Av Olli Rein

I en rapport från det svenska oljeföretaget PA-Resources, som har bedrivit både prospektering och produktion i Tunisien sedan lång tid, kan man läsa dessa föga uppbyggande nyheter i veckan som just gått.

De tre små landbaserade fälten Tamesmida, Douleb och Semmama i  Tunisien har stängts av på grund av social instabilitet i området.  Förhandlingar med de lokala myndigheterna leds av operatören Serept,
till vilken PA Resources har outsourcat operatörskapet. Före  avstängningarna producerade fälten tillsammans cirka 500 fat per dag.

Alltså i det mest liberala av den arabiska vårens Nationer, finns det idag så mycket social oro, att de oljefält som kunde producera olja under hela revolutionen, bortsett från några dagar då Libyens häftiga strider runt hamnstaden Miserata hotade säkerheten på de tunisiska oljefälten i havet nära den libyska gränsen. Men nu kan man inte producera på grund av inre angelägenheter.

Det kommer tyvärr inte så mycket nyheter ut från Tunisien, vilket tyder på att presidenten Rachid Ghannouchi, och hans parti Ennahda och de Salafistiska gangsterislamisterna, har tagit ett strupgrepp på hela det tunisiska samhället. De vill ju införa Sharialagar och teokratiskt envälde. Jag önskar att jag hade lite bättre källor, när det gäller Tunisien. Men om mina värsta farhågor är på väg att besannas, så kommer det inte att komma ut någon information, innan den nya revolutionen är genomförd, vilket brukar leda till blodbad och massivt lidande för folket.

Så det finns kanske fler länder än Syrien, där medborgarna vill flytta till Sverige? Var ska då alla dessa bo och finna någon utkomst för sina behov? Kanske herr Ali1948 kan svara på det?

Våg av strejker och uppror i Tunisien

Det är svårt att hitta något nytt från Tunisien, vilket tyder på att pressen är lika styrd som i vårt eget land. De jag fått fram det viktigaste i den här artikeln från, är från det svenska oljebolaget PA-Resources dotterbolag i Tunisien, som har lejt bort operatörsrollen till bolaget Serept. Det är då dessa som för förhandlingarna med de lokala myndigheterna. Men utan den torftiga rapporten om social instabilitet i området, så hade jag inte ens kunnat gå ut med det här alls. Fotona från den hårt drabbade hamnstaden Miserata, visar vilka hårda strider det varit där, men trots detta så var produktionen igång de allra flesta dagarna och nätterna i det närbelägna Tunisiska oljefältet till havs.  De oljefält som nu är stängda, hotas ju inte längre av Libyens inbördeskrig, utan som det verkar av protester och strejker, skriver Olli från ett hett Tunisien