Av Pettersson
Qaisar Mahmood har åkt över 900 mil på motorcykel genom Sverige i jakt på svenskheten. Han har varit i storstäder, på mindre orter och i ännu mindre avfolkade samhällen. Hann fann ingenting som förenade de människorna han mötte, och som kunde skilja dem från individer i andra delar av världen. Varken när det gäller åsikter, lynne, värderingar, normer eller ens utseende. Människor i Sverige är mer olika än lika.
Det fanns dock en sak som majoriteten av de han mötte hade gemensamt, detta oavsett födelse- eller bostadsort. De hade en tydlig, gemensam bild av vad som kännetecknar en svensk och svenskheten.
Qaisar Mahmood påpekar att landet han älskar inte älskar honom och att det är svårt att bli svensk men samtidigt beklagar han sig över att somalierna tagit över hans barndoms Tensta.
Mahmood, föddes 1973 i staden Lahore, Pakistan och har växt upp i Tensta, Stockholm, Sverige och undrar över man ska kunna bli svensk om man inte riktigt vet vad svenskhet är.
-Pettersson kan upplysa Qaisar Mahmood om att han aldrig kommer att bli svensk. Han är pakistanier född av pakistanska föräldrar. Mahmood kan bli svensk medborgare och är det troligen redan, han kan också bli en bra och omtyckt medborgare med arbetskamrater och vänner som är svenska men Mahmood kan aldrig bli svensk. Mahmood är pakistanier och kommer att så förbli även om han blir 200 år och kommer att bo i Sverige hela den tiden.
Det är inget konstigt, en pakistanier är en pakistanier, en somalier är en somalier och en svensk är en svensk. Det har inget med rasism att göra.
Om Pettersson fick för sig att emigrera till Pakistan, Somalia eller USA så blir han inte mindre svensk för det och skulle aldrig komma på tanken att anklaga pakistanierna, somalierna eller jänkarna för att de kallar mig svensken.
Ska det vara så svårt att förstå…
[…] Tidigare på Petterssons om Qaisar Mahmood. […]
Jag har aldrig kunnat fatta denna sorts kategoriseringsproblem. Varför skulle det vara ett problem? Varför måste man ”bli svensk” när man bott i Sverige ett tag?
Jag är född i Finland men har bott mer än halva livet i Sverige. Inte har jag gått omkring och funderat på ”när blir jag svensk, vad är svenskt” hela tiden. Jag har haft fullt upp med att leva livet, lära mig språket, jobba, skaffa bostad, läsa böcker, idka olika fritidssysselsättningar…
Vad är det för hysteri kring detta med vad man hör till och om / när man är svensk? Jag är född finsk, bor permanent i Sverige, alltså är jag sverigefinne. Tills jag dör. Ser det inte som någon sorts problem alls. Men det är klart, man kan ta vad som helst och skapa problem, om man nu har för mycket tid i händerna.
Du Ruben denne Qaisar är ett riktigt ålarens han har inte fattat nåt och så har han mage att klaga på somalierna!!! Varför skulle inte dom få bo klumpavis i Sverige när alla andra får det…..fel så är det ju inte riktigt. Vi pursvenskar skall ju skämmas ögonen ur oss om vi vågar stå för att vi också vill bo bland likar.
Eva-Marie
Tänk om Mahmood satte sig på motorcykeln och begav sin 900 mil söderut och ifrågasatte etniciteten hos medborgarna i de länder han passerar på vägen, Polen, Ungern, Grekland, Egypten, Somalia osv.
Hur populär skulle han bli på en skala från 1 till 10?
”Kålhuet” hade till och med mage att jämföra svenskheten med en lök,som inte har någon kärna.
Löken har olika lager som byggs upp efter hand.