Av Pettersson
Vi läser ofta att brottsoffer blir tilldömda skadestånd för misshandel, våldtäkt eller blivit påkörd av ett rattfyllo och tror naturligtvis lite enfaldigt att offren får dessa pengar.
Det låter fint att få lite pengar som plåster på såret men hur ofta fungerar det? Ofta kan det dröja ett år eller längre innan offret får några pengar och visar det sig att brottslingen inte har några tillgångar vilket inte är ovanligt väntar långa utdragna processer för brottsoffret.
Då är det dags att fylla i en ansökan om brottsskadeersättning och skicka till Brottsoffermyndigheten och när det är klart ska brottsoffret meddela kronofogden att Brottsoffermyndigheten betalat ut pengarna.
Om blankettraseriet inte räcker så visar det sig att den utbetalda ersättningen är betydligt lägre än det utdömda beloppet som brottslingen dömts att betala samt att myndigheten tar 1 500 kr i självrisk på beloppet. Skadeståndet och brottsskadeersättningen är nämligen två olika saker. Skadeståndet ska brottslingen som inte har några pengar betala och brottsskadeersättningen är en typ av försäkring.
Tycker ni det låter jobbigt så tänk då på hur ett brottsoffer känner sig som misshandlats och/eller våldtagits och måste sätta igång med komplicerad pappersbyråkrati och dessutom få mindre pengar än vad de tilldömts. Staten borde fan åka dit för psykisk misshandel!
Detta idiotiska system är ingen nyhet för den nuvarande regeringen eller den förra, men för att något dåligt funnits länge är ingen anledning till att det är kvar.
Justitieminister Ask och regeringen skulle lätt kunna lägga ett förslag där staten tar över ansvaret och offren får sina tilldömda pengar så fort domen vunnit laga kraft och staten sedan jagar brottslingen med blåslampa. Det är småpengar i statsbudgeten men skulle betyda mycket för offren till statens daltande kriminalpolitik.
− Pettersson väntar på regeringens förslag men är rädd för att han får vänta, det är nog viktigare att dalta med brottslingarnas välbefinnande än offrens.
Hej Lina, tråkiga saker du har att berätta för oss, hoppas att du inte har alltför stora problem efter det du blev utsatt för. Det är givetvis bland det värsta ett barn i den åldern kan bli utsatta för och i andra åldrar med.
Din kommentar ligger inne för godkännande kan jag se, men det är inte jag som har skrivit Bloggen, det har Pettersson gjort, men han kan ha slumrat till på kvällskvisten, eftersom han är äldre än själva jultomten, men imorgon har han nog sett den och att han godkänner den är hundraprocentigt. Tyvärr kan inte jag ordna så att din kommentar blir godkänd, jag kan bara godkänna dom jag skrivit bloggen till. Nästa gång när vi nu vet vem du är, så godkänns kommentaren direkt genom våra inställningar, så då slipper du vänta på att Pettersson är vaken.
Med andra ord får du svar av herr Pettersson imorgon. Jag önskar dig en god natt, och du var rädd om dig Lina, du är en värdefull människa.
Det är jävla sjukt hur det går till. När jag var 8 år så blev jag antastad, han skulle alltså våldta mig, men jag lyckades ta mig fri och springa från platsen. Domen blev dock annan, att han för det första inte hade nåååågon tanke alls att våldta mig (trots att han våldtaget flertal andra barn), han blev bara dömd för att han tänkte mysa med mina fötter. (Han var psykiskt sjuk och berättade om att detta var hans enda tanke). Detta har självklart satt sina spår, och jag är fruktansvärt rädd när jag ensam möter på en man som kollar en extra gång på mig. Jag skulle få 35 tusen kronor, men det slutade med att jag efter två års väntan fick 19. Jag var självklart liten då och förstod inte riktigt värdet av pengarna, men om det är någonting jag minns så är det att jag frågade min mamma varför de lät honom vänta så länge med att ge oss barn vårt utlovade skadestånd. Och detta var 11 år sedan. Hur kan det inte ha förbättrats?