Konstig konst

GOTT OCH BLANDAT. Leif König, ibland kallad Kiwi, är en gammal bekant till Pettersson. Vi har vuxit upp på samma gator och gjort ett och annat tillsammans i våra tidigare liv. Leif är författare, journalist och skribent samt omtyckt för sina kåserier i diverse tidningar.

Leif Kiwi König

Nu har ”Kiwi”publicerat ännu ett kåseri på König Online…

Måla tavlor är en konst.

Det är lättare att göra tavlor.

Det senare är jag hyfsat bra på. För detta krävs inte någon större talang.

Det räcker med medfödd klantighet.

Låt mig ta ett exempel: Jag glömde vid ett tillfälle att stiga av tåget vid Stockholms central.

Eller glömde är fel ordval. Jag sov.

Vaknade gjorde jag ute vid Hagalund.

Dit hade jag ingen biljett. Det var heller ingen som frågade efter den saken.

Yrvaket tittade jag ut genom kupéfönstret. Det var inte mycket jag kunde se. Faktiskt inget alls.

Tågvagnen jag nyss slagit upp ögonen i kördes nämligen genom en automatisk tågtvätt.

Tillbaka till Centralen åkte jag taxi. Och lyckades därtill hålla mig vaken under hela färden. Detta tack den pratglade chauffören. Han frågade vad jag hade haft för ärende i Hagalund.

Surt svarade jag: ”Hälsat på en kusin”.

Taxichaffisar borde överlag vara mindre nyfikna.

Det är större sannolikhet att du möter en alian på Ica än att du möter mig på en konstsalong.

Nu har jag nyligen varit på Thielska galleriet.

Däremot har ingen grön gubbe setts till på Ica.

Besöket i konstvärlden kändes överraskande bekvämt. Såtillvida att mina old fashioned helgdagskläder alltjämt passade. I alla fall enligt mitt eget tycke. Vilket kan vara en tveksam referens.

Min klädstil i kultiverade sällskap kan knappast ses som extravagant: vinröd bomullströja, marinblå bomullsbyxor och snedgångna fritidsskor.

Lika upplivande som ett gruvhål i Kiruna.

Det bästa man kan säga om det modet är att det är modigt att klä sig så infernaliskt färglöst.

Dock har jag även en knallröd Arsenalslips. Den vågar fasen stoltsera med när Londonlaget är ojämnt som fotbollsplanen i Gropptorp.

Thielska galleriet ligger på en kulle på Blockhusudden på Kungliga Djurgården i Stockholm.

Där kan du inte köpa en kåk för pengar. Du måste vara tjenis med Tjabo. Eller som han är döpt: Carl Gustaf Folke Hubertus Bernadotte.

Han är både monark och markägare. Vi undersåtar är dock tillåtna att promenera på de kungliga ägorna. Det bockar och tackar man för.

Torparhustrun, jag och vovven tog tillfället i akt och tog oss en runda till fots i den bleka höstsolen. Vi skymtade vördnadsvärdiga villor bakom höga spetsiga smidesstaket och grova ekar.

Just gamla ekar är det tämligen gott om. Detta till glädje för vovvens naturliga behov.

Plötsligt anar jag en rörelse behind my back.

Det är ett uttryck jag lärde mig när jag läste engelska på distans på Statens skola för vuxna.

Nu kommer formuleringen även till reell användning. Det visar vikten av språkstudier.

Min förnimmelse stämmer i det här fallet.

Jag har en Finlandsfärja i häcken! Nästintill bokstavligen. Ty promenadstråket längs Blockhusudden löper alldeles jäms med vattnet och båt- och finlandstrafiken in till kaj i Stockholm.

Hur herr Bernadotte ställer sig till det återkommande intrånget i det kungliga strandskyddet har mig veterligen aldrig offentliggjorts.

Vad som rapporterats i det rojalistiska organet Svensk Damtidning har emellertid majestätet själv en fäbless för motorstarka farkoster. Då har han möjligen även överseende med Cinderella.

Hur förvånande det än kan te sig idag anfäktades jag själv av konstnärsdrömmar under en kort period. Med kort menas här en 45-minuterslektion på högstadiet Frösängsskolan i Oxelösund.

”Hm”, sa den godsinte teckningsläraren, lutad över min axel och granskande mitt försök till  alster i blyerts: ”Det ska bli en häst, förstår jag”.

Jag nickade. Det föreföll i stunden enklast så.

Teckningsläraren fyllde ut mina oklara streck med några raska penndrag och fram på på pappret trädde en väl så bildskön springare.

Det var skickligt gjort. Särskilt som mitt påbörjade och tänkta motiv var en schäferhund.

Där någonstans dog min konstnärsbana.

Läs vidare på König Online…där finns tidigare och kommande kåserier också….

Kommentera