HISTORIA. Idag för 80 år sedan, den 9 april 1940 gick tyska trupper över gränserna till Danmark och Norge. Den tyska regeringen uppmanade båda länderna att inte göra motstånd. Länderna skulle få förbli självständiga och regeringarna skulle få sitta kvar om de samarbetade med Tyskland. En av orsakerna till angreppet var att säkra de svenska järnmalmsleveranserna till Tyskland, som bland annat transporterades via den norska hamnstaden Narvik. Av militärstrategiska skäl skulle Tyskland också upprätta marin- och flygbaser på den norska västkusten mot Storbritannien.
Danmark
Det danska försvaret var alltför dåligt rustat för att strida mot den tyska armén. Den danska regeringen accepterade därför de tyska kraven utan att förklara krig mot Tyskland. Regeringen fick sitta kvar och Danmark fick en särställning jämfört med andra länder som var ockuperade av Tyskland. Det innebar bland annat att judarna i Danmark inte utsattes för några tyska åtgärder under de första åren av ockupationen.
Till en början bedrev den danska regeringen en samarbetspolitik med Tyskland. Det danska folkets motstånd mot ockupationen blev emellertid allt starkare. Efter stora strejker och sabotageaktioner mot tyskarna avsattes den danska regeringen den 29 augusti 1943. Danmark ställdes därefter under direkt tyskt styre. SS-generalen Werner Best blev den tyska regeringens representant i Danmark. Ockupationsförhållandena hårdnade och allt fler danskar fängslades. Över 6000 tusen danskar deporterades till tyska koncentrationsläger. Minst lika många placerades i läger som upprättades i Danmark.
Norge
Den norska regeringen sade nej till de tyska kraven om samarbete och förklarade krig mot Tyskland. Storbritannien och Frankrike sände några få förband till Norges hjälp, men kunde inte hindra invasionen. Norge tvingades kapitulera den 10 juni. Några dagar tidigare hade den norska regeringen och kungen flytt till London. Där upprättades en exilregering.
I Norge inrättades en tysk ockupationsmyndighet under ledning av rikskommissarie Josef Terboven. Vidkun Quisling, som var ledare för det norska nazistpartiet Nasjonal Samling, blev ministerpresident för en nationell nazistisk regering. Men Quisling och hans regering fick aldrig någon verklig makt.
Makten låg hos Terboven. Han var direkt underställd den tyska regeringen. Terboven använde propaganda, våld och terror för att skrämma det norska folket till lydnad. Till sin hjälp hade han Gestapo, SS och Wehrmacht. Som mest fanns över 400.000 tyska soldater i Norge. Omkring 40.000 norrmän arresterades. Tre fjärdedelar av dem sattes i fängelser och koncentrationsläger som tyskarna upprättade i Norge. Omkring 9.000 deporterades till läger i Tyskland.
Sverige
Som ni vet klarade sig Sverige undan kriget med tur och feghet, en annan avgörande faktor var de eftergifter som Regeringen Hansson III gjorde till Tyskland beträffande svensk export till Tyskland, och transiteringstrafiken med tyska militärtransporter av personal och materiel på de svenska järnvägarna till Norge och mellan Norge och Finland. Såväl Joseph Goebbels som svenska forskare har bedömt att Sverige hade varit lätt att inta om Tyskland hade anfallit 1940 samtidigt som Norge och Danmark, men Hitler hade inte anledning att attackera så länge Sverige exporterade kullager, järnmalm och verkstadsprodukter till Tyskland.
Det är gamla saker som ligger långt bak i tiden, men Statsminister Stefan Löfven (S) brukar beskylla Sverigedemokraterna som grundades 1988 för vad som hände på 1930-talet så jag kan påminna om att Stefan Löfven gick med i socialdemokraterna när S tvångssteriliserade mindervärdiga människor.
Nedanstående inlägg publicerade Petterssons första gången i augusti 2011, men folkhemsnazisternas förflutna tål att upprepas då och då. Rubrikens beskrivningar på medmänniskor användes av kända socialdemokratiska politiker för inte så länge sedan.
”Enligt vad som erfarits har det cirkulerat ryktet, att flyktingar i Sverige åtnjuta fritt uppehälle och dessutom erhålla pengar, utan att behöva prestera något som helst arbete.
Det torde icke vara något som helst tvivel om, att detta och liknande rykten i hög grad bidragit till att ett relativt stort antal mindervärdiga element sökt sig till Sverige. Dylika förespeglingar locka givetvis framför allt arbetsovilliga, arbetsodugliga och i övrigt mer eller mindre asociala stundom även kriminella element.
Flyktingkontoret torde också ha haft uppmärksamheten riktad på saken och på sistone gjort vad de kunnat för att avliva detta och liknande rykten. Av de ofta i såväl fysiskt som psykiskt men framför allt i moraliskt hänseende mindervärdiga individer som måste hänvisas till Vägershult, torde trots alla försäkringar om motsatsen endast ett mindre antal vara i verklig mening politiska flyktingar. De är närmast att betrakta som politiskt okunniga om också icke indifferenta, asociala. Moraliskt och ofta fysiskt, stundom även psykiskt mer eller mindre defekta människor.”
Nåväl, i ovanstående citat har Pettersson tagit bort några ord men inte ändrat något annat, läs gärna nedan om vilka herrar som skrivit detta och glöm inte att ränderna aldrig går ur…
Tidigare 2011-08-26: Vår Fjärran Östern redaktion har varit ute och rest och under en flygresa läste han en intressant bok om ”Svenska koncentrationsläger i tredje rikets skugga” utgiven på förlaget Natur o Kultur av författarna Tobias Berglund och Niclas Sennerteg.
Att vi inpå våra egna knutar haft en egen Gulag-arkipelag som Sovjet eller för den delen Guantanamo känns en smula omskakande. Med idylliskt klingande namn som Rengsjö, Hälsingmo, Långmora, Ingels, Axmar, Smedsbo… I Hälsingland, Gästrikland och Dalarna låg de allra flesta av de 14 lägren i Sverige, där utlänningar, c:a 3 000, internerades under andra världskriget. Ja, ända fram till 1948 behölls dessa ”slutna förläggningar” som de officiellt och förskönande benämndes.
Utan föregående domstolsprövning togs man – vanligtvis på besynnerliga, lösliga grunder – till dessa läger för att isoleras. Godtycke och tjänstemannanycker styrde urvalet av vem som skulle bli fånge. Det rörde sig om människor på flykt undan nazismen, vissa hade redan ”prövat” på koncentrationslägertillvaro, och de förstod ingenting när de omhändertogs. Desertörer från den tyska krigsmakten, ända fram till november 1942 återsändes tyska sådana till en säker död. Politiskt oliktänkande, pacifister och andra som inte utgjorde något mot Sveriges säkerhet. Under de första krigsåren internerades enbart flyktingar som var aktiva Hitlermotståndare. De frihetsberövades på obestämd tid och utan möjlighet till rättslig prövning.
Socialdemokratiske socialminister Gustav Möller bar ett stort ansvar, lägren sorterade under socialstyrelsen, därmed under hans departement. Liksom hans statssekreterare, den för lägren högste tjänstemannaansvarige, Tage Erlander (S).
Sveriges eftergivenhet gentemot Tyskland präglade vilka som fick den stramaste behandlingen i läger som sannerligen inte var några semesterhem. När Tysklands krigslycka på allvar vände, framförallt efter den nesliga kapitulationen i Stalingrad, påverkade det atmosfären i lägren. I Rengsjö rådde det allra strängaste reglementet, med upprepade visitationer – läs: trakasserier – av de bakom taggtråd inspärrade. Behandlingen bröt ner de internerade, depressioner och självmordsförsök förekom.
I Småland fanns ett läger ”Vägershult” som först användes för internering av ”Besvärliga Norrmän” senare när krigslyckan vänt för förvaring av tyska desertörer. Lägerchef var Herman Eldh som ansåg sig vara expert på norrmännens ”språk o skarplynne” Att jobbet inte var helt enkelt o problemfritt kan man misstänka efter att ha läst nedanstående som är från en skrivelse han sänt till Socialdepartementet och sin chef Tage Erlander som i sina memoarer gjorde allt för att tona ner sin smutsiga roll.
”Enligt vad som från norsk sida erfarits har i Norge cirkulerat ryktet, att norska flyktingar i Sverige åtnjuta fritt uppehälle och dessutom erhålla 250 kronor i månaden i fickpengar, allt utan att behöva prestera något som helst arbete.
Det torde icke vara något som helst tvivel om, att detta och liknande rykten i hög grad bidragit till att ett relativt stort antal mindervärdiga element sökt sig till Sverige. Dylika förespeglingar locka givetvis framför allt arbetsovilliga, arbetsodugliga och i övrigt mer eller mindre asociala stundom även kriminella element.
Norska flyktingkontoret torde också ha haft uppmärksamheten riktad på saken och på sistone gjort vad de kunnat för att avliva detta och liknande rykten. Av de ofta i såväl fysiskt som psykiskt men framför allt i moraliskt hänseende mindervärdiga individer som måste hänvisas till Vägershult, torde trots alla försäkringar om motsatsen endast ett mindre antal vara i verklig mening politiska flyktingar. De äro närmast att betrakta som politiskt okunniga om också icke indifferenta, asociala. Moraliskt och ofta fysiskt, stundom även psykiskt mer eller mindre defekta människor.”
─ Pettersson säger att tänk om en statstjänsteman uttryckte sig så idag om somalier och araber vilket jävla liv det skulle bli. Intressant är att medan drevet regelbundet går mot Ingvar Kamprad för vad han gjorde som 17-åring 1943, klarar sig nazistvänliga socialdemokrater utan kritik. Sverige har ännu en fläck på sitt moraliska samvete som inte går att tvätta bort.
Glöm aldrig att socialdemokrater spärrade in människor i läger efter vilka de var och inte efter vad de gjort. Det går heller inte att skylla på kriget för flera av lägren inrättades när kriget var slut och socialdemokraterna hade makten…det kan hända igen om S får för mycket makt…
***
[…] säger att vi vet alla Sveriges roll under andra världskriget, klokt eller fegt kan de lärde tvista om men situationen var svår. Hade Sverige hjälpt Norge […]
Troligen kommer inte Stenbock att uppleva 80-års dagen av befrielsen i Danmark.
Men 75-årsdagen glömmer jag aldrig.Hela långa Kungsgatan i Helsingborg full av svenska militärfordon,som man skänkt till de danskar,som sökt skydd i Sverige.
Dessa och tusentals människor hade samlats vid gamla Ångfärjestationen och färjeläget. Många nyfikna och andra för att säga adjö tills vidare,för våra ”landsmän från 1700-talet” !
Detta återkommer jag med 9 maj,då denna 75-årsdag inträffar.
En dag av stor betydelse för Sjökvistens parti och speciellt för ärkekommunisten Lars Ohly och hans hov av stalinister, maoister, leninister, Cuba-anhängare, Röda kmerer och Pol-Pot´are.
Jösses, vilket opålitligt gäng. Kommunisterna stödde helhjärtat sin kompis Adolf när han klampade in på våra kära grannars territorium. Snacka om ruttna rötter, Jonas !
Och idag är Tyskland helt invaderat av lönsamma raketforskare och Mutter Merkel bara myser !
Jag brukar använda beteckningen Nazityskland för Tyskland mellan 1933 och 1945 och Sovjet[unionen] för Ryssland mellan 1917 och 1991. Vi må tänka på att Hitler införde diktatur med ett väljarstöd som ungefär motsvarade regeringens vid riksdagsvalet, runt en tredjedel.
sossarna hyllade och sträkte upp höger arm..
Eller hur lövfen?
Kuriosa.
Under 1990 talet hade Trelleborgs fina Badhus ännu inte berikats. Jag simmade då regelbundet för konditionens skull. Ja, jag tycker om att simma också.
I bastun berättade de Gamle att Joseph Goebbels då och då besökte Trbg. Han var ju glad i damer och har haft en älskarinna i östra delen av stan. Det har bekräftats av historiker och äldre Tyskar som jag träffat.
Som ung fick vi Pågar höra många historier.
Leveranser. Påstås att svenska torpedbåtar låg lastade med kullager i Bousländska skärgårdar. De inväntade dåligt väder. I styv kuling körde de i hög fart igenom tyska blockaden till England. Svenska Flottans fartyg hade höga prestanda för sin tid. Andra hävdar att Engelsmännen kom och hämtade.
Angående sabotage så var Danmark duktigt på att tillverka cement. Motståndsrörelsen hade lyckat gömma rör i fabrikerna som blandade in strösocker i det färdiga cementpulvret. Det sägs att betong mister sin hållfasthet vid sockertillsats. Det sabotaget upptäcktes först efter lång tid.
Och så kallades Danmark för ”Gräddfronten” av de tyska soldaterna. Ja, vi som är gubbar nu fick höra mängde av berättelser under 1960 – talet. En del är kanske sanna.
Jag är inte kritisk mot Per Albins regering. Jag är en Svensk som tiger.
Många avväganden fanns att göra. Finnar i bastun har sagt att Sverige inte har något att skämmas för från den tiden.
Personligen hade jag dåliga erfarenheter av tyska Seglare på 1960 – talet. Min inställning ändrade sig 1976 till att bli positiv till våra södra grannar. Så småningom har jag förstått att tyskarna var pressade då jag var ung och det medförde tråkigt beteende.
Tankar rör sig i huvudet. Är vi germaner lättlurade? På YouTube berättar Mads Palsvig, JFK 21, om pengar. I en video berättar han om hur president Abraham Lincoln UNDVEK att göra sig beroende av bankirernas skuldfälla.
Tomas.
Efterkrigsbarn.
Och EU bildades utifrån tanken att det aldrig mera skulle bli krig i Europa.
Att fundera över: Vilka är det som bestämmer i EU?
Tyskland och Frankrike!
Det är väl OK att de är sams, men de sabbar ju för andra länder, behåller skyddsmaskarna själva i Corona-tider etc.
Om dessa två ockupationer kan vi fylla bloggen länge….om vi vill…
Danmark som till största delen var av tyskvänligt slag, (liksom stora delar av Sverige) och Norge som hade sina vänner,ute på Ö´n England.
Orsaken uppges vara att engelsmännen redan 1939,började fälla sjunkminor i Skagerack,och vattnen utanför norska kusten.
Med detta förfarande ville man stänga inne de tyska flottenheterna från Östersjöhamnarna.
När detta stod klart för Tyskland,beslöts att i förebyggande syfte besätta de två nordiska länderna.Något som inte Churchill o. Co räknat med…
Fortsättning följer…
Sådan är socialismen!
Lite utanför ämnet men kanske inte ändå. Oj då. Nu kom ämnet.
Dels hälsar jag till Stenbock med en länk till Ulf Peder Olrog: ”Kom och köp Konserverad gröt . . . http://www.youtube.com/watch?v=BsnTiiAZYfU Stenbock skrev under rubriken; ”Inte fler döda.”
Jag nämner att Besættelsen skedde 9 april 1940.
Under 1980 – talet och tills han dog i mitten av 1990 – talet kände jag en erkänd Dansk Motståndsman. Lite tjurig hade han varit och blivit skjuten två gånger av Tyskarna. Poul hette han och var havnefogde i en båtklubb södra København.
Jag tror att det var i slutet av åttiotalet. Bundesmarine besökte huvudstaden. Då drog de vänsterblivna igång en hat- och våldskampanj med demonstrationer mot de tyska sjömännen så att de inte kunde gå iland på permis. I förstone fick de vänsterblivna stöd från delar av allmänheten.
De gamla motståndsmännen samlade sin grupp. (De som ännu levde.) De tyckte att ”-man kan ju inte hata i femtio år”. Särskilt inte de vänsterblivna som inget visste. De var ju inte ens påtänkta då det begav sig.
De kontaktade chefen för den tyska flottstyrkan, blev bjudna på middag ombord och lyckades få dit pressen. Dagen efter kom reportaget i tidningarna. Luften gick ur demonstrationen. De tyska sjömännen kunde besöka Tivoli och turista de dagar flottbesöket varade.
F.ö. verkar det ha varit utbyte av fångar 1943(?). Paul släpptes ur ett läger i östra Polen. Servicen bestod av ett dokument som gav fri passage för hemresan som var att traska med bifogad matsäck. Det erbjöds ingen tjusig turistbuss. Egendomligt nog fick han med sig sin danska kpist också men om det får jag berätta en annan gång.
http://www.bundeswehr.de/de/organisation/marine
Tomas.
Före detta skeppare på numera stulna s/y Ofelia.
Testuggandet om svensk ”feghet” under andra världskriget är rent nonsens. Ett antal länder stoltserar med att inte varit ”fega”, sanningen
är att de förhöll sig neutrala ända tills de blev angripna. Det gäller bland andra Norge, Belgien, Nederländerna, USA.
USA är det mest slående exemplet, världens mäktigaste nation med därtill ett skyddat geografiskt läge sträckte sig inte längre än till att låna ut ett antal gamla jagare till britterna.
De västallierades samarbete med Sovjetunionen var inte heller någon snygg sak, ett land som fram till dess det blev angripet av Nazityskland också bedrev anfallskrig mot sina mindre grannländer. Ett land med kriminell ledning precis som Nazityskland.
Till Thor och Er andra!
Ulla Billquist – Min Soldat 1940 (Någonstans i Sverige). http://www.youtube.com/watch?v=zFAy2LOaIAk
Då Pappa mobiliserades till Sollefteå Regemente hade han nya pjäxor av god kvalité. Då dessa var ingångna, man slipper skoskav, köpte armén hans pjäxor åt honom.
De anhöriga visste inte var Soldaterna fanns. Ett fältpostnummer var allt de anhöriga kände till.
Under ca tre år var mina kamraters Pappor och min Pappa mobiliserade runt om i landet. De som inte var soldater arbetade inom livsmedelsproduktionen eller var sjömän.
Ni äldre som läser Petterssonsblogg.se Jag uppmanar er att, då det är möjligt, kommunicera med våra unga. De har framtiden framför sig. De är svikna av vårt ”system”.
Med vänlig hälsning
Tomas.
Tomas:
Betr. Ulla Billqvist var detta den första artisten,som en ung Stenbock fick tillfälle att se,på en scen i dåvarande Gustavsborgs Park !
Bilden av henne,är trots snart gångna 80 år,väl bevarad i mitt minne.
Detta uppträdande var något stort på den tiden.
Iklädd en creme-färgad lång klänning,sjöng hon ” om sin soldat” ,inbillar sig idag Stenbock.
Vill också minnas att huvuddelen av åskådarna,var just Soldater.I och för sig inget ovanligt,då det kryllade av sådana i alla skogar och dungar,runt om i Skåne.
Trots krig och ransoneringar en för mig,som ung lycklig tid.
Bör väl ändå nämnas att vid det tyska angreppet på Danmark/Norge gjorde sovjetledarna Stalin och Molotov klart för naziledningen i Berlin att Sveriges neutralitet icke skulle få kränkas. Då NaziTyskland och Sovjetunionen hade en icke-angreppspakt och Hitler var beroende av sovjetrysk olja och andra råvaror rättade han sig efter det ryska kravet, varför Sverige inte blev angripet – såsom våra västra grannländer.
Chefen för Sveriges diplomatiska beskickning i Moskva under Andra världskriget, Vilhelm Assarsson, besökte den 20 april 1940 Kreml i Moskva och framförde där, till folkkommissarie (utrikesminister) Molotov den svenska regeringens tack för att han och Stalin hade ingripit för att förhindra ett tyskt anfall på Sverige.