Etikettarkiv: skolverket

Så var det slöjan igen


Staffanstorps beslut om att förbjuda flickor att bära slöja upp t.o.m. sjätte klass har upprört många.

Sara Andersson, jurist på Skolverket, pekar på en utredning från 2012 där man fastslog att ett allmänt förbud inte är möjligt. Fast vad står det egentligen i Skollagen? Fortsätt läs


Den stackars skolan


Den svenska skolan sjunker ytterligare.

Efter den senaste PISA-undersökningen trodde vi väl att den förut så stolta svenska skolan, sjunkit så lågt som det går. Icke!

Nu visar Skolverket att 13,1 procent av Sveriges högstadieelever inte klarar behörigheten till gymnasieskolan. Fortsätt läs


Skolverket: Elever får ha mössa och mobil i klassrummet


I går exploderade PISA undersökningen om att Sverige halkar efter på alla områden i utbildningssystemet. PISA är en internationell studie som undersöker i vilken grad utbildningssystemet bidrar till att femtonåriga elever är rustade att möta framtiden. Elevernas förmågor undersöks inom tre kunskapsområden: matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Studien genomförs var tredje år. Fortsätt läs


Skolverket lägger sig platt


Av Pettersson som kopierat början på Per Bauhn utmärkta artikel. Läs hela HÄR.

Det går att förbjuda niqaben i skolan med hänvisning till att skolan ska främja demokrati och jämställdhet, hävdar Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Skolverket gynnar inte tolerans och vidsynthet genom att lägga sig platt för de elever som har den mest kompromisslösa religiösa tron, menar han.

Enligt ett nytt beslut från Skolverket får skolor inte ha några generella förbud för elever att bära niqab eller burka med hänvisning till pedagogiska skäl.

Man utesluter inte att det kan uppstå kommunikationsproblem om elever bär burka eller niqab, eller att det ibland kan finnas skäl att förbjuda heltäckande slöjor. Men kravet på anpassning flyttas från den beslöjade eleven till skolan:

”Det är lärarens ansvar att, med stöd av rektorn, försöka anpassa undervisningen och att ha kompetens att lösa eventuella hinder så att eleven ifråga kan nå målen för utbildningen i varje specifikt fall.”

Elevens rätt till manifestation av sin religiösa identitet ska alltså bestämma pedagogikens utformning. Men varför skulle detta vara givet?

Borde man inte istället ifrågasätta en religiös övertygelse som förbjuder eleven att visa sitt ansikte för andra? Att främja elevers utveckling är ju inte detsamma som att bejaka de värderingar som de har med sig när de kommer till skolan.

Tidigare på Petterssons HÄR.


Skolverket tillåter heltäckande slöja


 Pettersson tackar för tipset

 Sammanfattning av Skolverkets bedömning:

Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda elevers val av klädsel och liknande, särskilt när det är fråga om religiöst betingade uttryck.

Religionsfriheten, och därmed rätten att bära religiös klädsel, är skyddad genom regeringsformen, europakonventionen och diskrimineringslagen. På skolans område infördes 2006 nya bestämmelser om diskriminering. Bestämmelserna innebär att det inte är möjligt att ha generella förbud mot heltäckande slöja. Förbud i det enskilda fallet för till exempel skolelever att i vissa angivna sammanhang bära en speciell klädsel kan godtas även om klädseln har religiös eller etnisk/kulturell bakgrund, ifall klädseln väsentligt skulle försvåra kontakten och samspelet mellan lärare och elever eller medföra särskilda risker vid laborationer eller liknande övningar. Detta framgår av förarbetena till diskrimineringslagen.

Med hänsyn till skolans uppdrag och värdegrund är utgångspunkten självfallet att alla elever är välkomna till skolan, inklusive elever som bär heltäckande slöja. Det är lärarens ansvar att, med stöd av rektorn, försöka anpassa undervisningen och att ha kompetens att lösa eventuella hinder så att eleven ifråga kan nå målen för utbildningen i varje specifikt fall. Heltäckande slöja kan försvåra kontakten och samspelet mellan lärare och elever, men Skolverket anser att dessa svårigheter i de allra flesta fall ändå bör kunna övervinnas.

 – Pettersson säger att i muslimska länder som Turkiet och Egypten är heltäckande slöja förbjudet i undervisningen men i extremisternas land Sverige ska det bli tillåtet. Vi är med svenska myndigheters hjälp på väg mot medeltiden. Skolverket fängslar kvinnor och hindrar människor att mötas och de kallar det integration. Fy fan.

Skolverkets PM 


Tre av fyra somalier klarar inte skolan


Av Pettersson

Skillnaderna i betyg mellan ­olika grupper av utlandsfödda elever är stor – till och med större än mellan elever med svensk bakgrund, visar SvD:s kartläggning. Tre av fyra barn födda i Somalia är inte behöriga­ att söka gymnasiet efter ­nian.

I dagarna går 115 000 elever ut nionde klass och får sina betyg i handen. När Skolverket analyserar betygen kommer det att visa samma sak som varje år: Elever i den statistiska boxen ”utländsk bakgrund” får sämre betyg än jämnåriga med svensk bakgrund. Flickor med invandrarbakgrund lyckas bättre än svenska pojkar.

Men bakom det generella begreppet ”utländsk bakgrund” finns stor variation. Där finns allt från barn till EU-medborgare och elever från länder i tredje världen som har hög utbildningsgrad, till barn som lämnat krigszoner där allmän skolgång inte existerar.

Unik statistik som Skolverket tagit fram på uppdrag av SvD visar att betygsklyftorna är stora mellan elever med olika nationell bakgrund. Svensk skoldebatt fokuserar på skillnader i skolresultat mellan ”utlandsfödda” och ”elever med svensk bakgrund”, men SvD:s kartläggning visar att gapet i själva verket är betydligt större mellan olika nationella och språkliga grupper utlandsfödda. Siffrorna visar också hur den generella statistiken helt missar att barn ur den somaliska gruppen hamnar långt efter.

− Pettersson säger att vi gör afghaner, somalier, irakier och andra en björntjänst. De kommer inte att trivas och anpassa sig. De kommer att i många generationer framåt vara olyckliga människor som längtar hem och skylla allt elände på oss.

SvD


SFI-bonus, ja eller nej?


Av Stefan K

Den 12:e mars 2009 lämnade regeringen över en proposition till riksdagen, gällande ett införande av SFI-bonus för nyanlända invandrare.

Propositionen i sin helhet kan läsas här.

I grunden ligger ett misslyckande när det gäller sfi-studierna. Exempelvis klarade bara 13% av sfi-eleverna sina studier med godkänt resultat 2007/2008, 25% avbröt sina studier och av dessa återupptog 61% studierna efter ett år.

I oktober 2009 infördes sfi-bonusen på försök i tretton svenska kommuner. Katrineholm var en av dessa där alltså nyanlända invandrare som klarade att genomföra studierna inom ett år, fick 6 000, 8 000 eller 12 000 kronor i belöning. Bonusen var och är än idag omstridd. Sfi-läraren Sabiha Bajric i Katrineholm sammanfattar sin syn på saken så här:

”Mina elever är inte lata. Motivation saknas inte, inte viljan heller. Mina elever har ofta en traumatisk bakgrund. En del av dem är analfabeter. Andra tror att jorden är platt.
De här människorna kommer från totalt ofunktionella samhällen. Det går inte att skynda på människor med så lite i bagaget, de kan inte lära sig svenska på bara ett år. Att lära sig ett språk tar tid”.

1:a september 2010 infördes bonusen i samtliga kommuner.

Om sfi-bonus är ett bra redskap för att lära invandrare det inhemska språk som i de flesta fall är en nödvändig språngbräda ut i arbetslivet, vet jag inte. Jag har personer med invandrarbakgrund bland både arbetskamrater och vänner. De och framför allt deras föräldrar kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare på 50, 60 och 70-talen. De lärde sig svenska i skolor, på arbetsplatsen och ute i samhället. Som samtliga själva säger. ”Vill man komma in i samhället så ser man till att göra det”.

Jag tycker Richard Jomshof (Sd) sammanfattar det hela på ett utmärkt sätt. Jomshof är själv lärare och borde veta vad han pratar om, till skillnad från Jan Björklund som har en militär karriär bakom sig.

Lärarnas tidning om sfi-bonusen i Katrineholm

Skolverkets information om sfi


Stavros Louca anklagas för fusk med klass 9 A


Av Pettersson

Skolverket misstänker att Stavros Louca har läckt frågor från ett nationellt prov i förväg till sina elever. Nu måste provet göras om. Men Stavros Louca, känd från SVT:s succéserie ”Klass 9 A”, nekar till anklagelserna. ”Jag har inte sett provet i förväg. Jag har gått igenom många nationella prov och kategoriserat de mest frekventa uppgifterna som kommer upp – och några av dem var liknande i år.”

I torsdags gjorde Sveriges niondeklassare nationellt prov i matematik. Ingen elev visste vilka frågor som skulle komma – utom Stavros Loucas klass 9 A, på Mikaelskolan i Örebro. Flera lärare pekar på bevisen: elevanteckningar som är identiska med delar av det nationella provet.

– Det är fusk, jag kan inte komma på ett hårdare ord, säger Katarina Kjellström, Skolverkets konstruktör av det aktuella provet.

− Pettersson hoppas för elevernas skull att anklagelsen är felaktig, ingen elev blir hjälpt av att få hjälp med att fuska sig fram.

Aftonbladet