Av Olli Rein
Tre bosniska islamister häktades idag på Jylland för vapensmuggling. Bosnierna greps i Kolding med fyra
AK47 (Kalashnikov) och två Zastavapistoler. Danska Rikskriminalen var inblandade i gripandet. Domstolen har lagt totalsekretess på utredningen.
Enligt obekräftade uppgifter handlar det om islamister med förankring i shariagäng. Ett liknande fall inträffade nyligen i Köpenhamn där tre unga islamister köpte Kalashnikov. Polisen antog då att de förberedde ett terrordåd.
Denna gången vägrar PET att spekulera kring syftet med vapentransporten….
Precis som Lars Å Månsson skriver i det förra inlägget jag gjort idag och som också bygger på Hans Petterssons JIHAD I MALMÖ, så är det vapen som ska runt till både stora konflikter och i storlek kanske betydligt mindre terroristverksamhet. Men på de sistnämnda kan omfattningen i döda och skadade mycket väl bli större, då den verksamheten syftar till att döda och skada så många som möjligt, av inte ont anande civilpersoner.
Olli undrar om inte den Bosniska moskén Islamic Center i Malmö och dess ledande grupp salafistiska imamer, har mer än ett finger med i de här två omnämnda vapenbeslagen. Man gjorde ju bort sig i Malmömoskén i TV-programmet uppdrag granskning med Janne Josefsson för en tid sedan. Det programmet var man ju mycket kritiska emot från hela ledningen och mest från deras högsta ledare
Den här Bejzat Becirov verkar vara en skum typ. Dels det här med bokföringen, som ni kan hitta på muslimska friskolan. Länken finns under Bejzat Becirov. Sedan var han ju den mest kritiske efter Josefssons ”Uppdrag Gransknig”och av det han sa där, så förstår man att han säger ett till politikerna och ett annat till sina muslimer. Han var väl också den som sålde sin församlings röster till Socialdemokraterna under Ilmar Reepalu. Detta måste det till opartiska utländska valarbetare till valet i september 2014, om Sverige åter ska kunna bli demokratiskt. Under Bosniska moskén Islamiskt center i Malmö finns det en länk till en Imam som bedriver Sharialagstiftning på Rosengård, den är läsvärd på bloggen ”Drömmer jag, eller sover bara alla andra”?
Som gruppbefäl (korpral,furir)så hade jag samma kpist som du, medan meniga hade AK 4, jag gjorde min grundutbildning juni 1970-april 1971. Tiden innan vet jag inget om, och jag hade även kpist under min FN-tjänstgöring nov.1973 – april 1974, men under den enda repmånad jag gjorde fick jag ut en AK4 som jag direkt plastade och plomberade, för att inte behöva slita med rengöringen. Mitt huvudvapen var nämligen en 10,5 cm Haubitz 1940/41, då jag var grpch. stf på Artilleriet, så jag har aldrig skjutit med någon AK 4. Däremot var jag med och sköt grg, inget vidare, döv minst en timma minns jag. Så tyvärr är jag inte rätt person att fråga. Jag har dock för mig att de gjordes i Belgien. Visst var det plast, men en mycket hård sådan, i kolven. Så jag tror nog att den var ok på det viset, men känslig för andra saker, främst vad det gäller automateld.
AK 5 har jag aldrig sett annat än på någon bild eventuellt, så åter jag är inte rätt man att fråga. Vi får väl hoppas att någon annan kan ge dig besked här.
Kpisten m/45 hängde väl med rätt länge, för mc-ordonnanser, kockar, plutonsbefäl högre än furir och andra specialtjänster.
Kalashnikovan är ju värdens mest spridda handeldvapen och såld i många miljoner ex under nästan 65 år. Det är bara stål och lite ädelträ i dessa, och det är enkelheten och det robusta utförandet som är vapnets styrka. Det funkar i alla väder och tål många smällar mot sten och betong, när soldaterna snabbt dyker i skydd, den duger också bra att slåss med i närstrid utan ammunition. Däremot tror jag inte standardkarbinerna kan utrustas med bajonetter för närstrid. Det är idag mest tredje världen som köper massor av dessa vapen. Billiga och tåliga är två argument som säljer.
Olli:
Måste bara fråga, det hör kanske inte hemma här.
Men vilken av de svenska AK modellerna (4 el.5) är jämförbara med Kalashnikoven. Den årskullen jag tillhörde var den sista som fick använda kpist m45 (med förstärkt bakstycke) Därefter introducerades AK 4:an. Men jag har för mig att den inte var så bra och ansågs alldeles för plastig.