Välfärden blöder

Av Stefan K

Vård, skola, omsorg. Där har ni de tre huvudmålen som svenska skattebetalare avsätter sina inkomster till. Förr stod svensk välfärd på barrikaderna, men hur ser den ut idag?

Jag ska inte lägga ut någon större text, för med siffror kan man bevisa mycket. Media publicerar idag uppgifterna om den ekonomiska krisen på svenska sjukhus, där nu ord som inköpsstopp, anställningsstopp och investeringsstopp används allt oftare. Detta lagt till de uppsägningar, nedskärningar och besparingar vi redan läst om. Här följer den mindre smickrande listan över Sveriges landsting och regioner som publicerades idag:

  • Blekinge läns landsting                  +/- 0
  • Gävleborgs läns landsting             – 78 miljoner
  • Jämtlands läns landsting               – 88 miljoner
  • Jönköpings läns landsting             – 120 miljoner
  • Kalmar läns landsting                      – 89 miljoner
  • Kronobergs läns landsting            + 73 miljoner
  • Norrbottens läns landsting           – 200 miljoner
  • Region Halland                                   – 50 miljoner
  • Region Skåne                                       – 196 miljoner
  • Stockholms läns landsting            + 350 miljoner
  • Södermanlands läns landsting     – 55 miljoner
  • Uppsala läns landsting                    – 181 miljoner
  • Värmlands läns landsting              – 60 miljoner
  • Västerbottens läns landsting       – 150 miljoner (inräknat 2012)
  • Västernorrlands läns landsting   – 58 miljoner
  • Västmanlands läns landsting       – 198 miljoner
  • Region Västra Götaland                 – 600 miljoner
  • Örebro läns landsting                      – 114 miljoner
  • Östergötlands läns landsting        – 190 miljoner
  • Region Gotland                                   – 13 miljoner

Landstingen i Sverige går alltså back med drygt 2 miljarder i år. Listan över alla kommuner som går minus och skolor som tvingats till besparingar, skulle bli så lång att den skulle ta upp för mycket plats. Ta gärna reda på fakta för din kommun.

Ser verkligheten för svensk välfärd ut som du tror och vill? Känns det som att dina skattepengar prioriteras till rätt saker? Är du nöjd med situationen? Enligt våra politiker finns pengarna och det gör de säkert, men var? ”Vi har råd”, hävdar politiker, journalister och proffstyckare när de försvarar Europas mest extrema invandringspolitik. Det går nämligen inte att komma ifrån denna extrema invandringspolitik när man pratar välfärd. Ingen normalt funtad människa tror väl att denna inte påverkar vår skattefinansierade välfärd? Klart den gör.

Landstingen går som sagt back med 2 017 000 000 kronor i år. Kostnaden för mottagningen av ensamma flyktingbarn uppgår till 2 080 500 000 kronor (beräknat på de 3 000 som uppskattas komma i år).

Politik handlar om prioriteringar.

Sydsvenskan kommer att slås ihop med DN

Av Olli Rein

Dagspressen har haft en tung höst. Den stora boven är framför allt internets färskare och bredare gratisutbudet av journalistik, skriver Paul Frigyes, journalist med medier som specialområde, uppvuxen i Malmö.

Sydsvenskan blev tredje tidningshus som inom en månad aviserade dramatiska personalminskningar. Mediesamhället håller på att vändas upp och ner.

När Sydsvenskan i går aviserade nedskärning med 80 av tidningens 370 tjänster fram till 2013 markerade det vad som kan bli ihågkommet som pressens svarta oktober 2011. I slutet av september hade Schibstedkoncernen chockat med minskningar med 80 tjänster på Aftonbladet och ett dussin på Svenska Dagbladet. Samma vecka tillkännagav Expressen nedskärningar på ett tjugotal tjänster.

Hösten 2011 kan gå till historien som en ny nivå av allvar i pressens krisepok. Egentligen är krisen i sig ingen nyhet. Dagspressens samlade upplaga har sjunkit från 4,6 miljoner exemplar 1980 till 3,6 miljoner 2009. Branschen har tappat en femtedel av medarbetarna sedan år 2000.

Trots det har många värjt sig mot föreställningen av en bransch i ohejdbar tillbakagång. Recepten har varierat: ökat samtal med publiken, försäljning av DVD-filmer, viktklubb och bilagor. Journalistikens framtida finansiering förläggs allt oftare utanför själva journalistiken.

I landsorten sparas genom att slå samman tidningar till större enheter, där man delar på resurserna. I september förklarade Mittmedie-koncernen 100 miljoner ska sparas för att upprätthålla vinsterna. Och branschens vinster har faktiskt varit hyfsat stabila under decennier, med rationaliseringar. Samt prishöjningar: I fasta priser har årsprenumerationerna blivit fyra gånger dyrare under senaste halvseklet.

Det har upprätthållit lönsamheten, men också fostrat de unga läsarna att inte prenumerera. Och varför skulle de? Under hösten har både Svenskan och DN gjort sina gratis nätsajter alltmer professionella, lättillgängliga och översiktliga.

Tidningarna har själva gjort sitt för att måla upp bilden av fortsatta framgångar, inte minst via de regelbundna Orvestomätningarna av läsarräckvidd. Så sent som den 28 oktober jublade Expressen, med bild på en lycklig redaktion, under rubriken ”Nu är vi störst och bäst”. Skälet var att branschens organ Medievärlden utnämnt Expressen till årets redaktion bara några dagar innan Orvestosiffrorna också kunde visa att tidningen var Sveriges mest lästa på söndagar.

 

Hur många av svenska folket som tror på bilden av ständiga pressframgångar är oklart. Mer klart är att allt färre prenumererar. Den stora boven är framför allt internets färskare och bredare gratisutbud av journalistik. Tidningarna vill nå en stor publik även på sina nyhetssajter, där viljan att betala för journalistiken är obefintlig. Samtidigt har annonsörerna strömmat till alternativa kanaler, som internet och TV. Och till de gratisutdelade lokaltidningarna, som går oförskämt bra.

Men den klassiska dagspressens affärsmodell med finansiering av både läsare och annonsörer faller alltså ihop inför våra ögon. Och nu tycks det stora allvaret vara här. Det är rimligt att anta att Bonniersfären redan ruvar på hur de ska integrera eller slå ihop DN och Sydsvenskan utan att skåningarna känner sig koloniserade, och utan att den attraktiva lokala prägeln förändras.

Nätutgåvorna där läsandet ökar, står bara för 5-6 procent av annonsintäkterna. Därför pekar mycket på att vägen mot bibehållen lönsamhet går i att behålla attraktionskraften hos de trogna, äldre prenumeranterna. De krympande pappersupplagorna förblir affärsmodellens kärna.

Med pressens kris följer en kris för journalistrollen. Inte för journalistiken i sig – för behovet av nyheter, analyser, kritik, underhållning, samhällsgranskningar, urval, metoder för att skilja rykten från fakta och förmågan att ge en attraktiv presentation – den är sig lik. Men det blir allt svårare att ta betalt för anrättningen, och dessutom finns ett utbud av kvalificerade röster på nätet. Journalisternas tidigare monopol på berättelser om samtiden har försvunnit – medievärlden vänds långsamt men obevekligt upp och ner.

Malmö kommer rimligen att ha Sydsvenskan i flera decennier. Kanske så småningom som edition av DN, som gratistidning eller som smal elittidning några dagar i veckan.

Om framtiden kan man inte säkert spå. Men vi har nu tillräckligt med erfarenhet för att kunna se vart det pekar –  mot ett samhälle med allt färre betalda journalister och med ett ymnigt utbud av gratis kunskap och journalistik från allsköns källor.

Det behöver inte bli dåligt för demokratin eller journalistiken – i en bred mening. Men det är uselt för den traditionella dagspressen.

NEWSMILL

Så tråkigt då, säger Olli.

Ett rop på hjälp

Av Stefan K

Det publicerades en insändare i SN den 27:e maj.  Den var skriven av en äldre herre och den nästan andades av en vädjan om hjälp.

Den äldre herren är boendes på äldreboendet Björkgården i min uppväxtort, Tystberga.

Björkgården, Tystberga

Vi får i insändaren veta att kommunen tänker höja avgifter och försämra vissa förmåner som de äldre haft, allt för att spara pengar. Man har redan höjt kostnaden för omvårdnaden, från 1:a juni kommer matkostnaden att höjas och man förhandlar också om att höja hyrorna.

Visst är det så att priser höjs för alla i samhället, men varför slå mot de som redan har det kämpigt och de som finansierat sin välfärd sedan 14-15 års ålder? Vi ska inte ställa grupp mot grupp säger de bättre vetande, men är det inte precis vad som sker i dagens Sverige och är inte våra gamla de stora förlorarna? Vilka vinnarna är börjar nu så sakteliga gå upp för oss.

Vi ser nu hur besparingar och nedskärningar sker runt om i Sverige och detta sker i ett land där medborgarna är med och betalar världens högsta skatter.

Hur länge tänker ni politiker förneka att miljardrullningen till flyktingindustrin inte skulle ha någon som helst påverkan på vår välfärd och dess tre kärnämnen vård, skola och omsorg?

Svenska politikers primära uppgift är att värna vårt land Sverige och se till våra skattebetalares bästa. Allt annat är sekundärt och det är banne mig inte svenska politikers uppgift att göra nedskärningar i vår finansierade välfärd för att stoppa in pengarna i en flyktingpolitik som havererade för trettio år sedan.

Låt våra gamla unna sig sina sista år i livet med den välfärd de förtjänar.

Läs insändaren och kommentarerna på SN:s webbsida

Polisen för effektiv

Av Stefan K

Gränspolisen i Södermanland är alldeles för effektiv, så effektiv att man nu gör omprioriteringar och flyttar ett antal av gränspoliserna på Skavsta flygplats till andra verksamheter. Jo, ni läste rätt!

Trots att Sverige går som tåget enligt Anders Borg, så läser vi om nedskärningar och besparingar inom välfärdens alla områden. Så sker nu också inom polisen där gränspolisen ska minska sin budget med 40% på tre år.

Nu jäser det bland gränspoliserna på Skavsta som befarar att den illegala invandringen kommer att öka. Varje månad anländer flera hundra illegala invandrare enbart till Skavsta. Detta enligt polisens beräkningar och under förra året upptäcktes i snitt 60 stycken varje månad.

En av gränspoliserna säger följande:

”Besparingarna kommer att slå hårt mot gränspolisens inre utlänningskontroll. Redan i år förväntas antalet kontroller minska med hälften. Samtidigt satsar övriga Europa på en ökad inre utlänningskontroll. Många människor är på flykt från krigets Libyen och om sex månader väntas flera av dessa komma till Sverige, men då är vår verksamhet sönderslagen”.

Genom åren har gränspolisens inre utlänningskontroll lett till att flertalet kriminella organisationer fått se sina verksamheter skadas. Många av de illegala invandrarna har använt sig av ligor som specialiserat sig på människosmuggling och dessa är de stora vinnarna när gränsbevakningen urholkas.

Clas Herdenstam, biträdande operativ chef vid Sörmlandspolisen uttalar sig om de fakta att gränspolisen vid Skavsta stod för ca hälften av alla direktavvisningar förra året:

”Det är bra, men samtidigt måste man titta på varför det ser it så. Skavsta har en lågprisprofil som utländska ligor använder sig av. Samtidigt har gränspolisen vid Skavsta haft större resurser till sitt förfogande än vad som anses nödvändigt”.

Den sista meningen i Herdenstams uttalande gör mig förbluffad. Kan man ha för stora resurser till sitt förfogande om dessa gör att polisen klarar sitt jobb på ett bra sätt?

Personligen undrar jag om inte omprioriteringarna är en medveten strategi från högre ort, då det visar sig att illegala invandrare inte utgör något större problem. De tillåts ju t.o.m. ta del av hela vårt välfärdssystem och starta egna företag, så enligt Reinfeldts retorik är dessa förmodligen en ren vinst för samhället.

Till sist måste jag få svära litet. Jag är minst sagt förbannad över att läsa om besparingar inom välfärdens alla områden, samtidigt som vi läser om miljardrullningen till flyktingindustrin. Svenska politiker har en förbannad skyldighet att prioritera sina egna medborgare framför världens alla lycksökare.

Besparingar…igen!

Av Stefan K

I dagens nummer av SN nådde oss ytterligare signaler om besparingar inom välfärden:

Prognosen för Sörmlands hälso- och sjukvård beräknas till en förlust på dryga 250 miljoner för 2011. Nu väntas ytterligare sparpaket inom Landstinget Sörmland, vilket i sig går stick i stäv med de lukrativa löner som tilldelats de styrande inom det aktuella Landstinget. –”Vi måste fråga oss vilken vård vi vill bedriva med de fyra och en halv miljard kronor vi har att använda per år”, säger Thomas af Bjur (Fp).

Nästa instans som tvingas till besparingar är gränspolisen vid Skavsta flygplats. Tio miljoner ska sparas och detta i form av personalnedskärningar. Detta sker i en tid då allt fler knarkkurirer och personer med falska pass åker fast i tullen. Frågan är hur effektiv denna brottsbekämpning blir framöver?

Ni som läser detta och bor i andra landsändar än Nyköping, kan säkert intyga om att besparingar även görs inom välfärden i era kommuner. Som jag ser det, verkar det endast finnas ett område där inga besparingar görs och där  kostnaderna istället skenar iväg alldeles ohejdat. Vilket område det är behövs nog ingen längre betänketid för att lista ut.

Hur länge tänker våra politiker stå i debatter och hävda att Europas, kanske världens, mest extrema flyktingpolitik inte påverkar vår egen välfärd? Hur länge tänker vi skattebetalare tillåta att de står och hävdar detta? Säkert finns det de som nu påstår att detta är främlingsfientliga ord, vilket alltid framläggs när kritik framförs mot pågående flyktingpolitik. Det är naturligtvis ingen främlingsfientlighet, utan att ett krav på att våra framröstade politiker i första hand väljer att prioritera vår egen välfärd och ger välfärdens kärnområden de resurser som världens högsta skatter rätteligen bör kunna ge.