INVANDRING. Den som tillhör en synlig minoritet och som växer upp i ett fattigt område tenderar att bo kvar där som vuxen. Det framgår av en ny studie från Göteborgs universitet, skriver SVT Nyheter.

Studien bygger på information från register om nästan 20 000 personer födda 1974. – Det är både en ekonomisk segregering och en etnisk segregering. Frågan är vad det gör med de här människorna. De får färre och färre kontaktytor och det kan skada tilliten i samhället, säger Torun Österberg, en av forskarna bakom studien till SVT:s Agenda.

-Pettersson säger att de ansvariga skyller på det enda partiet som inte är ansvarigt -Sverigedemokraterna.

1975, var året då Sveriges väg utför började, I samband med raskravallerna i USA sade Tage Erlander i riksdagen 1965 ”Vi svenskar lever ju i en så oändligt mycket lyckligare situation. Vårt lands befolkning är homogen, inte bara i fråga om rasen utan också i många andra avseenden”.

 Endast tio år efter detta kloka konstaterande av Tage Erlanders fattade en enig riksdag under regeringen Palme ett grundläggande beslut om att förvandla Sverige till ett mångkulturellt samhälle. Proposition 1975:26.

Invandringen innan 1975 hade gått ut på att man kom som gäst och arbetade för att sedan resa hem med sparkapitalet eller att man kom för att bli svensk och assimilera sig, och det gick oftast bra, barnen till dem som kom då blev svenskar på relativt kort tid.

Med beslutet 1975 tog riksdagen avstånd från tanken att invandrare skulle assimilera sig i det svenska samhället. Invandrarna, deras barn och barnbarn skulle behålla sin ursprungliga identitet, dessutom var ökad internationalisering ett övergripande mål i samhällsplaneringen. Alla partier var eniga och riksdagen bestod av V, S, C, FP och M.

Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna var alltså inte med om beslutet.

Riksdagsbeslutet 1975 fattades i största enighet, för att under årens lopp följas av mängder av andra beslut med samma mål: Mångkultur och massinvandring, trots att inte en enda person har kunnat visa vad som är bra med denna mångkultur och asylinvandring. I USA som kallas invandringens förlovade land, uppstår det med jämna mellanrum rasupplopp när svarta blir eller anser sig bli felaktigt behandlade. Trots flera hundra år av folkblandning fungerar fortfarande inte mångkulturen. Svarta bor med svarta, vita med vita, latinos med latinos, kineser med kineser osv. Visst det förekommer undantag men i stort sätt visar det att lika barn leka bäst.

Det värsta med detta är att SAMTLIGA beslut har smugits genom beslutsprocessen medan massmedia antingen har sovit eller också har hållit med. Det har aldrig varit någon riktig debatt och det svenska folket har hållits ovetande. De flesta som har vaknat, har vaknat först när de ser resultatet av beslutet för 40 år sedan medan många andra fortfarande sover gott. Ett tredje gäng har insett att de har varit med om att köra landet i botten men de vägrar trots det erkänna att de haft fel av prestige.

I riksdagsbeslutet 1975 drog man upp detaljerade riktlinjer för hur den mångkulturella politiken skulle bedrivas. Tre delmål ställdes upp: Jämlikhet, Valfrihet, Samverkan.

Jämlikhetsmålet innebär att alla invandrare har rätt till exakt samma sociala förmåner som den infödda befolkningen, i vissa fall större förmåner.

Valfrihetsmålet innebär att invandrare har rätt att utöva och utveckla sin kultur på svensk jord och själva bestämma om de vill integreras i Sverige.

Samverkansmålet innebär att svenskarna är tvungna att acceptera det mångkulturella Sverige och anpassa sig till det.

Minns ni? 

• Mona Sahlin (S): ”Om två lika meriterade personer söker jobb på en arbetsplats med få invandrare ska den som heter Mohammed få jobbet. Det ska räknas som ett plus att ha en annan etnisk bakgrund än den svenska.” (2002)
• Mona Sahlin (S): ”Svenskarna måste integreras i det nya Sverige, det gamla Sverige kommer inte tillbaka.” (2001)…

…och det var bara två exempel av hundratals.

1969 stoppade den socialdemokratiska regeringen arbetskraftsinvandringen efter påtryckningar från facket, främst LO. Från omkring 1970 öppnade man istället Sveriges gränser för så kallade flyktingar. Sedan har regeringen, oberoende av politisk färg, genomdrivit mängder av beslut, alla med samma mål; ett mångkulturellt samhälle.

Den invandrarpolitiska kommittén fastslår i sitt betänkande (SOU:1996:55 Sverige, framtiden och mångfalden) att ”det som ska hålla ihop Sverige inte är ett gemensamt historiskt ursprung utan den samtida tillhörigheten i Sverige”.

Pang – där blev vi av med hundratals år av gemensam historia, på sophögen med det som gjort oss till ett folk.

Som om det inte räckte så ändrades grundlagen hösten 2010, till att gå ut på att Sverige ÄR ett mångkulturellt samhälle.

Inga debatter hölls, inga medier rapporterade om eller problematiserade frågan. Beslutet fattades i stor enighet utan att svenska folket visste om det.

Lagt lock ligger! fortfarande men tillsammans kanske vi kan bända upp det…

– 1975 var Pettersson ung, och lyckligt ovetande om vad som pågick i riksdagshuset och det var vin, kvinnor och sång till låtar som…nåväl, man ska inte klaga, jag är fortfarande ung i sinnet, det är vin, kvinna i singularis, musiken duger än och jag är fortfarande en landsortsgrabb men kanske inte lika lättlurat…