Bakgrunden är att alltsedan Scandien blev medlem av Unionen har demokratin kraftigt inskränkts och medborgarnas frihet och välfärd kraftigt beskurits. Men inte nog med detta. Sedan massinvandringen blev ett faktum har Unionen fått beslutanderätten över fördelningen av asylsökande och flyktingar till respektive land.

Arbetslösheten har stigit kraftigt för den inhemska befolkningen, dels genom beslut orsakade av unionen men framförallt till följd av massinvandringen inte bara från Europa utan framförallt från muslimska länder.

Denna har inte bara lett till ökad arbetslöshet för medborgarna i Scandien utan också en kraftig försämring av välfärden så att Scandien knappast längre kan betraktas som ett välfärdssamhälle. Otryggheten och rädslan har förvärrats varje år efter 2006  genom en kraftigt ökad brottslighet som mord, våld, stöld, våldtäkter/gruppvåldtäkter etc. Denna ökade brottslighet kan till största delen  hänföras till invandrare från utomeuropeiska länder. Skjutvapen och sprängämnen har blivit vanligt förekommande och därför medfört många dödsfall.

Unionen har mer och mer antagit karaktären av en diktatur. En stor del av naturtillgångarna har privatiserats och sålts ut till utländska ägarintressen. Något som medborgarna inte trott kunde hända är att en del av vattentillgångarna har privatiserats och vatten leds nu genom enorma rörsystem till nord- och Sydeuropa. (Denna fråga aktualiserades i Unionsparlamentet på fullt allvar i början av 2000-talet och är nu på väg att genomföras). Den svenske bonden som blev fri för mer än 500 år sedan äger ej längre sin egen jord och skog.

Regering och riksdag har beslutat om att Scandien skall medverka med trupper till olika konfliktområden i för medborgarna helt meningslösa krig. Hittills har 105 Scandiska flickor och pojkar kommit hem i svarta liksäckar efter att de beordrats ut i krig på order från Unionen. Scandien har också genom deltagande i krig mot andra stater gjort sig skyldigt till krigsförbrytelser.

Efter senaste valet accelererade vreden hos befolkningen. Detta ledde till bildandet av ett nytt parti, ”FOLKET SKALL FORMA FRAMTIDEN”, (FSFF). Den utlösande faktorn är massinvandringen, som slukar enorma resurser, men som också lett till en brottslighet som Scandien aldrig tidigare varit utsatt för.

Den religion/ideologi/kultur som flertalet av ”de nya” tillhör blev alltmer militant och ”erövrade” mer och mer terräng i samhället. I stället för att acceptera och följa den grundlagsfästa värdegrunden tillämpade man sitt hemlands barbariska och ociviliserade lagar i bl a de parallellsamhällen, som växte upp som svampar. De invandrare som var för såväl assimilation som integrering skrämdes genom misshandel och hot. Det som en gång var ett välfärdsland är nu på väg mot fattigdom. Skola, vård och omsorg har hamnat i botten på de ”barometrar” vissa internationella organ upprättar för att belysa staters standard och utvecklingsnivå.

De allmänna pensionerna har måst sänkas kraftigt för att hjälpligt hålla samhället ”flytande” till följd av de enorma kostnaderna för invandringen. Det är att märka att sysselsättningen bland dessa är exceptionellt låg. Hälften kommer i arbete tidigast efter tio år resten kommer aldrig i arbete. De som startade partiet FSFF trodde och hade som målsättning att en politisk förändring skulle vara möjlig och hoppades genom egen majoritet (en majoritet av medborgarna insåg nu det hopplösa läget) kunna vinna regeringsmakten på demokratisk väg och därmed återuppbygga samhället på nytt.

Konfrontationen mellan de som stödde massinvandringen och de kritiska till denna tog sig alltmera våldsamma uttryck från de förstnämndas sida. De förstnämnda stöddes i stort sett helt av medierna och de politiskt korrekta. Men även ett stort antal av invandrare anslöt sig till massinvandringens förespråkare. Ja dessa hade tom tagit över ett parti som gick under namnet ”Vårblommor” och fått in ett antal i riksdagen trots att de tog avstånd från sådana grundläggande värderingar som demokrati och jämställdhet mellan könen.

Det gick så långt att medierna hängde ut de som var kritiska till massinvandringen trots att dessa enbart använde sina grundlagsfästa rättigheter att verbalt kritisera utvecklingen. Något våld förekom inte från deras sida. Men så inträffade något som kanske många av kritikerna varnat för men vilket medier, politiker, myndigheter sökte dölja.

Under ett flertal år hade unga ”radikala” invandrare som vistats flera år i Scandien lockats till krigshärdarna i delar av Afrika och Asien. Där hade de anslutit sig till de mest extrema terrorgrupperna representerande en religion/ideologi/kultur vars målsättning är att förgöra dem som inte sympatiserade med deras religions/ideologis odemokratiska och barbariska värderingar.

Många hade dött i striderna i sina hemländer men ett stort antal kom tillbaka till Scandien. Dessa fanatiska unga män sökte nu upp sina landsmän i de getton eller parallell-samhällen som regeringen tillåtit fritt växa fram i ett flertal städer och förorter.

De största koncentraten av dessa invandrargetton fanns i framförallt Scandiens tre största städer men även i ytterligare ett antal. Det är svårt att gradera var problemen var störst. Men i en stad söder om huvudstaden behärskade de kriminella invandrargängen större delen av staden.

Som alltid är det de människor som har det sämst ekonomiskt, socialt och boendemässigt som får bära bördan. Därför visar det på en vidrig cynism när företrädare för de Förenade partierna anklagade dessa människor för rasism när de ansåg att de fått mer än nog av försämrad levnadsstandard såväl ekonomiskt, socialt som vad gäller skola, vård och sjukvård. Men också på allt skjutande, mord, rån, våldtäkter/gruppvåldtäkter etc.

Uppeldade av det hat de indoktrinerats med av de mest extrema inom hatreligionen, sökte nu de återvändande unga männen inte bara få med sina landsmän i en vendetta mot Scandiens ursprungliga invånare utan de anslöt sig också till de grupper som var för en ohämmad massinvandring och som gärna lät dem ansluta sig till deras krets.

Inte nog härmed utan de togs också med glädje emot av medier, delar av kultureliten och politikerna. Detta tog sig till en början uttryck i ett besinningslöst våld med målsättning att fördriva ”urinvånarna” från sina hem för att skapa rena parallellsamhällen befolkade av enbart invandrare.

Detta fick ske under ivrigt påhejande från medier och de politiskt korrekta. Allt detta ledde så småningom till en folklig vrede som tog sig uttryck i ett kompakt folkligt uppror. Trots detta stödde regeringen våldsverkarna.
Dessa våldsverkare ”triggades” alltmer av medier och de politiskt korrekta vilket ledde till ett definitivt sammanbrott.

Den utlösande faktorn blev nedskjutningen av några av de ledande personerna i det nya partiet. Förövarna greps. Men deras identitet är fortfarande okänd för allmänheten. Någon rättsprocess har ej heller påbörjats.

Detta blev den slutliga starten för bildandet av det nya partiet FSFF. Vid valet 2018 erhöll partiet drygt 35 procent av rösterna. Hellre än att förena sig med det nya partiet samlas de sju partierna i en koalition – ”Förenade partierna” – och bildar regering.

Den nya regeringen blir en ren marionett till ”unionsregeringen”, som alltmer har utvecklat auktoritära och diktatoriska drag. Eftersom den inte lyckats vända trenden utan fler och fler av Europas stater står vid ruinens brant (inte minst till följd av massinvandringen) hotas den nu av totalt sönderfall. Och som världshistorien visat många exempel på blir ledningen inte mer demokratisk utan intar i stället en alltmer hårdför linje när den hamnar i ett trängt läge.

Under tiden fram till valet 2022 eskalerar våldet alltmer och många av landets ursprungliga invånare får sätta livet till liksom att gruppvåldtäkterna ökar lavinartat. Vid valet 2022 får FSFF partiet egen majoritet med 57.7 procent av rösterna. Man kräver därför regeringsmakten.

Den sittande regeringskoalitionen vägrar emellertid att överlämna denna. Motiveringen är att FSFF har ett politiskt program som strider mot Unions politik. Att en majoritet röstat för partiets politik hjälper sålunda inte!

Med denna krigsförklaring har den nu icke-legitima regeringen utmanat medborgarna och dessa utlöser väldiga demonstrationer som möts med brutalt våld. Stora grupper av de invandrare som leds av jihadister lierar sig med den icke-legitima regeringen och våldsamma kravaller blir följden.

När den icke legitima regeringen inser att den inte kan besegra de nu ”upproriska” medborgarna begär den hjälp från unionen. Mellan denna och unionens stater finns ett avtal som innebär att om någon stat blir anfallen är de övriga skyldiga att ingripa till denna stats försvar. Men i det här fallet är det ingen utomstående angripare utan det egna folket som reser sig varför avtalet inte kan åberopas. Men likväl gör man det.

Trots detta bestämmer sig ett antal stater att stödja den icke-legala regeringen. Unionens krigsmakt har nu en sådan omfattning att den i storleksordning kommer som nummer fyra i världen. Detta har i sin tur kostat de stater som ingår i Unionen enorma summor varför den sociala nöden och fattigdomen bara ökat.

Den icke legala regeringen har inkallat trupper från bland annat fyra länder i Unionen. Enligt radion är stridsvagnar på väg över Södra bron stödda av unionens flyg och sjöstridskrafter. Men detta är inte nog. Sedan ett antal år har den Scandiska regeringen tillåtit Unionstrupper att öva på Scandisk mark.

Vid denna tidpunkt befinner sig ca 15000 utländska soldater på Scandisk mark. Dessa trupper som många frihetsälskande Scandiska medborgare länge varnat för har nu fått order att inta ett antal Scandiska städer. Hur många Scandiska medborgare som dött eller skadats är ännu okänt.

Vid sändningstillfället är det ännu oklart hur den scandiska försvarsmakten ställer sig. Enligt uppgift har ett Scandiskt fältjägarregemente grupperat sig ute i terrängen och där intagit stridsläge. Enligt andra rykten har ett antal regementen vägrat lyda ”regeringen” och i stället förklarat sig lojala med folket och även de intagit stridsberedskap.

Ett antal pensionerade generaler och överstar som har varit kritiska till regeringens nedskärningar och är motståndare till att Scandiska soldater sätts in i strider utanför landets gränser, har anslutit sig till de med befolkningen lojala trupperna.

Kl 07.00 den 17 december. Via en hemlig radiosändare meddelar en kvinnoröst att ytterligare utländska trupper har landsatts på Scandiens sydöstra kust och i huvudstadens skärgård. Läget ser nu katastrofalt ut. Sändningen upphör plötsligt men radiorösten hinner meddela att man kommer med ny information snarast.

Kl 07.00 den 18 december. Den hemliga radiosändaren låter meddela att en grupp som arbetar inom två kärnkraftverk stöder det folkliga upproret och hotar med att spränga kärnreaktorerna om de utländska trupperna inte omedelbart lämnar Scandisk jord.

Samtidigt meddelas att de båda staterna Danaland och Nordland har begärt omedelbart inkallande av FN.s säkerhetsråd. Kl 15.00 samma dag. Den hemliga radiosändaren meddelar att säkerhetsrådet har fördömt invasionen och med omedelbar verkan beordrat de utländska trupperna att lämna Scandisk jord. Dessa inleder därefter sitt snöpliga återtåg samma dag.

FSFF bildar nu en övergångsregering och kommer som första åtgärd utlysa en folkomröstning om utträde ur Unionen. Den icke legala regeringen som agerat för att med utländska trupper slå ner det Scandiska folkets uppror kommer omedelbart att ställas inför domstol.

Den nya regeringen kommer också att ge ut en s k vitbok som skall redovisa regeringarnas och politikers brott mot folket och grundlagen från och med unionsinträdet tom statskuppen 2022. De invandrare som allierat sig med den tidigare regeringen kommer att bestraffas och efter avtjänat straff utvisas ur landet.

Samma gäller alla de invandrare som begått brott som inneburit straffsatsen fängelse. All invandring stoppas t v. Däremot betonas att övriga invandrare som varit neutrala och inte begått brott ej har något att frukta. De kan i stället räkna med beskydd från den nya regeringen.

En ny grundlag kommer att tas fram där medborgarna skall ges betydligt större makt över samhällsutvecklingen. Riksdag och regering skall inte kunna fatta beslut i riksövergripande frågor utan att dessa först underställts medborgarna i val eller folkomröstning.

Bl a skall beslutande folkomröstning ovillkorligen hållas om företrädare för en sådan kan samla minst 100000 namn för frågor som berör befolkningen i sin helhet. Den skall även innehålla en klausul om att riksdag och regering inte kan överlämna makt till annat organ utom riket såvida inte folket i folkomröstning godkänt detta.

Scandien skall vara en blandekonomi där en stark fri företagsamhet och en stark offentlig sektor skall balansera varandra. Bl a skall infrastrukturen men även skolorna förstatligas. Religiösa skolor förbjuds. Omskärelse oavsett kön kommer att förbjudas liksom heders- och kulturrelaterade handlingar som kränker den enskilde. Samhället skall på alla områden sträva efter att höja bildningsnivån hos medborgarna, medan religiös/kulturell vidskepelse skall bekämpas. Inga statliga medel får användas för att stödja religiösa organisationer.

Person som inte accepterar den grundlagsstiftade värdegrunden kan inte bli svensk medborgare eller inneha politiskt uppdrag.

Riksåklagare har antytt att hon kommer att kräva livstids straff för regeringsledamöterna från 2006 och framåt. Även samtliga riksdagsledamöter från nämnda period kommer att åtalas. De framförallt kvinnor men också andra medborgare som utsatts för våld/gruppvåldtäkter och annat grovt våld från invandrare kan rikta civilrättslig talan mot regeringsledamöterna. De senares ekonomiska tillgångar kommer därför att frysas.

Olle Ljungbeck