Nu börjar somalierna anlända, en efter en

Av Stefan K

27 000 somalier väntas anlända till Sverige under de närmaste två åren och de första har redan anlänt.

Nu kommer de och genast står kommunerna villrådiga och vet inte hur de ska bemöta familjerna på bäst tänkbara sätt.

I Norrköping går Sahra Haji med ett leende på läpparna och är lycklig för att hennes man och 8 barn har anlänt.

I Uddevalla sitter Muhammed och är lycklig för att hans fru och 7 barn är på väg till bidragsparadiset.

Samtidigt berättar kommunpolitiker i Norrköping att de första somalierna redan anlänt och detta tidigare än vad som sagts.

Att det kommer att bli stora och kostsamma problem när alla dessa somalier anländer står klart när man läser artiklarna i diverse lokaltidningar. Kommunpolitikerna i Norrköping är redan bekymrade för att det inte finns någon beredskap för flyktingbarnen. Werner och Mari på kommunens arbetsmarknadskontor, säger att det börjar släppa för somalierna nu och handläggningstiderna kommer att kortas avsevärt när tjänstemännen återkommer från sina semestrar. Det största problemet enligt Werner och Mari är bostadsfrågan och tillägger att barnfamiljer utan bostad är ett problem.

Detta med bostäder accentueras i fallet med Sahra i Norrköping som bor i en liten lägenhet utanför Norrköping och stackars Muhammed som lever i en liten 1:a i Uddevalla. Tveklöst tvingas kommunerna skaffa större lägenheter till Sahras och Muhammeds familjer, samt till alla andra familjer som väntas hit inom kort. Nu är frågan hur stora lägenheter som måste till, var de finns och hur många miljoner svenska skattebetalare måste avsätta till detta? Eftersom vi numera förstått att nysvenskar lärt sig de svenska trygghetssystemen redan innan de anlänt så kan vi förmoda att den nyligen avkunnade domen om egna rum till barnen, har präntats in och att de somaliska familjerna kommer att knacka på dörren hos myndigheterna och kräva att också deras 7-8 barn får egna rum. Annars kan man göra som kommunpolitikerna i Katrineholm, där man betalat 27 000 för att en stor irakisk familj ska kunna få bo på vandrarhem. Ni minns säkert att Katrineholms kommunordförande, Göran Dahlström (S), vädjat och skrivit brev till regeringen och krävt 40 miljoner extra för att kunna finansiera mottagningen av de somalier som tänker berika kommunen.

Ibland förföljer mardrömmarna med en genom hela dagen och visst kan man bli mörkrädd mitt på ljusa dagen, när man läser om alla de miljarder som plockas från vår välfärd för att finansiera regeringens minst sagt extrema flyktingpolitik, men kanske vänner skymtas en liten gnutta ljus i det annars kompakta mörkret. Per Brinkemo, projektledare för en somalisk förening i Malmö, skrev tidigare i sommar en artikel som påtalar att UD:s svartmålning av tillståndet i Somalia gör att somalier räds att återvända till sitt hemland. Enligt Brinkemo är det både tryggare och lugnare i dagens Somalia och flera utländska ambassader har återtagit sin verksamhet och t.o.m. FN har åter öppnat sitt kontor i landet.

Vi kan också läsa i Dalademokraten hur den i Borlänge boende Ismail känner hopp inför framtiden i Somalia. Landet är på väg att äntligen bilda en regering värd namnet och ett demokratiskt val står för dörren, ett förslag om jämlikhet mellan könen är antaget och landet ropar efter sin utbildade arbetskraft som flytt till Europa och Nordamerika. Enligt Ismail överväger många somalier att återvända, vilket vi alla tycker är positivt (nåja, många åtminstone), men samtidigt säger han att många har rotat sig i Sverige och ämnar förmodligen att stanna.

Ja, utan att givetvis veta kan man väl ändå ana att de som stannar är de få som fått jobb, de som inte vill jobba och finansierar sin vardag genom våra generösa bidrag och självklart de kriminella som inte vågar återvända till sitt hemland där hårdare straff än i Sverige väntar. Hoppsan, jag glömde givetvis de av al-Shabaab utsända terrorister som bidar sin tid och skickar hem bidragspengarna till terroristorganisationen.

Splittring i regeringen angående asylfrågor

Av Stefan K

Kd och Fp vill höja dagsersättningen till asylsökande, M och C vill det inte.

Ersättningsnivåerna till asylsökande ligger på samma nivå idag som de gjorde för arton år sedan, trots att kostnaderna i samhället ökat. Detta vill Kristdemokraterna och Folkpartiet ändra på genom att höja ersättningen som ligger på en ”väldigt låg nivå”. Moderaterna och Centerpartiet ställer sig inte bakom detta, utan prioriterar att de som söker skydd också ska få det.

Låt se; Kd och Fp vill fortsätta på linjen att driva Europas mest extrema flyktingpolitik, men höja nivåerna på ersättningen till de som söker asyl. M och C vill ha samma ersättningsnivåer som idag, men göra Europas mest extrema flyktingpolitik ännu extremare genom att ta emot långt fler än vi redan gör.

Här snackar vi om pest eller kolera. Vilken linje man än väljer lär det kosta åtskilliga miljarder och den som tror att detta inte kommer att påverka vår välfärd ytterligare tror fel. De som drabbas hårdast i denna tävling är vanliga, hederliga och hårt beskattade medborgare.

Källa: SR

Debatt mellan Billström och hon den där vänsterpartisten Larsen (huh, den människan)

Norge räds den icke-västeuropeiska invandringen

Av Stefan K

Norge som är Europas och kanske en av världens rikaste länder räds av att den icke-västeuropeiska invandringen kommer att sänka Norges ekonomi på sikt.

Norska SSB, vår motsvarighet till SCB, har gjort en undersökning där man delat in den framtida invandringen i tre grupper.

  1. Invandrare från Västeuropa, Nordamerika, Australien och Nya Zeeland.
  2. Invandrare från Östeuropeiska EU-länder
  3. Invandrare från resten av världen.

Om invandringen till Norge ökar med 5 000 personer årligen från de tre grupperna fram till år 2100, är facit ganska tydlig.

  1. De offentliga finanserna stärks med 8 miljarder årligen fram till 2100.
  2. De offentliga finanserna stärks med 8 miljarder årligen fram till 2050 och därefter med 2 miljarder fram till 2100.
  3. De offentliga finanserna försvagas årligen med 7-9 miljarder årligen fram till 2010.

Den särklassigt största invandringen till Norge sker från grupp 3.

Självklart kommer kritiken som ett brev på posten både från vänster och invandrarhåll. Ni känner till de slitna klyschorna om de stackars invandrarna från Afrika som inte kan språket, som diskrimineras på arbetsmarknaden, att man inte kan räkna människor i kronor och ören och bla bla bla. ”En viss typ av invandring kommer alltid att vara en stor utgift”, säger vänsterpolitikern Abid Raja och får medhåll av Ahmad Ghanizadeh vid BLD (barn-, jämställdhets- och integrationsministeriet).

När ni läser detta ska ni ha i åtanke att Norge är betydligt rikare än Sverige och att Sverige tar emot långt fler flyktingar och invandrare från grupp 3.

Källa: NRK

Invandring dyrt för Kanada

Av Pettersson

Kanada framställs ofta som ett lands som lyckats med invandringen och att invandringen bidrar till landets ekonomi.

Nu visar en studie från ansedda Fraser Institute i Vancouver att invandringen ekonomiskt är en katastrof för Kanada och detta trots att landet bedriver en invandring anpassad efter landets behov och inte som i Sverige där vi koncenterarar oss på invandrarnas önskemål.

Som exempel tillämpar Kanada 100 % försörjningskrav vid anhöriginvandring och har en betydligt mindre asylinvandring än Sverige.

Trots detta skriver forskarna på Fraser Institute så här ”Som ett resultat av Kanadas välfärdspolitik, vår progressiva inkomstskatt och allmänna socialförsäkringsprogram så belastar dessa invandrare de kanadensiska skattebetalarna med totalt mellan $16 miljarder och $23 miljarder varje år”

-Pettersson säger att det motsvarar mellan 110 och 160 miljarder kronor per år men det är väl inte jämförbart för våra invandrare är vinstmaskiner.

Canada News

Humanism?

Av Stefan K

Anklagas fel parti för att vara inhumana?

Alla som mer noggrant följer den politiska världen vet att SD ständigt anklagas för att vara inhumana, men stämmer den bilden? Visst är det så att SD idag, likt Socialdemokraterna 1989, vill minska drastiskt på flyktingströmmarna till Sverige. Varför vet vi och varför borde alla känna till. Vi kan inte hjälpa alla som kommer och ännu mindre alla de som vill komma. Ett fungerande samhälle bygger på att alla ska medverka till välfärdens finansiering, inte att stora grupper bara får utan att ge.

Siffrorna som följer är inte nya, men precis lika aktuella som idag. Affe tog 2009 upp en jämförelse på sin underbara sida, som borde få både politiker, journalister och proffstyckare att tänka om. Läkare utan gränser skrev då på sin webbsida vad biståndspengar kan räcka till:

  • 1000 kronor kan finansiera 4 kirurgiska utrustningar för behandling av splitterskador.
  • 500 kronor kan behandla 100 personer för hjärnhinneinflammation.
  • 250 kronor kan rädda livet på ett svårt undernärt barn.
  • 150 kronor kan rädda 15 personer från att dö i kolera.
  • 70 kronor kan ge 47 barn vaccin mot mässling.

Detta är alltså inte Affes ord, utan Läkare mot gränsers. 2009 tog Sverige emot 2 400 ensamkommande barn/ungdomar/yngre män till en kostnad av 1 664 400 000 kronor. Årskostnaden för ett av dessa barn/ungdomar/yngre män (693 500 kronor) skulle räcka till bl.a. följande:

  • Rädda 69 350 barn från att dö i kolera.
  • Vaccinera 465 365 barn mot mässling.

Tar vi istället den sammanlagda kostnaden för de 2 400 barn/ungdomar/yngre män som kom 2009 skulle denna räcka till:

  • Att rädda 166 440 000 barn från att dö i kolera.
  • Att vaccinera 1 117  524 000 barn mot mässling.
  • Att behandla 332 880 000 barn för hjärnhinneinflammation.
  • Att rädda 6 657 600 mycket svårt undernärda barn.

Med dessa siffror i åtanke ska ni veta att antalet ensamkommande barn/ungdomar/yngre män tenderar att öka för vart år. Hur många vuxna flyktingar som anländer till Sverige är svårt att få grepp om, men det rörde sig om cirka 30 000 år 2009. Vad kostnaden för dessa var och hur många barn denna hade räddat vill nog inte politiker, journalister och proffstyckare veta. De vill hellre ropa på främlingsfientlighet när SD vill begränsa flyktingmottagandet och ge mer bistånd i närområdena.

Källa: Affes

Faktakontroll ger Ullenhag rätt

Av Stefan K

Nummer 9 av Erik Ullenhags 13 myter berörde kostnaden för invandringen. SvD:s Faktakontrollen ger Ullenhag rätt.

”Sammantaget kan vi se att Sverige, i likhet med till exempel Kanada och Australien, har kunnat kombinera en förhållandevis hög invandring med en god ekonomisk utveckling”.

Så skriver Erik Ullenhag i myt nummer 9. SvD ger alltså Ullenhag grönt ljus och skriver ”Det går inte att sätta en prislapp på invandringen och därmed går det inte heller att säga att den kostar tiotals miljarder kronor”. Här skriver artikelförfattaren Tobias Olsson något som väcker tankar. Om man inte kan sätta en prislapp på invandringen, så vet man väl heller inte om den är lönsam eller oerhört kostsam. Hur kan då SvD ge Erik Ullenhag rätt när han dementerar myten om de höga kostnaderna? Det luktar politiskt korrekt ända hit.

Källa: SvD

Vi vet alla att invandringen på 60-talet var en helt annan än dagens. Dela upp de sista 50 årens invandring på före och efter 1990 och gör en ny beräkning på de förutsättningar som rådde då och som råder nu. Jag är säker på att invandringen var lönsam på 60-talet när arbetskraftsinvandringen var som störst. Lika säker är jag på att dagens bidragsinvandring är oerhört kostsam. Ullenhags försvarstal och SvD:s granskning bygger på den sammanlagda invandringen, precis som Ullenhags väl inövade mantra om de 600 000 utrikes födda som går till jobbet varje dag.

Låt mig ta ett exempel. Har ni läst om familjen Hassan i Vänersborg? Gör det på denna länk och ställ er sedan frågan om denna familj på 14 personer är lönsam för svenska skattebetalare eller bara oerhört kostsam?

När nu stenen är satt i rullning och det politiskt korrekta Sverige hävdar att invandringen inte är kostsam, så har ni kära läsare fått en intressant uppgift. Kontakta din kommunstyrelse och kräv att de redovisar hur våra skattepengar används i invandringsindustrin och exakt vad de går till, krona för krona. Om de vägrar svara, så kontaktar ni er lokala media och ber att de gör ett granskande reportage på ett sätt man förväntar sig att journalister ska göra. Om invandringen är lönsam finns det väl inga risker och heller ingen anledning att undanhålla fakta?

Billström krävs på pengar

Av Stefan K

Veckan före jul skrev företrädare för sex Skånekommuner ett gemensamt brev till Tobias Billström och klagade på den ersättning man får för vårdnaden av de ensamma flyktingbarnen.

Malmö tar emot cirka 1000 barn/ungdomar varje år, men dessa placeras sedan i de elva transitboenden som finns runt Malmö stad. Detta har försatt kommunerna i en märklig och kostsam situation, menar företrädare för Trelleborg, Lomma, Svalöv, Vellinge, Svedala och Ystad.

Anders Berngarn (M), kommunstyrelsens ordförande i Lomma, säger att ”Vi har haft en bra dialog med Billström men vi är inte nöjda. Vi har inte plats till fler barn och vi vill få ersättning för våra extra kostnader”.

Oron från de sex kommunerna tillbakavisas dock av kommunalrådet Carina Nilsson (S) i Malmö som säger att ”Man faktiskt måste visa ett visst mått av humanistisk respekt. Det är staten de ska rikta sig till när det gäller pengarna. Vi sitter ju alla i samma båt när det gäller att inte få alla kostnader täckta”.

Källa: Sydsvenskan

I slutet av 2011 bjöds Tobias Billström till Katrineholm av kommunalrådet Göran Dahlström och landshövding Bo Könberg, för att diskutera mer statligt stöd till kommunen när 400 somalier anländer till sommaren.

Källa: Katrineholms-Kuriren

Visst är det lustigt när kommunpolitiker ständigt hävdar de ekonomiska vinsterna för de stora flyktingströmmarna och sedan går ut och kräver mer pengar för att de inte har råd? Synd att så få väljare inser att det är deras välfärdspengar som ryker all världens väg.