INVANDRING. Närmare trehundra personer i Finland har terrorismanknytning. Den organiserade brottsligheten tar ett allt hårdare grepp om invandrarna och Finland har lyckats sämst inom OECD i integrering. Det hävdar en rapport som statsrådet beställt.

Finland, liksom hela Europa, förutspås en dyster framtid i rapporten som varnar för samhällets sårbarhet. Det värsta scenariot är att tio- eller hundratusentals flyktingar försöker komma in i landet. Det skulle ha svåra konsekvenser för den interna säkerheten eftersom polis, tull och gränsbevakning med nöd klarar av dagens situation, heter det i rapporten.

Flera centrala myndigheter står bakom rapporten som koordinerats av polisyrkeshögskolan.

Varnande exempel hittar man i Sverige där 55 geografiska områden i södra och mellersta delen av landet redan nu behärskas av organiserade kriminella nätverk som förorsakar betydande otrygghet. Samma utveckling förutspås hos oss.

”Inget europeiskt lands samhällsfred och -ekonomi klarar av en fortsatt otyglad invandring. De stora svenska städernas utveckling och politiska helomvändning hösten 2015 är ett tecken på detta”, står det i rapporten.

Rapporten hänvisar till en färsk nationell riskanalys som påpekar att invandrarföreningar kan utnyttjas för finansiering av terrorism. Förundersökningsmyndigheter och åklagare anser att det är ett faktum redan nu. Utsökningsmyndigheterna har indikationer på att socialunderstöd som utbetalas åt personer med utländsk bakgrund flyttar utomlands. Liv- och reseförsäkringar tas åt personer som reser till konfliktområden och ersättningarna går direkt eller indirekt till terroristorganisationer.

I Norge har man upptäckt flera personer med terrorismbindningar till och med bland kvotflyktingarna. Norsk polis har hittat vålds- och avrättningsvideor i hundratals flyktingmobiler, som visserligen kan ha laddats ner som bevismaterial.

I Finland har cirka 300 individer med terrorismkoppling identifierats.

”Enligt vissa undersökningar hittar man i genomsnitt fler personer bland illegala invandrare som har ett utpräglat behov av att ta risker och som därför också löper större risk att göra sig skyldiga till brott eller utsättas för brott”, heter det i rapporten.

En orsak till att sådana personer blir kriminella står att finna i misslyckad integration. Både i Norge och Finland gör sig personer med flyktingbakgrund skyldiga till relativt sett fler vålds- och egendomsbrott än majoritetsbefolkningen.

En orsak är att den organiserade brottsligheten utnyttjar invandrare. Ofta kommer gängledarna från samma regioner som invandrarna och avtvingar dem kriminella tjänster som motprestation för resan eller för att få behålla uppehållstillståndet. Familjemedlemmar som är kvar i hemlandet kan utsättas för hot och användas som utpressningsmedel för att invandraren ska gå med på prostitution eller narkotikabrott.

Supo räknar med att antalet jihadister i Finland kommer att öka i relation till invandringen. Säpo i Sverige har identifierat fyra stigar som leder individer till islamsk extremism: 1) Kriminalitetsstigen, som medför svartvitt tänkande, 2) isoleringsstigen, som lockar individen att söka svar på livets stora frågor, 3) familjestigen, individen växer upp med radikalism och finner det normalt, 4) sällskapssjukestigen, individen är ointresserad av radikalism, men söker erkännande.

Författarna till rapporten försöker hitta lärdomar från misstag som begåtts i Sverige. Bland annat finns ett klart samband mellan fattigdom och bostadsort. Invandrare som stannat kvar i invandrartäta bostadsområden eller gift sig med en annan invandrare klarar sig sämre i arbetslivet än de som hittat svenska partner eller flyttat bort.

Det finns också stora skillnader mellan hur olika nationaliteter hittar jobb. Bäst klarar sig flyktingar från det forna Jugoslavien och Irak. Invandrare som kommit för jobbens skull har däremot en bättre sysselsättningsgrad än infödda svenskar.

I Finland fortsätter segregeringen i förorterna att öka. Kråkkärrets bostadsområde i Åbo är vårt lands relativt sett mest utländska. 42 procent av de 9 000 invånarna talar något annat språk än finska eller svenska.

Från HBL.fi