"Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser." – FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 19
Massinvandringen kan liknas vid en tsunami. Den första vågen är den största, högsta och farligaste. Det är ofta samma sak med massinvandringen, som driver upp en enorm våg av människor, vilka ska passera hela diagrammet, som ju ska liknas vid ett helt liv.
Tsunamifolket(Alis sunnimuslimer) kommer att kräva mångdubbelt mer av våra befintliga resurser, och ändå kommer det inte att räcka till för att alla ska få allt. En oförutsägbar utveckling kan ge ännu större människomängder, innan massinvasionen bedarrar. Platser finns nu mest i övre Norrland där det ofta är 30-35 grader kallt under januari, februari, mars och april, ibland ned till – 50 grader Celsius Varför flyr inte fler till de rika oljeländerna i söder, där det mestadels även är varmt om vintrarna. Men än värre, varför lämnar sunnimuslimer detta område för Sverige, och varför lämnar de unga männen sina kvinnor och barn kvar bland de stridande?Read More »
Jag hoppas och tror att jag har hennes tillstånd att publicera två intressanta YouTubeklipp från hennes blogg från den 6:e maj 2013, här på Petterssons gör skillnad. Den första behandlar ett mycket gammalt begrepp bland oss som är kritiska till den stora massinvandringen till Sverige, och därmed ett oerhört slöseri med resurser. Det skulle innebära att saker som görs i Sverige för dyra pengar, skulle göras för fattiga länders befolkning i deras närområden. Reinfeldt håller ju med om att det skulle bli mer kostnadseffektivt, så varför gör man inte som Reinfeldt säger, utan fortsätter sin förödande massimport av intellektuellt svaga individer till vårt högutvecklade högkostnadsland. Lyssna här på Fredrik Reinfeldts bästa uttalande någonsin och det på 27 sekunder.
Det andra klippet handlar om de Politiskt Korrekta och är inte mindre intressant.
Båda dessa klipp finns i hennes inlägg med rubriken: ”Freedomsfest 2013 och tillåt mig att säga några sanningens ord – som alltid” 🙂 Läs gärna lite mer om vad den intelligenta Tanja skriver. Hon är filosofie doktor i matematik, och undervisar i ämnet på Stockholms universitet och har även en filosofie kandidatexamen i slaviska språk.
Alltså högutbildad, något som PK alltid svamlar om att det inte finns bland SD: s sympatisörer.
Vad yrar du om egentligen? Levde du och arbetade under 1960-talet kanske? Om inte, så tycker jag inte heller att du ska behandla detta ämne, då du inte verkar behärska det, utan endast är ute för att kasta skit på SD. Vilket är det enda partiet i Sverige som protesterar mot det ekonomiska och kulturella vansinne som massinvandringen av huvudsakligen muslimer från MENA-länderna framstår som.
Folkhemstanken var tanken på att folk skulle få råd med att framförallt äga sin egen bostad. Alternativ togs fram för att nästan alla som arbetade skulle ha råd med egen härd. Där fanns tankarna om folkhemmet i form av insatslägenheter i flerfamiljshus, och den egna villan i form av monteringsfärdiga småhus, och det byggdes som aldrig förr eller senare för den delen.
Miljonprojektet var bara en del, när bostadsbristen byggdes bort på 60-talet och tidigt 70-tal. Detta gjordes samtidigt som Sveriges vägnät bytte skepnad från smala krokiga grusvägar till breda raka asfalterade vägar, och de första motorvägarna. Vägnätet förbättrades mångfalt och Svensson på fabriken kunde köpa sin Volvo, SAAB eller Folka VW, på avbetalning eller kontant, allt efter hur ekonomin var.
Fyra ¤ veckors semester infördes, och juli blev till industrisemestermånaden. Under femtiotalet hade industrin prioriterats, och tack vare att Sverige stått utanför världskriget, så hade vi redan tidigt en fungerande industri, som spottade ur sig nya produkter i en aldrig sinande ström. Men Sverige led av brist på arbetskraft under nästan hela femtiotalet, som dock kunde lösas genom att våra grannländer, vilka hade härjats av kriget, hade stor arbetslöshet bland sin utbildade arbetskraft.
Där kom danskar, norrmän finnar, tyskar, ungrare, italienare, österrikare, greker och andra välutbildade européer. De kom i regel hit ena dagen, och började arbeta nästa dag. De fick låna pengar till sin första tid i Sverige och till sitt bohag, pengar som skulle betalas tillbaka, när de varit här en viss tid.
Det Petter Larsson var folk som arbetade lika bra, ibland bättre, ibland något sämre än svenskar, åtminstone tills de blivit mer hemmastadda. En del av dessa människor har återvänt till sina egna länder numera, många är givetvis redan döda, men många är kvar i landet och deras barn och barnbarn har tagit över, på samma vis som de infödda svenskarnas barn har gjort.
Under sjuttiotalet byggdes det vidare med främst småhus och en del insatslägenheter. Skeppsbyggandet stod nog på topp första hälften av 70-talet, för att sedan efter stora löneökningar samt kraftigt ökande lönebikostnader under några år i mitten på 1970-talet falla tillbaka.
Dessa kostnadsökningar var det de radikala krafterna inom fack – och politikerskrået som låg bakom, med Gunnar Emanuel Sträng som ledare, trots den hårda finansminister han ville visa sig vara för gemene man. Så ändades den lönsamma skeppsmarknaden för Sveriges del, då konkurrenskraften hade fått ett Alexanderhugg genom de ökade totala lönekostnaderna med ca 75 % på några få år.
Men det var inte slut på jobb för det, även om det nu började bli lite färre att söka. Redan i början på sjuttiotalet påbörjades den stora kärnkraftsutbyggnaden, för att täcka vårt växande energibehov. Nu startade också en mindre våg av invandring från länder huvudsakligen utanför Europas gränser, och har sedan dess växt, växt och till slut växt oss över huvudet.
Men det är något som Petter Larsson inte kan få in under pannbenet, för där är så fullt av socialistiska idéer av allra värsta slag, att inget annat får plats. Därför har inte Petter Larsson, eller för den delen några andra av de vanligaste journalisterna, den minsta aning om hur saker och ting med massinvandringen eller den uteblivna integrationen ska lösas. Det är väl därför Petter måste skriva om ormen i paradiset, för att sanningen är alltför tydlig, för att inte slå tillbaka mot journalister och politiker i nu nämnd ordning.
Av Olli Rein Uppdaterat på grund av eget slarv, där aldrig några siffror för invandringens kostnader redovisades
Djurskötare inget för araber eller andra muslimer
Jag har nyligen sett på Rapport för en gångs skull, 2012-06-30 kl 19:00 – 19:30, och där prisade man inte oväntat massinvandringen, som den enda lösningen på vår arbetskraftsbrist. Man visade också upp var det var som värst, och det var inom lantbruksområdet, där rekryteringen av elever till lantbruksskolorna hade haft en stor nedgång sedan ganska länge, varför det nya antalet lantbruksutbildade inte alls täcker behovet av framförallt kvalificerade kreatursskötare numera
Det var främst bland de stora mjölkproducenterna, som bristen på utbildade kreatursskötare var som värst. Men nu hade det börjat lösa sig, sedan man importerat många nyutbildade djurskötare från Litauen, men också lite äldre och mer rutinerade personer med rätt kunskaper har kunnat knytas till näringen. Det har varit så under rätt många år numera, och för tillfället så täcks lantbrukens efterfrågan till 75 procent, av till Sverige invandrade Litauer.
Dessa har god utbildning för sitt arbete, samt goda praktiska kunskaper, och har efter bara något år i Sverige lärt sig svenska, och de investerar i bostäder på de gårdar där de arbetar. Det är här de vill vara kvar, och de ser sin framtid an med stor entusiasm och framtidstro. Litauen är inget alternativ säger de på frågan om de inte längtar hem, och antyder att lönen och möjligheterna här är så mycket större än hemma i deras förra hemland. En hel del av dessa har säkert sina tankar och drömmar runt en egen gård så småningom. Sveriges behov av nya lantbruksarbetare kommer alltså i överskådlig tid framöver att täckas av välutbildade Litauer.
Men skulle då inte landsbygdsbor från Somalia, Afghanistan och Mena-länderna kunna ta delar av dessa jobb. Inte så som det är nu i vart fall, då de inte alls har några kunskaper och erfarenheter av moderna lantbruksanläggningar. De kan ju inte heller så mycket svenska i de flesta fall, så att de kan inte läsa sig till vad de ska och inte ska använda sig av inom det område de skulle ha anställts till.
Så än en gång får vi förlita oss till vårt närområde och etniskt vita människor för att utföra de arbeten som måste skötas. På så vis visas också ännu en gång att Sveriges ensidigt inriktande på outbildade och bekväma invandrare från Afrika och Främre Orienten, inte är något annat än rena rama lycksökare utan någon tanke på att de ska kunna försörja sig av egen kraft.
Dansken Uhrskov Jensen har i år publicerat ännu en bok, Invandringens Pris, som handlar om hur mycket den icke-europeiska massinvandringen kostar Danmark. Hans slutsats är att kostnaden är enorm i utbetalningar från välfärdssystemen och ökande kriminalitet, kombinerat med minskad konkurrenskraft och minskad teknologisk innovation.
Han visar via noggrant genomgången statistik att det endast är vissa asiatiska immigranter som lika bra som nord-européer klarar av skolgången. Det är framför allt immigranter från östra Asien såsom japaner, koreaner, kineser och vissa vietnameser tillika få indier, som förmår klara sig igenom utbildningssystemen. Alla andra icke-västliga immigranter klarar sig sämre än européer, många av dem mycket sämre.
Detta stämmer väl överens med genomsnitts-IQ i olika områden, där få asiater – förutom öst-asiater – kan tävla med européer. Andra etniska grupper klarar inte det. Trots att det i Västerlandet av idag är tabu att nämna det, är det en väldokumenterad sanning att IQ korrelerar väl med ekonomisk standard, både individuellt likaväl som nationellt. Om det här har historikern, och författaren till The Bell Curve, Charles Murray skrivit.
Uppdaterat från här när det gäller texten
En dansk tankesmedja har försiktigt bedömt nettokostnaden för immigrationen till 50 miljarder kronor per år (tre procent av dansk BNP). En dansk studie fann att varannan invandrare från den tredje världen – framför allt från muslimska länder – saknar kvalifikationer även för de enklaste jobben på arbetsmarknaden.
Morten Uhrskov Jensenkonstaterar att trenderna är likadana i Sverige, Frankrike, Tyskland och USA. Hans slutsats är att all icke-västlig massinvandring till Västerlandet behöver stoppas. De västliga politiska eliterna vidhåller massinvandringspolitiken trots de växande tecknen på att den är enormt skadlig för deras egna länder. Denna farliga envishet kan skyllas ideologisk blindhet alternativt att de politiska eliterna ser status quo som essentiell för att inte hota de positioner, den prestige och de personliga privilegier som de tillskansat sig.
I Norge är en ständigt ökande grupp av icke-västliga invandrare helt bidragsberoende för sin försörjning enligt en studie av Tyra Ekhaugen på Frisch Centre for Eonomic Research. Detta talar helt mot det vanliga antagandet att arbetsmarknaden i allt högre grad är beroende av invandrare.
2012 rapporterade den norska affärstidningen Dagens Naeringsliv om den forskning som Erling Holmöy och Birger Ström gjort om effekten av immigrationen på statens budget. Deras slutsats är att kostnaderna kommer att bli mycket höga i det långa loppet och att massinvandringen har likheter med pyramidspel.
Olli litar på den danska tankesmedjans försiktiga bedömning av nettokostnaden för immigrationen till Danmark till 50 miljarder kronor per år och har därför bara räknat om den danska beräkningen av 50 miljarder i svenska kronor för en befolkning på ca 5,5 miljoner och räknat på Sveriges befolkning på ca 9,5 miljoner så blir summan drygt 86 miljarder. De 4 miljarder extra som jag har lagt på, är troligtvis för lite då Sveriges invandring för närvarande är i stadd i en närmast okontrollerad tillväxt, medan Danmarks invandring är på en mer balanserad nivå.
Hur länge detta ska kunna pågå i Sverige, är ju tyvärr beroende av Sveriges befolkning, där de utrikes födda och särskilt de arabiska muslimerna avlar av sig i en takt som gör det svårare för varje år som går, att få en majoritet som är för en mer sansad invandring än den nuvarande.
Om man sedan också ska ta hänsyn till vad den brottsliga verksamhet dessa invandrare från muslimska länder i synnerhet ställer till med, så kan den givetvis aldrig mätas i pengar, men då det enda mått vi kan mäta med är pengar, så blir det minst 10- tals miljarder varje år, när allt räknas in. De enda som tjänar på detta är samhällets högavlönade domare, åklagare, försvarsadvokater, socionomer, psykologer, fängelsedirektörer och dylika, och som vanligt är skattebetalarna de stora förlorarna.
Läs hela artikeln av M.U. Jensen och Peder Jensen ”Fjordman”OBS! Svensk text HÄR
Det började redan i förrgår 2012-04-13, med en somalier på första sidan i ett reportage om att Sörmland är på väg mot nollutsläpp. Redan år 2050 har någon påstått att detta ska ske. Det finns inget annat än ett politiskt beslut om detta, och vi vet ju alla hur ofta politikerna gör fel saker. Det är tidningens miljöfanatiker Annika Clemens som skrivit artiklarna och illustrerat med två bilder på samma somalier Ayab Muse. Annika kommer från en rabiat miljö- och mångkulturellfanatisk familj i Gnesta och henne kan ni hitta här 0155 – 76721 eller här annika.clemens@sn.se
Vad fotomodellen och produktplaceringen Ayab Muse har med artiklarna att göra framgår inte, mer än att han tycks bekymrad av att han måste ta sin bil från bostaden i Nyköping till jobbet på SSAB i Oxelösund, då inga bussar passar vid skiftgången på järnverket. Annars så brukar han ställa bilen när han kan gå, men det gör väl de flesta. Produktplacering brukar sådant här som Ayub Muse nu ställer upp på kallas i filmer, när några varumärken dyker upp i filmen och exponeras 10-15 sekunder. Här är det mångkulturen som är produkten. Men antalet anställda utomeuropeiska invandrare på SSAB Oxelösund kan inte vara mer än någon enstaka procent av de ca 2000 anställda.
Annika skriver också om hur mycket koldioxid en människa släpper ut och vill naturligtvis påskina att vi i Väst släpper ut mest, men inte ett ord om de höga barnantalet hos Ayub Muses landsmän och merparten av dem som kommer hit genom massinvandringen. För bara några år sedan, så var SSAB: s utsläpp ca 90 % av Sörmlands läns utsläpp, jag tror inte att SSAB fått ner det resultatet till ungefär hälften som AC skriver. Dessutom är de långa transporterna ett problem i Södermanlands län påstår hon, ett av Sveriges mindre län och inte heller tätbefolkat utan strax under 40pers/ km2, och med slätter och skogar som tar upp det allra mesta av koldioxiden utom för de största källorna.
Naturligtvis finns här olönsamma vindsnurror med, och en hyllningsartikel till Sörmlands landsting som åter går med förlust, för att de tack vare en ihärdig Moderat vid namn Magnus Leivik, drivit frågan om fri vård för illegala flyktingar i över två år. Det står i den artikeln att Magnus Leivik säger, att det handlar om att göra något gott i livet och meningsfullt. Magnus varför ska det göras med andras medel. Jag är själv förtidspensionär med ca 8 000 i månaden efter skatt, trots detta har jag betalat en stor del av två Tanzaniska familjers utbildningskostnader med tillsammans 10 barn för gymnasieutbildning under en period på 12 år nu i juni. Det har kostat mig 100 000 kronor ungefär hittills, och har bedrivits samtidigt med mina egna två barns skolgång. Du borde skämmas Magnus för att använda landstingets lånade pengar till kriminella människors välfärd. Magnus kan nås per telefon till arbetet 0155-24 57 47 mobil 070-875 52 22 E-post magnus…@dll.se
Ett av de viktigaste samtidshistoriska fenomenen är 68-vänstern, och deras gradvisa erövring av både det kulturella, mediala och akademiska livet. Denna erövring har haft märkliga sidor, såsom att människor som började sin bana med att kämpa för proletariatets diktatur idag kommit att bli massinvandringens och det etniska självmordets apologeter (inte sällan något som den inhemska arbetarklassen är starkt kritisk till, en kritik som man tvingas använda olika former av mjuk totalitarism för att tysta). Ett av webblogg Oskoreis återkommande projekt är därför att försöka förstå fenomenet 1968.
1968-vänstern och klasskampsvänsterns mutering till kulturmarxism, ”queerteori” och etnomasochism har studerats bland annat av akademiker som Paul Edward Gottfried, men det är också värdefullt att närmare undersöka vittnesmålen från de människor som var med när det begav sig.
Gymnasielärare Pedersens redogörelse för den stora politiska väckelse som har hemsökt vårt land
En sådan redogörelse ges av den norske författaren Dag Solstad i boken Gymnasielärare Pedersens redogörelse för den stora politiska väckelse som har hemsökt vårt land (en bok som också blivit film under namnet Gymnasielärarens lilla röda, denna har jag dock inte sett). Solstad beskriver i boken en gymnasielärare som under åren efter 68 blir medlem i det lilla norska kommunistpartiet AKP (m-l). Det som gör boken intressant är dels den inblick man får i tillvaron i ett mindre sektliknande parti, dels de faktorer som får en lärare i ett av världens rikaste länder att bli medlem i ett sådant parti.
Solstad beskriver egentligen tre faktorer som låg bakom det hela. Dels fanns det i det välmående Väst en relativt stor grupp ungdomar som genomgått högre utbildning, men som kände att deras liv skulle komma att ta formen av förutsägbar rutin som kuggar i systemets maskineri. Att dessa ungdomar hade lätt att ta till sig den unge Marx’ tankar om alienation är därför inte förvånande.
Minst lika viktigt är dock kombinationen av en tro på att Historien hade en riktning, en mening, och ett mål, samt skuldkänslorna för ens privilegier och ens ras. De nyheter som nådde denna alienerade och post-kristna generation från världens olika hörn handlade väldigt ofta om färgade folk som gjorde uppror mot vita härskare. Det hände i Vietnam, i Afrika, i Sydamerika, i USA, och även händelserna i Mellanöstern kunde tolkas som inslag i denna väldiga flodvåg av de färgade folkens segertåg. De alienerade unga kom att se detta som något djupt meningsfullt, som Historiens huvudhandling. Detta gjorde att de hade svårt att förhålla sig till den egna rasen, då de ju råkat födas som vita, den härskande, förtryckande rasen som stod i vägen för Historiens handling.
Solstads röda gymnasielärare uttrycker därför vid flera tidpunkter att motivet bakom hans politiska engagemang var att det var det enda han som vit man kunde göra. Det fanns redan då en atmosfär där man kunde hylla den rasistiske afro-amerikanske våldtäkstmannen Eldridge Cleaver som en stor författare, eller som Fanon och Sartre mena att det var progressivt med rasistiskt våld mot vita.
Här har vi kanske hela bakgrunden till 68 -vänsterns stora framgångar, inte minst inom skolans värld, och det fenomen vi idag genomlider som den stora massinvandringens tidevarv. Det är tur att det finns någon som kan formulera allt detta på ett begripligt sätt, tycker Olli. Här finns det gott om utrymme att diskutera rödvinsvänstern, innan censuren och åsiktsregistreringen sätter stopp för en sådan debatt.
Och här har ni en verklig representant för 68- vänstern Jan-Inge Flücht, som tidigare på sin blogg har haft ett troll som skulle föreställa en Sverigedemokrat. Med ett antal mindre ändringar återanvände konstnären jinges bild, så att den nu kan visa upp herr Jan-Inge Flücht i sin nuvarande skepnad, och någotsånär bildlikt föremålet i sig. De olikheter som finns ligger inom gränserna för konstnärens rätt att tolka föremålen fritt, då det ändå alltid är i betraktarens ögon, som sådana här tolkningar når någons medvetande.
jinge Jan-Inge Flücht
Angående svåra ord och begrepp så återfinns en del under ”Centrala begrepp” HÄR