Somalier är inga entreprenörer någonstans, det är en myt de själva skapat.

Av Olli Rein

Jag växte upp i Somalia på 70- och 80-talet, då en av Afrikas stormakter. Somalia är inte längre en stormakt, och jag bor inte där längre. Numera överskuggas mina barndomsminnen av det politiska kaos som råder.

Vi är många som har lämnat Somalia och flyttat till USA, Storbritannien, Sverige och andra länder. Runt om i världen, i olika typer av samhällen och kulturer, har vi börjat om. Somalier är inte mer lika varandra än vad exempelvis amerikaner eller svenskar är. Men, det finns en stark somalisk entreprenörskapsanda som vi bär med oss.

I USA och Storbritannien är personer med bakgrund i Somalia etablerade företagare inom detaljhandel, åkeriverksamhet, tjänsteföretag och bankbolag. I Förenade Arabemiraten och Östafrika driver somalier hotellkedjor, flygbolag, telekombolag, lätta industrier samt transportföretag. Vårt internationella perspektiv och globala nätverk omvandlas till konkret affärsnytta.

Det är mer regel än undantag att somalier förknippas med företagsamhet och stolthet. Tyvärr är Sverige ett undantag. Den ensidiga bilden av oss som passiva och arbetslösa skapar hinder för många potentiella entreprenörer. Det skriver Awad Hersi (MP) i en debattartikel på Politikerbloggen, som ni kan läsa här. Men han ljuger som en häst travar och är väl kanske lurad till det av andra Somaliska lögnare, som Rahma Dirie,  somaliesvensk fritidspolitiker med en plats i kommunfullmäktige i Stockholm för Moderaterna.

Om hennes resa till staten Minnesota i USA, tillsammans med ett antal politiker, skrev jag i Petterssons den 10 december 2010. Dirie förmedlar en falsk bild eller helt enkelt ljuger för att rättfärdiga sitt beklagande över det svenska samhället och ytterligare hävda en offerroll som blivit synonym med de senaste årens invandrare, framför allt från muslimska länder.

Nyanlända somalier känner redan från början hur kyligt det är att vara invandrare och avvikande i Sverige. De får ångest och depression när de upptäcker Sveriges höga trösklar, rigida arbetsmarknad, besvärliga språk, byråkratiska administration och reserverade människor. De flesta flyttar vidare till England eller USA eller bor kvar med hopp om att flytta en vacker dag, skriver Rahma Dirie.

Det hon berättar stämmer dock inte in med vad välrenommerade Fox News påstår, här återgivet på en video från YouTube.

När det gäller Storbritannien, så visar den här bilden från tidningen Daily Mail att arbetslösheten är nästan exakt densamma som i Sverige drygt 80 procent, och det gäller nog där som här män. Kvinnornas andel förvärvsarbetande är under 2 procent i Sverige medan äldrevården skriker efter arbetskraft. Det kan efter 30 år i Sverige inte ses som något annat än ovilja mot att arbeta där jobb finns.

Någon annan orsak till den oerhört höga arbetslösheten än vårt välfärdssystem, och en enorm uppfinningsnivå att kunna utnyttja detta, och därigenom svenskarna till bristningsgränsen är svår att hitta. Bevis för det finns framförallt från Norge, där nu många har långa fängelsestraff som väntar, då man har försnillat miljonbelopp från välfärdsprogrammet och det per kvinna

Någon entreprenörsanda är det svårt att hitta i den verklighet somalierna befinner sig i. Är det så att man kan skapa den i andra muslimska länder så är det väl bara att flytta dit.

Awid Hirsi försöker att lägga skulden på svenskarna för att somalierna inte kan försörja sig och påstår att dessa skaffar jobb överallt men inte i Sverige, men tydligen inte i Norge heller efter vad som har framgått ovan.

Arbetslöshetsstatistiken säger istället något helt annat, vare sig det gäller Sverige, Storbritannien eller USA. Det är fakta som inga somaliska miljöpartilögner av Awad Hirsi biter ett dugg på.

6 thoughts on “Somalier är inga entreprenörer någonstans, det är en myt de själva skapat.

  1. Pettersson,jag konstaterar att lika lite som en svala gör någon riktig sommar, så är en grupp islamistiska städare från Somalia några riktiga entreprenörer. Dessa skulle ju anställas, vilket går på tvärsan mot entreprenörens längtan till sitt egna eller sina egna projekt.
    Jag är däremot född med en far som var entreprenör, som för det mesta jobbade i egen regi, som fiskare, timmerbogserare under många somrar i Stockholms skärgård och inne i Mälaren, och som sysslade med rivningsjobb på anbud för svenska krigsmakten m.m. Han tog dock även fasta men någotsånära fria jobb, som bogserbåtsförare vid mudderverk och tillfälliga jobb inom byggsektorn. Den gemensamma tråden var att han alltid skulle tjäna mer än de som gick som fasta löneslavar vid någon industri. Det klarade han även när han högg i skogen, och även jag fick vara med när det gick och ingen annan var tillgänglig.
    Då blev det ganska bra betalt för en ca 12-15 åring. Jag fick mest när det gick att ha ackord, men vartefter blev timpenningen också hyfsad. Själv har jag ju sedan jobbat som entreprenadingenjör på några byggfirmor.Vi hade månadslön, men gjorde ju detsamma som egna entreprenörer måste göra.

  2. Olli, du har lite fel.

    För två år sedan ordnades en utbildning för tio somaliska kvinnor med inriktning på hotell och hushållsnära tjänster. Åtta kvinnor fullföljde kursen, som i våras avslutades med en träff med en presumtiv arbetsgivare, en städfirma. Problemet var bara att tre av kvinnorna, som under utbildning varit helt normalt klädda, kom till avslutningen i heltäckande klädsel. Städbolaget konstaterade att de tre på grund av sin klädsel inte vara anställningsbara.
    3 av 10 är alltså driftiga entreprenörer, 5 av 10 somaliska kvinnor lever ensamma efter att ha separerat från sin man, att de fått barn med samme man efter separationen är också driftigt.

    Bidragen regnar in.

    http://petterssons.bloggsida.se/politik/de-franvarande-fadernas-folk

  3. De är ganska driftiga när det gäller att ta hand om rodret av en hel del båtar i Adenviken. De måste ha tagit skepparexamen… 😀
    Och så tar de betalt för att släppa folk, driftigt.

KommenteraAvbryt svar