VÄNSTERN. Bland vänsterns intellektuella märks en drastisk förskjutning i synen på röster från arbetarklassen.
1968-rörelsens framträdande intellektuella strävade efter att ge röst åt vanliga människor. Flera av den tidens klassiska verk byggde på en vilja att låta människor ur arbetarklassen komma till tals, utan att deras utsagor eller åsikter skulle redigeras eller förskönas. Denna ambition står i stark kontrast till dagens försök att tämja de krafter som anses hota i folkdjupet.
”Tycker du Sverige är ett klassamhälle”. Året är 1967 och Lena Nyman ställer en och samma fråga till folk på tunnelbanan, till människor som arbetar i restaurangkök och på fabrik. Så inleds Vilgot Sjömans film Jag är nyfiken. En film i gult. Den fortsätter med intervjuer med män som arbetar på LO:s huvudkontor i Stockholm. Sedan följer ett samtal mellan Sjöman själv och Olof Palme, då kommunikationsminister, varefter kommer en utfrågning av Martin Luther King.
Lena Nymans uppgift som huvudperson är att vara just nyfiken. Nyfiken på vad ”vanligt folk” tycker och tänker. Den delen av filmen känns i dag nästan exotisk.
I år, 2017, har alltså exakt ett halvt sekel gått sedan Vilgot Sjömans film, och den så kallade 68-vänstern kan till våren fira femtioårsjubileum. Men vad finns egentligen kvar av de grundläggande värderingarna hos den vänster som under fem decennier satt sin prägel på den ena institutionen efter den andra?
Vänsterns relation till ”folket” har väl aldrig varit helt oproblematisk. Det är till exempel symtomatiskt att flera av de män på LO som Lena Nyman intervjuar beklagar sig över ”folks” konservatism – den ligger i vägen för kampen för att driva samhället i socialistisk riktning. Ändå finns det betydande skillnader mellan hur man inom framträdande delar av 68-vänstern förhöll sig till de röster som kom till tals ur folkdjupet, och hur man i dag betraktar dylika röster. När Göran Palm 1972 hade skrivit reportageboken om sitt år som monteringsarbetare, Ett år på LM, såg han det som naturligt att rikta en förfrågan till arbetare på just L M Ericsson att komma med synpunkter på hans beskrivning. Passagen är värd att citera i sin helhet, eftersom den vittnar om en radikalt annorlunda tidsatmosfär:
”De som vill komma med synpunkter direkt till mitt arbetsrum är välkomna med brev under adress Kungstensgatan 65, 2 trappor, 113 29 Stockholm. Jag lämnar inte ut telefonnumret dit, för jag kan inte skriva och prata på samma gång, men de som ogärna fattar pennan kan sända mig en lapp med sitt telefonnummer, så ringer jag upp så snart jag kan lyssna. Men kontakten måste vara tagen före utgången av januari månad 1973, annars hinner jag inte ta upp synpunkterna till diskussion i del II.”
Olof Palmes kontroversiella medverkande i Vilgot Sjömans film ”Jag är nyfiken gul” från 1967. Filmen kritiserades kraftigt av moralkonservativa eftersom den utmanade traditionella värderingar. I Sveriges riksdag krävde borgliga ledamöter Palmes avgång som kommunikationsminister. Även utomlands väckte filmen starka känslor och möttes i flera länder av förbud eller censur.
I intervjun ger Palme sin syn på jämlikheten i Sverige. Han slår fast att landet internationellt sett har kommit långt, men att det ändå återstår mycket arbete för att skapa ett verkligt jämlikt samhälle.
Om vi nu räknas som troll så skall folkförrädarna akta sig så att dom inte går och blir bergtagna en vacker dag. Håller på och följer andra säsongen av Jordskott och blir påmind om att det finns berggrunder även i huvudstaden. Så dom ska passa sig väldigt noga så dom inte försvinner in i berget för alltid.
Olof Palme, vart inte bara Sverigefientlig, fixade massinvandring etc, Han vart emot yttrande friheten med, nåt som visade sig, när han såg till att stänga Radio Syd. Som Han såg som konkurrent mot Sveriges Radios Monopol; https://www.youtube.com/watch?v=T2a8yzlsqEE
Vilket bla-bla-blatteri med Internationalen i bakgrunden. Jag är nyfiken gul ?? Ska jag slå er blå och gul för att ni smider planer i syfte att förstöra ett land ? Nu tänker jag avslöja en rolig sak för er: ansiktsdelen som liknar på ett kusligt sätt hos både Palme och Ceausescu – kan ni se vilken ? Munnen, d v s läpparna är av samma typ/form och konstruktion hos dessa två kommunister – kanske något ämne för det nya rashygieninstitutet att forska i ?
Se hur arbetarhjältarnas helvete brakar loss från minut 0.30 och vidare:
https://youtu.be/YVTZjTHCKIw
I den här längre versionen börjar tumultet vid minut 3.0
https://youtu.be/2tmjxxFxlrQ
Socialdemokraten Stefan Löfven begriper sig inte på arbetare …
http://left4photo.com/uploads/3/8/7/1/3871576/4198061.jpg
… lika lite som LO-basen och socialdemokraten Karl-Petter Thorwaldsson.
Fler och fler LO-medlemmarna väljer nu SD.
http://bilderblogg.se/c4/lo2.jpg
Från Jeanders bildblogg
Och med lite hjälp från den ”nya adelns” syn på ARBETARE….
———– Från Twitter ———–
Dalkurds förre vd Cego Heskali kallade Malmö FF:s supportrar för ”outbildade bönder/rasister” på Twitter.
”Fotboll drar till sig mest arbetare. Arbetarklass och därmed också lägre utbildning. En grupp där SD hämtar många av sina väljare. SD är populära i Skåne. Slutsats: Malmö FF:s supportrar är outbildade bönder/rasister som är rädda för förändring. Svensk fotboll ska förbli svenskt”
Jag läste i Göteborgs posten en debatt artikel av en man dom var både vänster och invandrare. Han menade att mycket pengar läggs på att invandrarna ska få lägenhet och språkträning, de som får betala är svaga grupper i samhället så som sjuka och handikappade – men svensk vänster gör inget åt fattig pensionärers situation och åt sjukas situation
Det undrar jag också. Svensk vänster gör inget åt alla timanställning ar och åt alla dom tvingas arbeta med bidrag och att det är så dålig arbetsmiljö på många arbetsplatser. Varför gör inte vänstern något?
Skojar du? Svensk vänster verkar ha en fabless för att både vara Feminist antirasist och våldtäktsman i en o samma kostym, fulltupp med annat mao samt hata SD förstås.
Ok. Men det vänstern verkar helt ha tappat sitt ursprungliga uppdrag dvs. att arbeta mot kapitalism.