Staten och kapitalet

STATEN. Sossarna, LO-facken och Vänster tjatar ständigt om att Sverige slits isär och och är förbannade över direktörslönerna. Sedan tittar vi på det statliga Vattenfall som är sämst i Europa på lönsamhet och har gjort enorma förlustaffärer i Tyskland och Nederländerna men ändå betalar direktörerna enormt höga löner och pensioner för att de anses så ”duktiga”. Read More »

Asylsökande stämmer staten

Det är som bekant till Sverige och Tyskland majoriteten av de asylsökande begav sig under förra årets kaos och fortfarande vill trots allt fler hinder i vägen.

Det är också i Sverige och Tyskland myndigheterna inte hinner med att pröva alla tiotusentals ärenden. Nu stäms tyska staten av ilskna asylsökande.Read More »

Underskottet skenar

Juni månad visade ett underskott på 33,5 miljarder.

33 500 000 000 kronor är dock inget mot Sveriges samlade statsskuld på 1, 383 miljarder (1 383 000 000 000), men ändå något som borde få varje ekonom och politiker att haja till.

Sverige är ett av världens rikaste länder, hävdas i debatten och vi har enligt både förutvarande och nuvarande regering en av Europas bästa ekonomier. Visst, även en privatperson som lånar en miljon kronor kan hävda att han/hon är rik. Sveriges goda ekonomi grundar sig alltså på lånade pengar och lån måste som alla vet betalas tillbaks så småningom.

Riksgälden säger att regeringens höjda skatter motverkas av att myndigheternas utbetalningar ökat än mer. Vilka myndigheter Riksgälden talar om är väl numera vida känt och med tanke på regeringens prognoser inför kommande år, lär skatterna höjas betydligt för att inte underskottet ska skena iväg ytterligare. Vilka skatter återstår att se, men höjningar lär det bli. ”Det är häftigt att betala skatt”, som Sahlinskan sa.

Källa: DI

Utöver detta spår ekonomerna att en ny inbromsning i ekonomin och en ny lågkonjunktur är att vänta.

Miljarder försvinner?

Statens kostnader för att täcka kommunernas utgifter för flyktingmottagandet ökar, men används bidragen till det de är avsedda för?

Migrationsverkets (skattebetalarnas) utgifter för detta ändamål har stigit från 2013 års 5,9 miljarder till årets budgeterade 9,4. Nu reagerar Riksrevisionen på att kommunerna inte har några återrapporteringskrav när det gäller de statliga bidragens användningsområde. 2007 var den senaste gången som kommunernas faktiska kostnader redovisades och därefter är det inte klarlagt om de statliga bidragen använts i rätt syfte.

Känns det inte som att kommunerna använder statliga bidrag på samma sätt som asylentreprenörerna använder sina enorma vinster till privata ändamål?

Källa: SR