En del av dem är analfabeter. Andra tror att jorden är platt.
De här människorna kommer från totalt ofunktionella samhällen. Det går inte att skynda på människor med så lite i bagaget, de kan inte lära sig svenska på bara ett år. Att lära sig ett språk tar tid”.
1:a september 2010 infördes bonusen i samtliga kommuner.
Om sfi-bonus är ett bra redskap för att lära invandrare det inhemska språk som i de flesta fall är en nödvändig språngbräda ut i arbetslivet, vet jag inte. Jag har personer med invandrarbakgrund bland både arbetskamrater och vänner. De och framför allt deras föräldrar kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare på 50, 60 och 70-talen. De lärde sig svenska i skolor, på arbetsplatsen och ute i samhället. Som samtliga själva säger. ”Vill man komma in i samhället så ser man till att göra det”.
Jag tycker Richard Jomshof (Sd) sammanfattar det hela på ett utmärkt sätt. Jomshof är själv lärare och borde veta vad han pratar om, till skillnad från Jan Björklund som har en militär karriär bakom sig.
