Pettersson har kopierat Mårten Schultz krönika i DN.
Mårten Schultz: Det är inte så lätt att alltid ta DO i försvar
Det finns de som avskyr Diskriminerings- ombudsmannen (DO). Inte som person, utan som myndighet. Att det finns en antipati mot DO hos de grupper som tycker att det är en viktig yttrandefrihetsfråga att få säga ”negerboll” är inte förvånande. Men även omdömesgilla personer ogillar DO.
Myndigheten kritiseras för att vara ”ideologiproducerande”, för att vara ineffektiv eller för att ta fel strider – inte minst på denna tidnings ledarsida
När denna kritik framförs brukar jag ofta försvara DO. DO gör ett viktigt arbete för att motverka diskriminering (även om myndigheten tenderar att blunda för den diskriminering som kallas för ”positiv särbehandling”). Dess insatser behövs. Men, DO, du gör det sannerligen inte lätt för oss som sympatiserar med ditt arbete.
Tag fallet med kockutbildningen. Bakgrunden var att en kvinna gick en kockutbildning som Arbetsförmedlingen (AF) stod för. Kvinnan åt av religiösa skäl inte fläskkött.
AF beskriver det inträffade: ”Enligt Arbetsförmedlingen är det inga problem att anpassa utbildningen så att elever inte behöva provsmaka fläskkött.”
I det aktuella fallet hade inte kvinnan hunnit börja utbildningen utan deltog vid ett informationsmöte där det upplystes om att man måste provsmaka maten. Kvinnan valde på grund av informationen att inte gå utbildningen. Diskrimineringen i detta fall har alltså skett enbart genom ett uttalande på ett informationsmöte. Hade saken utretts hade man kunnat skräddarsy utbildningen för att tillgodose deltagarens önskemål. Men någon utredning gjordes inte. Uttalandet på mötet var i sig tillräckligt för att DO skulle agera.
Det här kan man i sig tycka är märkligt. Att redan några ord i samband med ett möte ska anses tillräckligt för att mobilisera krigsmakten hos en myndighet med närmare 100 miljoner kronor i årligt anslag.
Men det verkligt märkliga är hur processen därefter utvecklar sig. Den statliga och skattefinansierade myndigheten DO förklarar för den statliga och skattefinansierade myndigheten AF att den avser att väcka talan i domstol.
AF blir nervös av DO:s vapenskrammel och väljer att ingå en förlikning. På 60.000 kronor.
60.000 kronor i ideell ersättning är mycket pengar. Det är ett belopp som överskrider de ersättningar som brukar utgå vid avancerat sexuellt tvång eller våldtäktsförsök.
Det är vidare ett belopp som vida överstiger vad HD dömt ut i tidigare fall av diskriminering. Jag vågar påstå att en ersättning om 60.000 kronor för ett uttalande av detta slag saknar stöd i gällande rätt.
Diskrimineringsrätten har blivit ett eget ekosystem. Med egna processregler och normer som får sitt innehåll genom interna tolkningar. Staten hotar stämma sig själv. Och sedan bestämmer staten, utan domstols prövning, att utbetala en ersättning som ligger långt över de ersättningsnivåer som satts i rättspraxis. En konstig ordning, tycker jag.
Och då är jag ändå vanligtvis den första att försvara DO:s arbete.
Mårten Schultz
-Pettersson säger att det är alldeles för lätt för DO att ge bort andras pengar, låt DO använda sina egna på dem han tycker synd om…och låt er inte förledas av denna enstaka krönika av Mårten Schultz, han har tidigare visat att han gärna vill åtala varenda bloggare för hets mot folkgrupp bara för att dessa bloggare inte tycker som Herr Schultz . Läs HÄR.