Av Pettersson  

Kunskapsklyftorna ökar. Den svenska skolan blir allt mer ojämlik. Vi har låtit SCB ta fram uppgifter om 400.000 elever i fyra årskullar: Skillnaderna mellan de svagaste och starkaste har ökat med trettio procent mellan 1999 och 2011. Skillnaderna mellan hur kommunerna lyckas är dessutom stora. Nu måste staten ta ett större ansvar. Alla ska ha en chans att lyckas i den svenska skolan, skriver Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbund

Sverige har förändrats och utvecklats, men skolans organisation och resursfördelning är fortfarande oöverblickbar och splittrad. Sedan skolan decentraliserades har flera studier visat att den också blivit mer ojämlik och segregerande.

Den undersökning vi presenterar i dag visar att skillnaderna i svensk skola ökar kraftigt mellan de som klarar sig allra sämst och de som klarar sig allra bäst. Ansvariga politiker och skolhuvudmän måste börja betrakta skolan som en nationell angelägenhet och se till att alla elever – oavsett från vilken socialklass, utbildningsbakgrund eller etnisk bakgrund de kommer från – ska ha samma chans att klara sig i skolan och nå så långt som är möjligt.

Det är inom gruppen elever födda utanför Norden som vi finner de lägsta kunskapsresultaten. Den genomsnittliga skillnaden i meritvärdespoängen för dessa elever var 31 procent. År 1999 var den bara 17 procent till de nordiskt födda elevernas fördel. Här har skillnaderna nära fördubblats.

-Pettersson inser att elever som nyligen kommit till Sverige har svårt att prestera i toppklass men hur kan man förklara att de etniska svenskar som presterar sämst ändå är 40 % bättre än andra generationens invandrarbarn där båda föräldrarna är utomnordiska.

DN Debatt