"Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser." – FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 19
Operadivan Malena Ernman är en godhetsprinsessa som etablissemanget gärna refererar till när migrationsfrågor kommer på tal.
I dagarna vädjar man om att vi svenskar ska öppna våra gränser och nu också våra hem. De nya invånarna från Mellanöstern och Afrika behöver någonstans att bo.Read More »
För dryga veckan sedan valdes Omar Mustafa in i Socialdemokraternas partistyrelse. Det utlöste en flodvåg av berättigad kritik, som i lördags fick honom att lämna sina partiuppdrag. Som ordförande för Islamiska förbundet har han vid upprepade tillfällen bjudit in flera muslimska föreläsare som har gjort sig kända för grovt antisemitiska, rasistiska, homofientliga och sexistiska uttalanden. Detta är givetvis fullkomligt oacceptabelt. Bortsett från det uppenbart olämpliga i Mustafas agerande, belyser situationen två saker.
Det första är att S har stora interna problem med att identifiera och hålla rent från judehat och rasism i de egna leden. Trots skarp internationell kritik mot partiet i flera års tid, fortsätter de att svamla på ett undfallande och relativiserande vis. Som om det någonsin funnes ursäkter eller förmildrande omständigheter för att önska livet ur människor baserat på var de kommer ifrån. Det är tydligt att socialdemokratin fortfarande dras med den mörka människosyn som de har i sin historia, med rasbiologiska institut, tvångssteriliseringar och öppen beundran för nazismen under 1930- och 1940-talet. Något som även går igen i deras politiska iver att ta livet av ofödda människor, både i Sverige och resten av världen.
Det andra som ställs i öppen dager är hur okunniga svenskar i allmänhet är om vad islam lär. Med sin utgångspunkt i Koranen och hadither (Mohammeds liv och lära) sprider aktade muslimska teologer ett sådant hat mot icke-muslimer i allmänhet och judar i synnerhet, att det skulle rendera i en aldrig sinande ström av fällande domar för hets mot folkgrupp om någon svensk hade sagt detsamma i Sverige. Hitlers bok ”Mein Kampf” är en storsäljare som återfinns på många muslimska länders boktopplistor. HBTQ-människor, apostater och kristna förtrycks, fängslas och mördas regelmässigt runtom i den muslimska världen. I Kairodeklarationen slår cirka 60 muslimska länder fast att de avvisar alla mänskliga rättigheter som står i konflikt med Sharia, den muslimska lagen. Det gäller områden som yttrandefrihet, religionsfrihet och kvinnors rättigheter.
Detta är det officiella islam som återfinns i den stora världen. Det är hög tid för Sverige att vakna till den verkligheten. För det är samma islam som har etablerats och utbreder sig här som där. Det vet vi som har flytt från islams förtryck. Låt inte våra erfarenheter bli era! Älska muslimer villkorslöst. Försvara demokrati och mänskliga rättigheter kompromisslöst. Bara så bevarar vi ett öppet och tolerant Sverige.
Lisa Bjurwald tillhör den del av journalistkåren som helst av allt vill förhindra vanliga människor att komma till tals och tysta debatten i ämnen där hon anser sig ha ensamrätt på fakta.
Det är få som tillåts sitta i TV-soffor, i radiosändningar och på föreläsningar lika ofta som Lisa Bjurwald och varhelst hon uppträder kryddar hon sina föreställningar med propaganda mot de hon inte gillar och de hon inte gillar verkar bli allt fler. I hennes nya bok som hon skrivit och som jag inte tänker göra reklam för, tar hon upp det hon kallar hat och här åker både anonyma kommentarsröster och kändisar med i hennes försök till drev. Janne Josefsson och Paula Neuding är ett par av de mer kända personerna.
En annan av de som pekas ut i boken är Nasrin Sjögren, invandrad muslim, som ger Bjurwald på tal.Read More »
Den svenskiranska samhällsdebattören och islamkritikern skriver, med anledning av SVT Uppdrag Gransknings reportage om kvinnosynen i svenska moskéer, några rader på sin Facebook-sida.
Är fullkomligt rasande!
Får regelrätta flashbacks från uppväxten. Mamma som slogs blodig. Hennes apatiska blick, helt tömd på drömmar och livslust. Förnedringen i att tvingas bära slöja som litet barn. Skräcken för att själv få stryk eller bli kidnappad och bortgift mot min vilja. Hoten om att pappa skulle ta mig ur skolan i mellanstadiet, för att jag var alltför försvenskad. Hur jag fick nog som 13-åring och försökte ta livet av mig. Den muslimska äldre gubben som söp ner mig och våldtog mig när jag var 15 år.
Och det monumentala sveket från en svensk vuxenvärld som hellre blundade för allting, gav mig en klapp på axeln med beröm om att “du är så stark, Nasrin. Det här fixar du!” För att sedan lämna mig i sticket så till den milda grad att den enda utväg jag såg var att bo på gatan och i knarkarkvartar, utan en krona på fickan.
Och det fortsätter! Det är tiotusentals olyckssyskon till mig som i detta nu tvingas genomlida samma helvete och värre ändå, för att naiva konflikträdda fredsskadade svenskar hellre dravlar om rasism, än står upp för att även vi som är födda i Mellanöstern och andra liknande kultur ska få leva på samma villkor och åtnjuta samma rättigheter som ni tar för givet.
Skäms, kulturrelativister! Ni har blod på era händer. Er passivitet kostar människoliv!
Olli lämnar den starka texten ovan okommenterad. Det är ändå ingen ide att jag ger min syn på Faceboksinlägget. Ni lär i vart fall göra er egen tolkning av det Nasrin skriver, och det med all rätt.