Av Pettersson
Skillnaderna i betyg mellan olika grupper av utlandsfödda elever är stor – till och med större än mellan elever med svensk bakgrund, visar SvD:s kartläggning. Tre av fyra barn födda i Somalia är inte behöriga att söka gymnasiet efter nian.
I dagarna går 115 000 elever ut nionde klass och får sina betyg i handen. När Skolverket analyserar betygen kommer det att visa samma sak som varje år: Elever i den statistiska boxen ”utländsk bakgrund” får sämre betyg än jämnåriga med svensk bakgrund. Flickor med invandrarbakgrund lyckas bättre än svenska pojkar.
Men bakom det generella begreppet ”utländsk bakgrund” finns stor variation. Där finns allt från barn till EU-medborgare och elever från länder i tredje världen som har hög utbildningsgrad, till barn som lämnat krigszoner där allmän skolgång inte existerar.
Unik statistik som Skolverket tagit fram på uppdrag av SvD visar att betygsklyftorna är stora mellan elever med olika nationell bakgrund. Svensk skoldebatt fokuserar på skillnader i skolresultat mellan ”utlandsfödda” och ”elever med svensk bakgrund”, men SvD:s kartläggning visar att gapet i själva verket är betydligt större mellan olika nationella och språkliga grupper utlandsfödda. Siffrorna visar också hur den generella statistiken helt missar att barn ur den somaliska gruppen hamnar långt efter.
− Pettersson säger att vi gör afghaner, somalier, irakier och andra en björntjänst. De kommer inte att trivas och anpassa sig. De kommer att i många generationer framåt vara olyckliga människor som längtar hem och skylla allt elände på oss.
SvD