Fortfarande med i facket?

Är du fortfarande ansluten till något fackförbund? Läs då detta…

I sex års tid har 14 miljoner av Seko i Gävle/Dala-regionens medlemspengar flyttats över till en fritidsförening som startas av fackklubben. De ansvariga vägrar svara på vad pengarna använts till, men styrelsen är nu suspenderad och två personer är polisanmälda.

Tror ni Seko i Gävle/Dala-regionen är ensamma om att försnilla medlemmarnas pengar? Fortsätt gärna tro det och fortsätt gärna betala in era medlemsavgifter. Många är vi som lämnat eller aldrig gått med i något av fackförbunden.

Källa. Hela Hälsingland

På nästa sida kan ni se några summor (från 2014) som olika fackförbund och Svenska kyrkan!!! skänker till socialdemokraterna, till det ska läggas att facken lägger stora summor på att bekämpa främlingsfientligheten (läs SD), ställer upp med gratis arbetskraft åt S under valen osv. osv…Read More »

Lönsamt att ta emot flyktingar

Att ta emot flyktingar än ytterst lönsamt. Därför har ägaren till Lundegårds camping alla skäl i världen att jubla.

En av ägarna, Lars-Göran Fält, jublar över att hans bolag, Lundegård Fritidsutveckling AB, redovisade 20 miljoner i vinst förra året.

En av de 18 kvadratmeter stora stugorna på Lundegårds camping kostar skattebetalarna lika mycket i månaden som en 240 kvadratmeter stor och möblerad 5-rummare på Lidingö, 25 000 kronor i månaden.

Källa: Östran (kan kommenteras)

Lite fakta om Lundegårds Fritidsutveckling AB. Se gärna den lilla stapeln till höger.

Läs mer om Lundegårds camping.

Tycker ni att Janne Josefsson och Uppdrag Granskning borde titta till denna miljonrullning av skattemedel, har ni lite uppgifter i högerspalten av sidan.

Dags att kolla pengarna

Kolla pengarnaI dagarna landar ett utskick från Riksbanken hemma hos Sveriges alla hushåll med uppmaningen ”Kolla pengarna!”. Det är startskottet för en informationskampanj för att se till att så många som möjligt kollar om de har pengar som blir ogiltiga efter årsskiftet. Det är de äldre versionerna av 50- och 1000-kronorssedlarna, de utan folieband, som blir ogiltiga. Kampanjen omfattar även en film, som bland annat kommer att visas i SVT:s Anslagstavlan, och särskilda insatser för grupper i samhället som kan vara svåra att nå.

Den vanlige svensken och välanpassade invandraren har nog koll på läget. Säkert så arbetar dessa människor, läser tidningar/ nyheter och lever i samhället och inte utanför i enklavliknande muslimfästen.

Informationen om sedlar som blir ogiltiga borde ha nått fram till de flesta, och alla som varit här så länge att de kunnat samla på sig pengar i några mängder borde även ha haft tid att lära sig svenska. Dessutom sätter seriösa människor och företagare in sina pengar på banken.

Även om vi leker med tanken och att vissa muslimska analfabeter med pengar i madrassen missat informationen om sedelbytet så är det ju ändå möjligt att byta ut dem en tid efter att butiker och handeln slutat ta emot dem som betalmedel.

Så vad är problemet???

Är svarta pengar hos muslimska bidragsmjölkande pensionsräddare målet för Riksbankens kampanj? Kanske målet är 600 000 babbar som SOVER fram till eftermiddagen och därefter tuggar Khat natten lång medan de väntar på nästa bidrag som sedan göms i madrassen? Lite skickas kanske först till släkt i Mogadishu o andra slumområden med genomsnitts IQ på 66. Kanske även lite slantar går till fredliga, terrorstämplade mördargrupper som Al Shabab o annat skräp.

-Pettersson tackar i varje fall Riksbanken för att svenska språket fick vara med, vem vet hur det ser ut i nästa kampanj…

Kolla pengarna

En matematisk operation

Det är kanske en smula cyniskt, men ibland blir jag väldigt trött på alla tiggeriinslag som ligger insprängda i TV-reklamen. Samtliga är utformade för att skuldbelägga oss och få oss att känna dåligt samvete.

Det fanns väl en tid på världen när jag trodde att jag gjorde något bra som skänkte bort mina pengar, men den tiden är förbi. Numera uppfattar jag bara tiggeriet som en dålig ursäkt för politiker i när och fjärran att inte ta sitt ansvar och ordna livets nödtorft för sin befolkning. Numera skänker jag aldrig några pengar. Det räcker mer än väl med det som går ut via skattsedeln.

Men ibland fastnar en siffra från något inslag i huvudet och man funderar över vad den egentligen betyder. Senast var det inslaget från SOS-barnbyar. 7 kronor om dagen räcker tydligen för att rädda ett barn. Det blir 2555 kr per år.

Siffran blir ganska häpnadsväckande om vi ställer den i relation till vad vår invandringsindustri kostar. Tar vi professor Jan Ekbergs ganska försiktiga siffror och uppgraderar dessa med Migrationsverkets senaste påslag så ligger vi försiktigtvis runt 70 miljarder per år.

Dela 70 miljarder med 2555 kr så får ni ca 27.400.000. Drygt 27 miljoner barn skulle alltså kunna räddas av SOS-barnbyar om vi gav f-n i att ta hit en massa människor i onödan till Sverige och gjorde insatsen på plats i hemländerna. Då kan vi snacka om en räddningsinsats som heter duga.

Nu är ju problemet det att SD redan föreslagit större insatser på plats i hemländerna, så den dörren kan väl betraktas som stängd för Myten Ullenhag och ”Felfria Fredrik”. Men för er andra som vill göra en insats, våga vägra välgörenhet och tvinga politikerna till att ta sitt ansvar både här hemma och i andra länder.

 

Och för övrigt anser jag att svensk invandringspolitik i grunden behöver förändras och antalet arbetskrafts- och anhöriginvandrare kraftigt reduceras.