”Dessa gangstrar är inte marginaliserade”

INVANDRING/BROTTSLIGHET. Göteborgs-Postens ledarskribent Csaba Bene Perlenberg tycker att det felaktigt målas upp en bild av unga män som sitter fast i ett samhälleligt utanförskap när det pratas om kriminaliteten i staden.

”Om en person är så pass driftig att den kan samla ihop en halv miljon kronor i en skokartong, inte tusan saknas det vare sig potential eller drivkraft. Det går ingen nöd på ett sådant påstått offer för utanförskapet”, skriver han och fortsätter: ”Dessa gangsters är inte marginaliserade. Det enda som skrämmer dessa män är ju rädslan för att få bra betyg i skolan.”

-Pettersson kan inte annat en hålla med. Förortskidsen har samma chans som alla andra, samma chans som alla andra som tidigare invandrat och blivit som folk…

2015-04-17_0950

GP

14 thoughts on “”Dessa gangstrar är inte marginaliserade”

    • Albin, visst har jag idéer om det och inte bara jag. Det finns andra som är inne på samma spår. Det har med kultur att göra.
      Invandrare från Mena är väldigt överrepresenterade när det gäller brott medan invandrare från exempelvis Thailand, Kina, Vietnam inte är värre brottslingar än svenskar.

      Kineser, Thailändare osv. skaffar sig dessutom jobb i Sverige och går inte till DO för att de blivit kränkta.Det är helt enkelt skillnad på folk och folk.

      http://petterssonsblogg.se/2011/03/20/kulturarv-ligger-bakom-invandrarnas-brottslighet/

      • Herr Pettersson
        Det finns inte så många kineser i Sverige. De flesta thailändare kommer till ordnade förhållanden. Vietnameser har både i Sverige och Norge varit inblandade i narkotikabrottslighet.
        Om det skulle ha med”kultur” att göra så är kultur påverkbart.
        Frågan bör belysas med mer forskning.

      • Där har du rätt Albin. Forskning behövs men är inte tillåtet på detta område, men den forskning som finns pekar entydigt på att brottsligheten är värsta bland Mena-kulturer, och det räcker med att se sig omkring i världen och titta på vilka länder som är dysfunktionella…

        Man kan även gå till Danmark och Norge där de är öppnare med statistik.

        Av nio etniska grupper med högst brottslighet är åtta muslimska. (Det som avviker är gruppen från f.d. Jugoslavien, men många av dem är också kulturella muslimer.

        http://petterssonsblogg.se/2015/01/05/dansk-statistik-av-nio-etniska-grupper-med-hogst-brottslighet-ar-atta-muslimer/

    • Jag bor mitt i skjutningarna här i Göteborg. Inte fan är det etniska svenskar som springer omkring o skjuter hej vilt. Nä det är Mena- ungar som aldrig fått uppfostran. Vars föräldrar vägrar acceptera det svenska,vad det än månde vara.
      Det jag ställermig frågande till är varför gör inte HA o Bandidos nåt. Inte gynnar väl gängkrigen dem? Eller?

      • Jag har mött människor som inte vet om att det är invandrare som står för skjutningarna i landet.Dom har trott att det var etniska svenskar.

      • Jo,jag har också lagt märke till att många tror att de lever skyddat i sin egna verklighetsbubbla. Skrämmande egentligen!!!

      • I det här fallen är det mer sorgligt då personerna vill hålla sig uppdaterade om vad som händer i sitt land – men bara får information från dagstidningarna som skriver tex svensk,göteborgare skjuter eller skjuten.

        Det är klart att dom inte då vet.

  1. Varg i Veum – Varg i veum, av fornisländska vargr i véum, "dråpare (förbrytare) i helgedomen", var en fredlös person. "Veum" är dativ av vi, ett gammalt ord för helgedom eller kyrka. Ursprunglig betydelse en brottsling som begått brott inom ett helgat område, som en kyrka. Ordet "varg" betydde förr "våldsverkare". Gammalsvenska vargher betyder både varg och våldsverkare, förstörare. "Varg" användes som ett noaord för "ulv" som vargen tidigare kallades. I överförd betydelse: allmänt avskydd människa, persona non grata. Varg i veum motsvaras av det från tyskan lånade fågelfri.
    Varg i Veum skriver:

    Göteborgsposten har efter sin utrensning av gamla vänsterstofiler ryckt upp sig ordentligt och verkar gå emot den svenska journalistnormen genom att titta på saker och ting ur olika synvinklar.

KommenteraAvbryt svar