DANMARK. Tänk er en svensk borgerlig riksdagsledamot som plötsligt bestämmer sig för att alltid använda ordet ”neger” om svarta människor.

Den politikern skulle inte bli gammal i riksdagen.

Men det är vad som händer i Danmark. Esben Lunde Larsen, folketingsledamot för borgerliga Venstre (ett borgerligt liberalt mittenparti), vill på det sättet protestera mot att godisföretaget Haribo ”nu siger jeg kun neger” tagit bort lakritsfigurer formade som afrikanska masker efter svenska klagomål om att de skulle vara rasistiska.

Lunde Larsens får inte stöd av Venstres folketingsgrupp. Men aktionen är en tydlig illustration på att gränsen för hur man uttrycker sig går i Öresund.

Just nu surrar det i Danmark om en svensk debatt. Tidningen Politikens litteraturkritiker Jes Stein Pedersen skrev en resonerande artikel i Svenska Dagbladet om den uppmärksammade poeten Yahya Hassan, vars diktsamling snart kommer på svenska.

Hassan skriver om en uppväxt i ett fattigt område i Århus med en våldsam far, släktingar som lurar till sig bidrag, hur diktarjaget och hans kompisar röker hasch och gör inbrott.

Jes Stein Pedersen är spänd på hur denna diktsamling kommer att tas emot i Sverige där han menar att man varit alltför rädd att tala om de problem som uppstår i ”… ghetton – med övervägande marginaliserade muslimer”.

Reaktionen lät inte vänta på sig. Författaren Elise Karlsson ansåg att Stein Pedersen hade ”tydligt rasistiska åsikter riktade mot muslimer”. Och så var bollen i rullning.

I Danmark förstår man ingenting. Tidningen Politiken är kulturliberalismens banerförare, ofta kritisk mot Dansk folkepartis invandringsfientliga politik.

Att kalla fattiga och invandrartäta område för ghetton är vanligt språkbruk, i medier, av politiker.

I samband med kravallerna i Husby, som också danska medier bevakade, hörde jag redaktörer som fnös: ”utsatta områden, vad är det för tramsigt svenskt uttryck?”.

När jag berättade för en mycket vettig dansk kollega att svenska medier inte använder uttrycket ”illegal invandrare” om människor tittade han på mig som om jag kom från Mars.

Danskar med invandrarbakgrund säger ofta ”nydanskar” eller ”utlänningar” om sig själva, även om de är födda i Danmark.

Förklaringarna till att vi uttrycker oss så olika är många: En starkare nationalism i ett litet homogent land som ockuperades under andra världskriget. Pia Kjærsgaards inflytande över dansk politik under hela 00-talet. En burdusare/öppnare dansk debattradition kopplat till en starkare segregation i ”vi” och ”dom”. En högre svensk medvetenhet om att ord kan såra och stigmatisera, hur det känns att höra att området man växer upp i är ett ”ghetto”.

Det slår aldrig fel. Varje gång ett debattinlägg om invandring, integration eller för den delen jämställdhet och feminism korsar Öresund är det som att spruta bensin på en flammande brasa.

-Pettersson anser att det inte går att tiga om problemen
även om PK, Ägget och Myten tror det, och att i det sammanhanget kalla saker vid dess rätta namn är en skitsak…

TV2.dk    Sydsvenskan