Oroligt i förorten

Av Stefan K

I natt var det oroligt i Rosengård…igen.

Solen skiner från en klarblå himmel, värmen gör sig allt mer påtaglig, på uteserveringarna samlas folk över ett glas öl, iklädda shorts och linnen som draperar vinterbleka kroppar, men…

…vad vore en svensk sommar utan oroligheter i de mångkulturella områdena? Först Tensta, sedan Rinkeby och i natt Rosengård. Farsoten sprider sig lika fort som de lågor som sveper in antända bilar och byggnader. Igår sattes soprum och mopeder i brand och när polisen och räddningstjänsten kom till platsen möttes de av stenkastande ligister. Polisen har gripit två personer, en 17-åring och en 24-åring, vilket tar död på tesen att det bara är skoltrötta ungdomsligister som ligger bakom. 17-åringen hade dessutom försökt stjäla ett vapen under tumultet som uppstod. Polisen misstänker att en organisation ligger bakom allt och att de uppmuntrar till oroligheterna. Vilken denna organisation är får vi inte veta.

Att detta uppstår varje vår/sommar och att det endast sker i de mångkulturella områdena har givetvis sina orsaker. Ändå slår politikerna bort sitt ansvar med mer eller mindre märkliga försvarstal, samtidigt som de fortsätter att bedriva en politik som skapar de faktorer alla skyller på. Försök förstå det ni som kan?

Hans Nilsson vid polisen säger följande på SVT Text:

”Det har varit mycket bekymmer i andra segregerade område, exempelvis i Helsingborg. Det verkar ligga i tiden”.

Jo jo. Vad menar han nu med det?

Rosengård den 22 maj 2012

Källa: SVT

Filmtajm

Av Stefan K

Jag vill inte uppfatta mig själv som en modernare variant av Nils Petter Sundgren, men vill ändå tipsa er besökare om en film jag såg i helgen. Harry Brown heter den och visar upp en av den brittiska skådespelarscenens bästa aktörer i en oförglömlig roll, Michael Caine.

Filmen Harry Brown visar hur ett gäng ungdomar, berusade på droger och avsaknad på känslor, håller ett helt bostadsområde i skräck. Droger, våld, vandalism och mord är vardag i området där inte minst den äldre befolkningen börjar få nog av gängets brutalitet och polisens arrogans. Två äldre herrar med erfarenhet av våldets Nordirland bestämmer sig så smått att ta saken i egna händer. När en av dem faller offer för ungdomsgängets brutalitet, rasar tillvaron samman för huvudpersonen som bestämmer sig för att hämnas på sitt eget vis.

Med hjälp av sin militära kunskap och nyinköpta vapen ger han sig ut i förortens mörker  för att skipa rättvisa och ta lagen i egna händer. När polisen i området märker att något är på gång inleder de sent omsider ett försök att rensa ut de kriminella element som terroriserar området. Följden blir den vanliga när buset känner sig hotade och kränkta. De går till attack med stenar och bensinbomber för att förmå polisen att lämna området. Polisen i området som först håller en avog inställning till nattens hämnare, börjar sakta inta en sympatiserande roll när de inser vilken vardag vanliga medborgare i området lever under.

Jag tänker inte avslöja slutet av filmen, utan råder er att själva se den.

Syftet med denna amatörmässiga recension är att påvisa hur vanliga människor till slut får nog när deras förut så trygga vardag rasar samman. Jag tror att våra svenska politiker är ute på en farlig väg när de blundar och raljerar över vanliga medborgares oro för sin och landet Sveriges framtid. Alla har en gräns och när den gränsen passeras kan även den mest timida person visa upp sidor som ingen i bekantskapskretsen ens kunde ana. Vi har redan läst om medborgargarden som bildats i Sverige och inte bara i storstäderna, utan också på mindre orter som drabbats av det nya Sveriges sämre sidor.

Nu tänker jag inte råda någon att ta efter Michael Caines rollkaraktärs sätt att lösa problemen. Att visa sitt missnöje kan man göra genom betydligt fredligare och lagliga aktioner. Varför inte visa att ni inte längre accepterar hur svensk välfärd rasar samman, genom att välja rätt valsedel i september 2014, eller varför inte skriva insändare i lokaltidningen och bombardera era närmaste politiker med besvärliga frågor om kommunens prioriteringar?

Det viktiga är att alla ni som inte längre finner er i att spela andra fiolen när välfärdspengarna fördelas av våra folkvalda, gör något. Sitt inte framför datorn och gnissla tänder. Gör något som visar att ni inte längre stillatigande tänker se på när er egen och era anhörigas vardag raseras till förmån för politikernas personliga principer.

Se trailern till filmen Harry Brown, gå sedan och hyr den.

Ullenhags nystartzoner

Av Stefan K

Ni har säkert tagit del av integrationsministerns förslag om sänkta skatter i förorterna. Läs svaret ett mejl jag skickade till Erik Ullenhag.

Vi på Petterssons har haft två artiklar byggda på Ullenhags förslag, mitt eget och Stefan Hallbergs.

Mitt mejl till Erik Ullenhag så ut som följer:

Bäste Erik
Jag läste din artikel på SVT Debatt och förundras över dina tankar.
För några veckor stod vår statsminister i TV och sade att det inte finns ekonomiska resurser för vidare jobbskatteavdrag under de närmaste åren. Samma statsminister som myntat uttrycket ”vi och dom samhälle”. Nu slår du två flugor i en smäll. Trots att inga ekonomiska resurser finns så vill du sänka skatterna i de segregerade områden som du och din regering varit med om att skapa och i samma stund skapar du också det ”vi och dom samhälle” din statsminister tagit starkt avstånd ifrån.
Finns det egentligen någon gräns över hur många miljarder Alliansen är villiga att betala ut för att dölja den totalhavererade integrationspolitik ni delvis bär ansvar för?

Varför stanna med skattesänkningarna i de segregerade områdena? Varför inte ge företagare som startat upp sina verksamheter utanför dessa zoner en skattelindring? Vad säger de invandrare som på egen hand och från noll, startat upp egna verksamheter? Varför inte sänka kostnaderna för de småföretagare som kämpar med sin verksamhet? Varför inte ge våra egna ungdomar samma chans att starta eget och chansen att komma ut på arbetsmarknaden?

Till sist måste frågan ställas: Vill ni i regeringen verkligen se ett integrerat samhälle eller har ni egentligen gett upp och försöker dämpa smärtan med hjälp av miljard efter miljard som kastas in i märkliga åtgärder?

Svaret kom snabbt, men inte från Erik Ullenhag själv, utan hans Brevsvarare Tobias Setterborg. Jo det finns alltså privata brevsvarare och vad kan en sådan tjäna månntro?

Hej Stefan

Stort tack för Ditt brev. Erik Ullenhag syftade i sin artikel på den utredare (som tillsattes i mars 2011) som tittar på möjligheten att införa ett system med skattelättnader för företag i stadsdelar med utbrett utanförskap.

Att underlätta för vissa områden/regioner är inget nytt i svensk politik. Inom t.ex. den regionala tillväxtpolitiken finns olika former av stöd till företag. Det kan handla om regionala företagsstöd, regionalt investeringsstöd, regionalt bidrag till företagsutveckling, och sysselsättningsbidrag.

Norrlands inland och delar av inre Svealand, dvs. kommuner i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands läns inland och hela Jämtlands län, samt några kommuner i Gävleborgs, Dalarnas, och Värmlands län är områden som ges sådant här stöd.

Utredaren ska titta på för- och nackdelar med ett sådant här system. Det går i dagsläget inte att säga exakt hur ett sådant här system skulle vara utformat. En sådan här reform kommer, om den blir verklighet, däremot inte göra skillnad på om du är född i Sverige eller inte. Reformen skulle i så fall rikta sig till personer bosatta i utsatta områden präglade av hög arbetslöshet samt en hög andel invånare som är beroende av försörjningsstöd.

Tittar vi på Frankrike som infört ett liknande system så har det handlat om att ge vissa skattelättnader till företagare (oavsett om de är utrikes födda eller inte) som etablerar sig i utsatta områden, samt anställer personer som bor i området. Genom att få fler företag att etablera sig i området och därmed öka sysselsättningen ökar också förutsättningarna för området som helhet att lyftas.

Vänliga hälsningar,
Tobias Setterborg
Brevsvarare hos Erik Ullenhag

I svaret från Setterborg från man känslan av att Ullenhags nya förslag riktar sig till samtliga som står utanför arbetsmarknaden, men ta gärna del av hans debattartikel på SVT Debatt och se om ni kan hitta något som inte enbart vänder sig till just invandrare.

Förorterna är en ekonomisk tillgång

Av Stefan K

Vi har tidigare fått oss inpräntade att vår invandringspolitik är en ekonomisk tillgång. Nu hävdar två debattörer att våra förorter är detsamma.

”Över 80% av den arbetsföra befolkningen i våra förorter arbetar/…/De som inte gör det är en intressant resursbank med hög kompetens/…/och entrepenörskapet i förorterna är oerhört starkt och kommer att växa”.

Detta skriver de två debattörerna Madeleine Opira och Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist i SvD.

Att tala om fattigdom i våra förorter är enligt de två en skymf mot de 2 miljarder som verkligen lever i fattigdom enligt FN:s definition och visst…Förortskidsen som bär nya märkeskläder, de nyaste mobilerna och äger varsin ny laptop är givetvis lyckligt lottade jämfört med de ungdomar som gräver efter mat på sopptippar, saknar hela kläder och som aldrig sett en dator. De har det också mycket bättre än ungdomar i länderna de närmast kommer från och det är väl också därför de är här.

Att 80% av den arbetsföra befolkningen skulle jobba vill jag se statistik på, för den siffran tror jag inte en sekund på. Den höga kompetensen undrar jag om den finns bland de outbildade analfabeter som befolkar våra förorter i allt högre grad och att förorterna skulle vara en ekonomisk tillgång står i bjärt kontrast med regeringens uttalanden och satsningar.

Behövs då nya miljarder till fritidsgårdar, nya samlingsplatser och kostsamma projekt? Varför pratar då regeringen om att starta nystartzoner med skattelättnader för de som driver företag i förorterna? Varför skylls då upploppen och bilbränderna på hög arbetslöshet, bostadssituationen, utanförskapet och segregationen?

Antingen ljuger regeringen för oss, antingen ljuger förortsligisterna eller så ljuger artikelförfattarna. Min personliga tro är att de bägge damerna fått för lite uppmärksamhet och vill väcka intresse runt de egna personerna, för inte kan de väl ha tullat på julspriten redan idag?

Källa: SvD

Grov brottslighet i förorten en myt

Av Stefan K

”Experten” Jerzy Sarnecki hävdar att den grova brottsligheten i våra förorter är en myt och att den minskat kraftigt på senare år.

Sarnecki kallar Ilmar Reepalus förslag om att utvisa grovt kriminella nysvenskar för krystat. Att grovt kriminella gängmedlemmar skulle avskräckas av hotet om utvisning tillbakavisar han bestämt.

Sarnecki hänvisar hellre till en hundra år gammal amerikansk utredning som säger att en stor brottslighet finns i områden med stor fattigdom, hög arbetslöshet och många immigranter.

Källa: Nyheter24

Nu vill inte jag kalla mig för ”expert” som Jerzy Sarnecki, men är det inte just det som är problemet? Fler invandrare än vi kan hjälpa till egen försörjning skapar hög arbetslöshet, som i sin tur bidrar till fattigdomen, som sedan ligger till grund för den stora brottsligheten.

Här har vi alltså ytterligare en av dessa ”experter” som säger vad vi inte ska göra, men som inte nämner vad vi ska göra. Nu vet inte jag vad invånarna i våra förorter säger, men upplever de att brottsligheten är en myt på det sätt som Sarnecki gör? Sarnecki som förövrigt valt att bosätta sig långt från förortens otrygghet.

Apropå ”experter” så ska det nämnas att en av Expos självutnämnda ”experter”, Alex Bengtsson, är krönikör på Nyheter24 som uppgifterna är hämtade från. Det gör förstås Nyheter24 till opartisk och trovärdig.

Vill ni läsa Expo-Bengtssons bloggar på sajten har ni dem här.
Hans krönikor återfinns här.

Anlagd storbrand på parkeringsplats

Av Pettersson

Natten till söndag sattes 30 bilar i brand i Skogås utanför Stockholm.
Bilarna är antingen helt utbrända eller rökskadade. – Det var en rejäl brand, säger Mats Johansson, stationsbefäl på Södertörnspolisen.

Stockholmsförorten Skogås är som förorter i största allmänhet. Massor av bostäder, en pendeltågsstation och ett centrum. Skogås ligger på Södertörn, söder om Stockholm och är ett av Sveriges invandrartätaste områden och tillhör även de tyngsta distrikten för stockholmspolisen, säger vaktbolagschef Stig Östensson.

– Pettersson antar att det är en lämplig plats för importerad kultur där man förutom kärleken till bilgrillning står och hänger och kräver respekt av förbipasserande ”svennar”.

Nu är det nog med förortsromantik

Från Tommy Pettersson

Den som säger det är författaren och samhällsdebattören Marcus Birro. Det mångkulturella samhället innebär problem och bör inte förbehållslöst hyllas och romantiseras, anser han. Han menar att Sverige nu står inför ett vägskäl. Ett vägskäl där vi antingen väljer tystnad eller terror.

Många svenskar och skötsamma invandrare har de senaste decennierna upplevt en enorm omvälvning i samhället. Idyll och hårt arbete präglade den svenska monokulturen. Våld, bidragsberoende och islam dominerar den nya arabiserade och afrikaniserade mångkulturen.

Hur många gånger har våra journalister och kulturpersonligheter stått på barrikaderna och hyllat dessa omvälvningar? De har aldrig tagit vårt – vi som inget annat vill än att leva i ett tryggt och välfungerande samhälle – parti. Istället har vi som som inte har några positioner i samhället, vi utan ekonomiska resurser, vi utan inflytande fått kliva fram. Trots vår enkelhet har vi ändå en sak – makten över vårt språk.

Marcus Birro har under de senaste åren växt fram till att bli en av de största inom svensk kultur. Han väljer nu att ta bladet från munnen. Mångkulturaliseringen, med den tillhörande kriminaliseringen, av Sverige är inte positivt och bör inte romantiseras, klargör han.

Det är nämligen inget hållbart samhälle som tar vid.

I en krönika i Dalarnas Tidningar kräver han ett slut på förortsromantiken. Det var mordet på Elin Krantz som fick hans bägare att rinna över.

Min förståelse har runnit ut. På internet läser jag om mördaren som utsatte henne för ett skoningslöst, barbariskt lidande, som krossade flera ben i hennes kropp, och jag tänker på alla sobra förbannade kulturdamer och -herrar som gärna vill förstå dessa förbannade ghetton, dessa stinkande avträdeshögar till bostadsområden.

Hur många personer har inte krävt hårdare straff, eller bästa fall, ens ett straff överhuvudtaget för permanent kriminella personer i det nya ”humana” Sverige? Birro själv lanserar en radikal linje.

Lås in dem för all framtid. Gör det väldigt tydligt att Sverige inte är ett land i krig.