De lever lyxliv för dina pengar

Av Pettersson

För några dagar sedan fick Tillväxtverkets generaldirektör Christina Lugnet sparken. Hon och hennes medarbetare hade varit för frikostiga med skattebetalarnas pengar och hade inte medborgarnas eller regeringens fulla förtroende meddelade näringsminister Annie Lööf (C) i ett pressmeddelande.

Att näringsministerns eget departement slarvat vid representationen kommer nog inte att föranleda några åtgärder.

Nåväl, att sparka Lugnet – om man nu kan kalla det att få sparken när hon får behålla sin månadslön på 91 000 i tre år – har ungefär samma effekt som att pissa i Mississippi, det vill säga ingen alls.

De är statliga tjänstemän – men har villkor som andra offentligt anställda bara kan drömma om. Många tjänar mer än statsministern, får gräddfil i vården och erbjuds städhjälp hemma. Tjänstemännen åker på dyra konferensresor, köper alkohol på skattebetalarnas bekostnad och arrangerar fester i strid med skattereglerna.

Bakom en stängd dörr i matsalen på Fjärde AP-fondens kontor i centrala Stockholm ligger ett ovanligt förråd för en statlig myndighet. Här förvarar Fjärde AP-fonden öl, vin och sprit, betalda med skattepengar. En gång i månaden bjuds fondens anställda på fri bar med gratis alkohol. 

Alkoholinköpen bokförs inte som representation utan som personalvård. Pubkvällarna, som de beskrivs på kvitton, är ett uppskattat avbrott i arbetet men helt emot både statens och skatteverkets regler. En arbetsgivare får bjuda på enklare förfriskningar men dit räknas knappast en fullständig bar med gratis taxiresa hem även om Mats Andersson, vd för Fjärde AP-fonden, kallar pubkvällarna för ”informationsträffar”.

Några andra exempel är när Tredje AP-fondens vd Kerstin Hessius tog med sig 56 anställda på en konferensresa till Island. Under de tre dagarna på ön ägnade de åtta och en halv timme åt konferens. Priset för dessa 8,5 timmars konferens blev 11 600 per person men å andra sidan han de med middag på den hyllade hummerrestaurangen Fjörubordid och att rida på islandshästar och att bada i den blå lagunen. Totalt gick konferensen på 650 000 kronor och givetvis hade deltagarna lön under tiden.

Ett annat gäng från Sjunde AP-fondens åkte till Noors slott i Uppland. Notan för 18 personer inklusive champagne, konjak, whisky och middag blev 99 542 kronor. Det vill säga 5 530 kr per person.

Bekvämt blir det också om någon tjänsteman skulle behöva vård. Gemensamt för alla sex fonderna är att alla anställda erbjuds att slippa vårdköer. Myndigheterna har tecknat privata sjukvårdsförsäkringar som garanterar genväg till läkare. På Tredje och Sjätte AP-fonden erbjuds alla anställda dessutom städhjälp i bostaden som löneförmån.

På fem av de sex fonderna har många anställda kreditkort som betalas direkt av myndigheten. Den modellen övergav många myndigheter efter Mona Sahlins uppmärksammade köp med statens kreditkort.

Men på AP-fonderna görs fortfarande sådana privata inköp för skattepengar, visar

Folkets förtroende ska man inte tjäna på

Av Olli Rein

Samma dag som det kommer rapp­orter om att det blir tuffare för ensamstående mammor att klara ekonomin, och att kvinnor fortfarande tjänar betydligt ­mindre än män, kommer också redovisningar om de många guldkantade vardagarna som anställda inom AP-fonderna kan tillgodoräkna sig. Kanske plåster på såren för att de inte lyckas prestera till avkastningsmålen de satt upp själva?

De sex AP-fonderna har till uppdrag att på ett förtroendefullt sätt förvalta svenska folkets pensionspengar. 800 milj­arder kronor rör det sig om. Mer än var tredje anställd tjänar mer än 100 000 ­kronor i månaden.

Alkohol förekommer ofta på interna ­fester, eller informationsmöten som de själva väljer att kalla det. Gåvor till anställda köps på Systembolaget – för skatte­medel. Fond­ernas tjänstemän reser ofta i första klass och bor på lyxhotell. Konferenserna hålls långt bort där det inte sällan finnas vingårdar att besöka.

Fram till Dagens Nyheters pågående granskning har också tjänstebilsförmånen varit generös. Mer än varannan anställd har haft en bil som löneförmån, men nu ska det bli slut på det, säger sjätte AP-fondens styr­else. Ett klokt beslut, om än i elfte timmen. Bilarna har inte visat sig vara miljöklassade, trots att reglerna ställer sådana krav. Det kan vara bra att påminna sig om att normalt sett är det bara generaldirektören i statliga verk och myndigheter som har tjänstebil. Men AP-fonderna tycks inte riktigt bry sig om vad som är vanligt och normalt.

Kloka ord, men nu är det dags att gå från ord till handling. Revisorerna måste öka utgiftskontrollen och AP-fonderna måste plocka fram den där inre kompassen och se om inte den pekar mot ett mer sparsamt liv. Första, andra, tredje och fjärde AP-­fonden har också ett etikråd som kan ge vägledning för vilsna medarbetare om vad som är ansvarsfullt och långsiktigt.

Det är tydligt att affärsvärldens vidlyft­iga representationskultur har smittat av sig på de statliga AP-fonderna. Men det är minst sagt upprörande att man inte är försiktig­are med det kapital som man har att förvalta.

Det handlar om förtroende. Något som är lätt att få, men som kan vara svårt att behålla. Förtroende ska man inte tjäna på, förtroende ska förtjänas.

Mikaela Munck  SN

De som överpresterar kan inom förvaltningar få lite extra lön, men de som underpresterar bör då få lägre lön, anser Olli, som inte har något emot att betala bra folk lite högre lön, än dem som är medelmåttiga eller rent av dåliga. De som är dåliga för jämnan, anser Olli inte ska hålla på med förvaltning av våra pensioner. Dessa kan då om det behövs någon, få anställning inom den vanliga administrationen mot vanlig lön enligt kollektivavtal, annars avsked utan några fallskärmsavtal.