Statrådet: XXX YYYYYY:
Herr Talman ! Jag har bett att få ta kammarens tid i anspråk för att informera om ett regeringsbeslut idag, föranlett av att det svenska flyktingmottagandet befinner sig i en kris.
Under det andra halvåret XXXX beräknas drygt 20000 personer söka asyl i Sverige. Denna siffra motsvarar vad som beräknades för hela budgetåret XXXX/YY. Totalt beräknas ca 29000 söka asyl i Sverige under år XXXX mot drygt 19000 föregående år. I denna siffra finns en ny stor grupp, nämligen ca 5000 turkbulgarer.
Samtidigt finns närmare 7000 människor, som har fått arbets- och uppehållstillstånd, på förläggningar i väntan på en kommunplats. Sammanlagt finns för närvarande 23000 människor på Invandrarverkets förläggningar.
Avtal sluts för närvarande mellan Invandrarverket och kommunerna om den kommunala mottagningen av flyktingar för nästa år. Enligt invandrarverkets bedömningar kommer kommunerna att ta emot ett avsevärt större antal flyktingar YYYY än under XXXX, då 18000 personer placerades ut i kommunerna.
Hela nästa års utrymme kan emellertid redan nu beräknas vara i stort sett intecknat av de människor som idag finns på förläggningar.
Det torde inte ha undgått någon att den stora inströmningen under senare tid har tvingat fram extraordinära åtgärder: bostadsplattformar, fartyg tält, husvagnar etc. Påfrestningarna har medfört att mottagandet inte längre kan ske i de värdiga former som eftersträvas och som ofta tas upp i debatterna här i kammaren.
Den 2 november i år lade regeringen fram ett program som syftade till att motverka den sk dokumentlösheten och för att underlätta för kommunerna att ta emot ännu fler flyktingar. Även om dessa åtgärder på sikt får önskad effekt har den fortsatt höga tillströmningen skapat en ohållbar situation.
Regeringen har därför funnit att andra åtgärder måste vidtas för att man skall komma till rätta med situationen. Asyl kommer endast att ges till de asylsökande som uppfyller kraven enligt FN:s flyktingkonvention och till dem som i övrigt har särskilt starka skyddsbehov.
Förändringen innebär att det inte längre blir möjligt att få asyl som krigsvägrare eller s.k. de factoflyktingar, om inte särskilt starka skyddsbehov föreligger
Det nu aktuella beslutet har fattats med stöd av bestämmelserna om ”särskilda skäl” som anges i utlänningslagen 3 kap, 4§ andra stycket. För att dessa ”särskilda skäl” skall kunna tillämpas krävs enligt propositionen 1988/89:86 ”att förhållandena är sådana att det bedöms nödvändigt för att reglera invandringen”. Det skall ”vara fråga om så pass många personer att det skulle medföra stora påfrestningar för det svenska samhället och den svenska flyktingmottagningen att ta emot dem i Sverige”.
Det är i den situationen som vi anser att vi befinner oss idag.
Det var då det, dvs Lucia-1989 som dåvarande statsministern Ingvar Carlsson och statsrådet Maj-lis Lööw gjorde den bedömningen. Sedan vet vi hur det gick. 1991 fick vi en borgerlig regering under Carl Bildt. Vet Bästerberg hotade med att spräcka regeringen om han inte fick riva upp ”Luciabeslutet” och sedan dess har vi varit på väg mot katastrofen och är det fortfarande.
Fortfarande vidtar vi ”extraordinära åtgärder” och fortfarande kan mottagandet inte ske ”under värdiga former”. Ändå fortsätter galenskaperna. När ska människor vakna ??
Och för övrigt anser jag att svensk invandringspolitik i grunden behöver förändras och antalet arbetskrafts- och anhöriginvandrare kraftigt reduceras.