Ledarsidorna inleder idag en serie inlägg om vänsterns argument för fri migration och slopade gränser. Många känner nog igen argumenten och förundras säkert över resultaten som öppna gränser och fri migration inneburit.

Dagens inlägg fokuserar på den irländska författaren Angela Nagles artikel ”American Affairs” från 2018 i vilken hon beskriver konsekvenserna av den illegala invandringen till USA.

Vi känner alla till hur den svenska vänstern står på barrikaderna och jämrar sig över ”kapitalismens och rasismens högborg i den demokratiska västvärlden”. Dvs de länder som utvecklats allra bäst genom århundradena och som lockar människor från hela världen, för…

…flyktingströmmarna från Mellanöstern och Afrika är fortsatt stora, men vem har hört om européer som flyr i motsatt riktning? Nagel tar i sin artikel upp situationen i det delade Tyskland. Hundratals östtyska medborgare fick sätta livet till när de försökte fly från det socialistiska Östtyskland till det demokratiska Västtyskland, men hur många västtyska medborgare försökte under dessa år fly till Östtyskland? Idag läser vi om stora flyktingströmmar från Mexiko och övriga Centralamerika som rör sig över gränsen till USA, men varför flyr inga amerikaner över gränsen söderut?

Tveklöst är vänsterns rop på kapitalism och rasism skrik utan egentlig substans. Lika tomma på svar är deras krav på fri invandring och öppna gränser, för…

…som Angela Nagle skriver i artikeln skapar detta problem som inte sällan ser de stora förlorarna hos de som vänstern vurmar allra mest om. Brottsligheten i våra förorter förklaras med att invånarna där saknar arbete, är trångbodda och segregerade från övriga samhället. Svaret finns att hämta i det faktum att närmast fri invandring och öppna gränser skapat dessa faktorer. De öppna gränserna har också fått andra konsekvenser då internationella ligor kan röra sig närmast fritt mellan länderna i syfte att begå brott. En alltför stor invandring påverkar inte bara arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, brottsligheten, utan sätter också sina spår i välfärdens alla kärnområden, inte minst skolan och vården. Allt fler av de pengar som ärliga och hårt arbetande invånare tjänar ihop avsätts också i både fler och högre skatter för att på så vis finansiera vardagen för de som anlänt till det kapitalistiska och rasistiska Sverige.

Motsättningar mellan de etniska invånarna och de nya tilltar också i styrka, inte minst tack vare de faktorer som nämns ovan. Polariseringen växer sig starkare och när den egna befolkningen gång på gång tvingas kliva åt sidan, så stärks också den negativa bilden av invandring och invandrare. Det är tveklöst så att vänstern har en del självkritik att brottas med. Att LO-kollektivet som historiskt lutat kraftigt åt vänster, idag tar en slagsida åt höger där Sverigedemokraterna numera är största parti, säger en del om utvecklingen och att arbetarklassen inte längre lyssnar på vänsterns argument.

Ett annat argument som vänstern gärna använder är att den demokratiska västvärlden inte skulle klara sig utan en arbetskraftsinvandring från andra kontinenter. Självklart behövs denna till högutbildade yrken där Sverige och andra länder i väst inte kan tillhandahålla den arbetskraft som efterfrågas, vilket dock inte gäller lågkvalificerad arbetskraft som städare, diskare, gatsopare m.m. då den arbetslösa delen av befolkningen kan användas för att fylla eventuella luckor. Det vänstern inte räknar med är att ursprungsländerna utarmas på sin kompetens. De här orden från Angela Nagle borde få politiker och journalister att reagera:

”Enligt Foreign Policy finns det fler etiopiska läkare i Chicago idag än i hela Etiopien, ett land med 80 miljoner invånare”

Vi har på senare år läst hur läkarbristen i Syrien är närmast total. Ett land som varit i krig sedan 2011 och där läkare kanske behövs bättre än någon annanstans i världen.

Klicka gärna in på Ledarsidorna och ta del av del 1 av 2 i vänsterns något märkliga argument för fri invandring och öppna gränser.