SKOLAN. I England har man på knappt tio år lyckats förbättra elevernas prestationer inom inte minst läsning. Det går att göra även i Sverige, konstaterade den brittiske toppolitikern Nick Gibb i Almedalen, enligt Tidningen Näringslivet.
Resultaten i den brittiska skolan hade rasat när Nick Gibb tillträdde som Storbritanniens utbildningsminister år 2010. Han oroades över att de engelska barnen presterade allt sämre i både läsning och matematik och bestämde sig för att ta reda på vad som hade gått snett.
Efter att ha besökt ett stort antal skolor och konsulterat forskningen gick det upp för honom varför Storbritannien, vars elever tidigare hade presterat i internationell toppklass, nu hade rasat tiotals placeringar på kort tid.
Slutsatsen var att skolan hade kommit att fokusera på projekt, diskussioner och egna analyser från eleverna snarare än kunskap och lärarledd undervisning. Kraven hade sänkts och det fanns ett motstånd mot prov, berättade Nick Gibb när han intog Svenskt Näringslivs scen i Almedalen.
–Du kan inte lära ut kritiskt tänkande genom att lära ut kritiskt tänkande. För att kunna tänka kritiskt måste du först ha kunskaper, sa Gibb.
För att vända utvecklingen och gå tillbaka till en kunskapsbaserad skola införde Nick Gibbs, som har suttit i det brittiska parlamentet sedan 1997 och varit utbildningsminister i flera omgångar, bland annat ett obligatoriskt lästest för sexåringar.
För den tråkiga sanningen är att svenska elever inte bara ligger efter i läsning utan även i matematik. Det menar skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren, som i flera rapporter har visat hur skolresultaten har utvecklats. Det han har sett i sin forskning är att de svenska skolresultaten har förbättrats avsevärt sedan 2010 och att framför allt elever med svensk bakgrund generellt sett presterar bra jämfört med de flesta andra länder i OECD.
– Det största problemet i den svenska skolan är de katastrofala resultaten som vi tyvärr ser hos många elever med utländsk bakgrund. Det underminerar integrationen och är ett problem för Sverige som kunskapsnation och för tillväxten. På sikt påverkar det Sveriges konkurrenskraft så vi måste verkligen göra något åt det här.
Jämfört med många andra länder har Sverige enligt Gabriel Heller Sahlgren en hög andel elever med utländsk bakgrund, vilket alltså bidrar till sämre resultat i internationella jämförelser. Men det finns även stora skillnader mellan stad och på landsbygd.
-Pettersson säger att Gibbs tar upp självklarheter. Grundkunskaper samt färre invandrare. Sedan har jag oftat undrat varför betygssystemen ändras i allt snabbare takt. Vad blir bättre av det.
Minns ni år 2019 när S vill få fler godkända elever genom att slopa betyget underkänt!!!??? Samma parti ville utreda om matematik ska slopas som kärnämne eftersom en del har svårt med matten. Alltså sopa problemen under mattan.
Varför inte gå tillbaks till det vi vet fungerade.
Skolbetygen 1897–1962 som delades ut från första klass och både höst och vårtermin. De betygen var kopplade till läroplanen och man fick betyg efter hur mycket man lärt sig. Det gavs även betyg i Ordning och Uppförande.
| A | Berömlig |
| a | Med utmärkt beröm godkänd |
| AB | Med beröm godkänd |
| Ba | Icke utan beröm godkänd |
| B | Godkänd |
| BC | Icke fullt godkänd |
| C | Underkänd/Otillräcklig |
Perioden 1962–1994
1962 års infördes i grundskolan och i 1966 års gymnasium och yrkesskola en femgradig relativ betygsskala. Dessutom togs betygen under den här perioden bort från de lägre årskurserna i grundskolan och ersattes av kvartssamtal.
Avsikten var enligt förordningen att betygen för samtliga elever i landet som läste en viss ämneskurs skulle fördelas så här:
5 – 7% Bästa betyg
4 – 24%
3 – 38%
2 – 24%
1 – 7% Sämsta betyg
Perioden 1994–2011
Infördes ett så kallat ett målrelaterat betygssystem, till skillnad från det relativa ovan. Eleverna fick betyg endast fyra gånger under sin grundskoletid. Betygskalan som användes var tregradig där: G – godkänd VG – väl godkänd MVG – mycket väl godkänd.
IG – icke godkänd, användes inte grundskolan men i gymnasiet.
2011-
Infördes en ny betygsskala. Betyg ska sättas efter den sexgradiga betygskalan A till F och här ska finnas preciserade kunskapskrav för varje nivå.
Nu är det inte bara betygssystemen som ändrats i skolan och i samhället. Dåvarande statsminister Stefan Löfven sa i ett tal att inte mycket var bättre förr men…
Under de så kallade rekordåren på 1950 och 1960-talen betalade vi samma eller lägre skatt än i jämförbara länder, mindre än hälften av idag.
─ Då fanns det skolor i varje by, poliser överallt, vårdköer var inte uppfunna, det byggdes hus och vägar överallt. Intressant är att se en kurva över skattetrycket från 1960-talet och framåt. När Palme började höja skatterna mer än omvärlden kom problemen ett efter ett, det blev inflation, devalveringar, prisstopp, lönestopp det ena efter det andra som i sin tur bäddade för krisen i början på 1990-talet.
1974 var vi rikast i världen. 1975 beslutades att förvandla Sverige till ett mångkulturellt samhälle. vi gick från arbetskraftsinvandring till bidragsinvandring,
***
Stöd bloggen
Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
- Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
- Från andra banker konto 8257-933415168
Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.
Du kan även SWISHA till 0760 858 480
IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
Trägiskt at bärnen innte kann lässa eller stavva?
Ännu värre att journalister inte kan läsa och skriva korrekt.
Vi som var med förr (50-tal) fick det gamla skolsystemet. Med ”katederlärare”. Realexamen var det första målet vilket var en mycket bra grund för vidare studier. I o m att alla skulle ha läsmöjligheter började man schabbla med nya betyg och en ”inkluderande” läroplan vilken var dömd att misslyckas redan från början.
En socialdemokratisk DDR-fantast (Stellan Arvidsson) ville kopiera östtyska lärosystemet vilket inte var överförbart på svenska skolan. I DDR fungerade det p g a hot och förföljelse – det fungerade det inte i Sverige. I s f att återgå till det gamla beprövade systemet började man experimentera vilket blev helt galet. Att tycka och känna utan kunskap är förödande. Jämför med dagens politiker som haft det tvivelaktiga nöjet att ha fått denna utbildning.
Kan problemen i svenska skolan bero på att de flesta lärare är kvinnor numera? Vi har ju en del elever som inte respekterar vad kvinnor säger och dessa elever lär sig naturligtvis ingenting.
Lärarlösa lektioner och inga betyg, säger ju allt att det inte funkar, hur ska man veta var man ska sätta in extra stöd/hjälp till det som eleven inte kan/vill lära sig..
Då kan man skippa CV också, räcker med att orka hasa sig till jobbet och sitta av tiden till pension utan att göra något för lönen, hur funkar det, jo i det arma landet där företagaren får betala om man blir uppsagd eller kränkt på något sätt?
————–
I Sverige ska alla ha samma lika värde som den sämsta i klassen, är du plugghäst så ska du sänka din nivå dit så det blir mindre skillnader i kunskaperna(kommunala skolor).
——————————-
Min fabrikschef sa på 70talet, jobba vill ni inte, med lön vill ni jävlar ha, vi hade 40% personalomsättning då per år, det var skitigt och dammigt jämt, hett på sommaren och väldigt kallt på vintern genom enormt undertryck med många utsug från sågar/fläktar på flera ställen i fabriken.
Tunga manuella jobb, upp till 24 ton isolering per skift skulle plockas och staplas på pall, från löpande band du inte kunde lämna utan ersättare, 78 kom plockstation som klarade en linje av två vi hade.
Flera drack under arbetet med.
Det var inte bättre förr.
Numera får ju inte personalen ens lyfta en drickaback i mataffären…
————————-
Arma land som tror att slapphet går bra utan åtgärd…
Elever som inte behöver mycket till lärarstöd klarar sig alltid. Problemen i Sverige ökade då våra dyra politiker och statstjänstemän började med att ohämmat släppa in folk från tredje världen och de minderåriga sattes i klasser baserat på deras ålder. Många av dem, om inte de flesta, hade inte förkunskaper och förutsättningar för det. Med den begränsade lärartätheten så innebar det att de svenska elever som behövde och tidigare fått stöd gick miste om det och halkade efter. Har du en gång halkat efter så är det mycket svårt att komma ikapp med dagens skola.
Nu borde vi inte släppt in kreti och pleti men då ”vi. Nu gjort det borde dessa elever få gått i specialklasser till dess att de klarat av normal standardundervisning. Vi och våra barn har fått betala dubbelt för vettlösa politiker och tjänstemän. Först har vi fått försörja ”flyktingarna”, sedan har våra barn berövats den utbildning som vi föräldrar betalt för via skattsedeln.
Har man hemspråksundervisning i Storbritannien? Är det något eller några länder i Storbritannien som sticker ut? Går det att jämföra resultat före och efter brexit?