Missommar

GOTT OCH BLANDAT. Leif König, ibland kallad Kiwi, är en gammal bekant till Pettersson. Vi har vuxit upp på samma gator och gjort ett och annat tillsammans i våra tidigare liv. Leif är författare, journalist och skribent samt omtyckt för sina kåserier i diverse tidningar.

Leif Kiwi König

Nu har ”Kiwi”publicerat ännu ett kåseri på König Online…

Missommar

Jag ögnar förstrött i ortsbladet.

Vafalls! Vad skådar mitt norra öga!

Den ryktbare regiondirektören i Sörmland har påkommits med otillbörlig klåfingrighet.

Det är i och för sig roligt med omväxling. Den uppburne tjänstemannen brukar i vanliga fall vara rubrikernas man vid ortsbladets uppmärksammande av hans hissnande löneutveckling.

Vad som rapporterats inhöstar han en chefslön som kan ge en underordnad en svindlande känsla. Eller rent utav för tankarna till svindleri.

Nåväl, det är inte olagligt med en hutlös lön. Däremot frågar man sig var ansvariga för lönerevisionen i Region Sörmland höll hus när prästen i församlingen predikade vett och sans.

Nu har regiondirektören i ljuset av flitens lampa suttit på sin kammare och uppsåtligen eller ansatt av enfald suddat i arbetsmejlen och har på så vis gjort sig skyldig till en tvetydig handling genom att ändra i en allmän handling.

Det är ingen tillrådlig myndighetsutövning. Det vet varje myndig svensk som kan stava till offentlighetsprincipen. Möjligen har regiondirektören svårt med rättstavningen.

Eller för den delen även med insikterna i allmän rättskunskap.

Justitieombudsmannen, JO, har nu utrett försyndelsen och hyttat med fingret: ”Ajabaja”.

Den länsinvånare som önskar upprätthålla en visst mått av ordning hade kanske förväntat sig att den högste direktören inom länets hälso- och sjukvård ögonaböj hade fått respass, enär det handlar om ett ack så klandervärt tjänstefel.

Emellertid har Region Sörmland sin egen justis och ger sin raderande regiondirektör nåd och förlåtelse. Därtill en väl tilltagen löneförhöjning!

Det kan givetvis ses som en ”påföljd”.

Därest man inte vill kalla det nepotism.

Nu till en midsommarhelg på 1970-talet.

Den veckända som hänsyftas på var händelsemättad för att inte säga ödesmättad, vilket gör att berättelsen delas upp i två kapitel.

Detta för att göra texten mer läsvänlig.

Det stilistiska greppet har nackdelen att jag måhända uppfattas som en lättviktig litteratör, fördelen är att jag inte vägs mot Gunnar Ekelöfs surrealistiska poesi, då hans diktsamlingar är lika läsvänliga som en resepalör på bulgariska.

Låter jag avundsjuk på den berömda skalden?

Det skulle i så fall vara på den basker han bar.

Den sortens konstnärlig huvudbonad markerar att man har huvudet på skaft.

Eller tillhör Hemvärnets musikkår.

Kapitel 1

Det råder värmebölja i sommar-Sverige.

Jag har blivit övertalad av två kamrater att fira midsommar vid Edanö festplats utanför Trosa. Jag hyser ingen entusiasm inför tältning.

Det hänger kvar sedan lumpartiden när jag råkade kvarta in under mitt pass som eldvakt vid tältkaminen vilket utmynnade i en utskällning av plutonchefen och en veckas permissionsförbud. Jag som hade stämt träff med en fjälla från Borensberg. Undrar vad det blev av henne i livet.

Nåväl, vi hittar en skuggig plats under en tall där vi slår upp vårt solblekta och slackande tält. Vi kan på morronkulan konstatera att det är knöligt att sova på tallkottar.

Den erforderliga utrustningen består i övrigt av ett spritkök och en konservburk chili con carne. Detta ämnat som en midsommarsupé.

Den programpunkten blir nu något påver på grund av att T-spriten till spritköket glömts kvar hemma. Mot alla odds har vi dock lyckats få med oss en konservöppnare.

Det räddar i viss mån måltiden i det fria.

Vi slevar med varierande matlust i oss kall köttragu och bönor direkt ur konservburken.

Nåja, helt utan etikett är vi faktiskt inte.

Vi använder medhavda bestick.

Tre engångsskedar i vit plast.

Det förenklar avsevärt diskningen.

Midsommarfirandet går som sig bör vidare vid Edanös utedansbana.

Jag svänger om med en tös till Tomas Ledins ”I natt är jag din”.

Det visar sig stämma dåligt.

Tösen sjappar obemärkt redan i första pausen.

Jag prövar istället lyckan vid chokladhjulet.

Tamejtusan vinner jag inte en Toblerone.

Må vara att även den försvinner snabbt.

Vem blir mätt av en burk chili con carne?

Därjämte delad på tre knorrande magar.

Läs vidare på König Online…, där finns tidigare och kommande kåserier också….

5 thoughts on “Missommar

  1. Det är svårt med humor tydligen.Låt mig förklara.Leif skriver hissnande vilket inte är korrekt stavning men i detta sammanhang ironiskt då den stigande lönen som ” juvelen” belönas med är absurd.Missommar var en kul omskrivning på alla misslyckade ”missomrar” som nog dom flesta av oss har fått uppleva.Regn,rusk getingar i maten och myggj_ar och släktingar som tittat för djupt i flaskan med gräl och gap som följd.Så läs krönikan med ett igenkännande leende och glöm stavningspoliseriet.☺

  2. ”missommar”???
    För oss svenskar som bor och verkar i Sverige och är födda här, så heter det faktiskt MIDSOMMAR!
    Nu har Ni ett år på Er att lära Er detta till nästa midsommar…

    • Jag noterade stavningen i ”missommar” men är övertygad om att herr König behärskar det svenska språket näst intill fulländat och att stavningen är medveten. Läser du krönikan så förstår du kanske varför.

Kommentera