"Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser." – FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 19
Av Pettersson som idag börjar en serie om hur ”fredens religion” islam behandlar kristna i olika islamska länder. Kristna valdes för att kristendomen är världens största religion och för att det är enkelt för var och en att jämföra med hur den ”intoleranta och rasistiska” kristna västvärlden behandlar muslimer som flyttat hit.
Området som idag kallas Afghanistan var tidigare i huvudsak buddistisk men buddisterna dukade under eller tvingades konvertera till islam vid den muslimska erövringen av området.
Statsöverhuvud: President Hamid Karzai
Folkmängd 32,4 miljoner
Kristna: få
Huvudreligion: Islam
Statsskick: Islamisk republik
Alla afghanska kristna kommer från en muslimsk bakgrund. De troende som upptäcks möter diskriminering från familj och gemenskapskrets, samt från imamer och lokala myndigheter. Regeringen behandlar konvertiter som fiender och försöker med alla medel få dem att gå tillbaka till islam. Den lilla kristna minoriteten kan inte samlas offentligt; att träffas i privata hem är däremot möjligt även om det kräver stor försiktighet. Det finns inte en enda kyrkobyggnad kvar i landet, inte ens för utländska troende. I februari släpptes en kristen afghan från fängelset efter att ha spenderat nästan nio månader där, anklagad för att ha övergett islam.
Det finns en mindre samling kristna i landet som uppskattas vara mellan 500 till 8 000 människor. Då Talibanernas styre var över (2001) fanns det knappt några icke-muslimer i landet, förutom ett litet invånarantal inhemska hinduer och sikher. Sedan dess har några medborgare, som konverterat till kristendomen medan de var flyktingar, återvänt till landet.
Staten, inklusive domstolarna, anser av tradition att alla medborgare är muslimer. Islam är grunden för Afghanistans seder, lagar och dagliga liv. Hädelse och avfällighet straffas med döden enligt vissa tolkningar av islamisk lag.
Statstjänstemän har ofta en negativ attityd mot kristna. De kristna får fortfarande utstå diskriminering, trakassering och ibland våld.
De flesta kristna i Afghanistan håller sin tro för sig själva och berättar kanske bara för de man tror man kan lita på. Om en kristen upptäcks möter de hård bestraffning från familj, gemenskapskrets och Talibanerna. De slängs ofta ut ur hemmen, utsätts för verbal och fysisk misshandel, avskedning, fängelse eller till och med döden.
Det finns inte en enda kristen kyrka kvar i Afghanistan. Den sista kristna kyrkan revs i mars, 2010 efter att domstolarna vägrade värna om kyrkans 99-åriga hyreskontrakt.
Det finns inga kristna skolor kvar i landet.
Det är alltför farligt för en kristen afghan att ha en Bibel i sitt hus. Det betyder att de inte så ofta får möjlighet att studera Guds Ord. Eftersom analfabetism är ganska vanligt i landet sänds kristna radioprogram eller kristna program via satellit TV som både sökare och troende kan lyssna och titta på. Fastän de ber om material är det väldigt svårt för dem att kunna ta emot det.
Muslimerna förstör tusentals år gamla historiska föremål för att försöka dölja att det funnits någon annan religion innan islam. Bland annat har världsarv som jättelika buddistiska statyer från tiden innan islam.
Förra året införde tyska myndigheter lektioner om islam på skolschemat. Meningen var att försöka sammanföra muslimer, kristna, judar och andra i någon sorts samhörighet. Tyska myndigheter sa även bestämt att Islam sprider fredens budskap och det var grunden för lektionerna.
Eller som utbildningsdepartementet uttryckte det: “Ni kommer inte hitta en fras eller en mening i Koranen som talar om för eleverna att man måste förfölja medlemmar av andra religioner
Men lektionerna har istället fått motsatt effekt. Lärarna i islam, och ett antal muslimska elever, sprider istället hat mot judar och kristna på lektionerna. I en skola sa läraren: “Kristna som går på diskotek, dricker alkohol eller har en pojkvän utför onda gärningar. ”Kristna och judar!”, Säger Allah, ”Tro på Koranen innan den förstör era ansikten ’”
Dessutom sprids shariapropaganda av extremisterna landet runt vilket inte hjälpt till att sammanföra eleverna. Tvärtom. De muslimska eleverna tar intryck och radikaliseras vilket spär på hetsen under lektionerna. Många unga anser också att islam står över tyska lagar och Tyskland delas allt mer in i för- emot islamgrupperingar, där unga muslimer avskyr väst.
-Pettersson säger att myndigheterna är blinda – där som här…
Ett gäng islamister anföll kristna med stenar och påsar fyllda med urin under en gudstjänst i Jakarta, Indonesien på Kristi Himmelfärdsdag.
Polisen försökte stoppa de muslimska svinen på cirka 300 man, men attackerades själva. Enligt uppgift attackerades församlingen, dels med projektiler, dels med hot och svordomar, när gudstjänsten precis hade inletts.
Indonesien har 240 miljoner invånare och är världens fjärde folkrikaste land och har världens största muslimska befolkning som är c:a 215 miljoner.
-Pettersson undrar om det är detta tidningsredaktörerna i Sverige kallar västerländsk rasism?
I dag ställs Ratko Mladic som den sista av de huvudansvariga för krigen i det forna Juguslavien inför krigsförbrytardomstolen i Haag. Ratko Mladic är en hatad man bland dem som blev krigens offer på fiendesidan men länge hyllad som en hjälte bland de egna.
Vi kommer att få höra om de fruktansvärda saker svinet Mladic och serberna gjorde när de mördade 8000 muslimska män.
Vi kommer inte att få höra om de fruktansvärda sakerna muslimerna gjort med serbiska män och kvinnor och att det i hundratals år skett övergrepp från båda håll och det ena är en hämnd för det andra och att ingen egentligen vet när det började.
Balkanhalvön har över 75 miljoner invånare. Där finns serber, kroater, slovener, bulgarer, montenegriner, bosniaker, makedoner, albaner, greker, ungrare, tyskar, turkar, romer och kanske ett gäng till utspridda över området.
Kroater och slovener är till största delen katoliker. De flesta serber, montenegriner, greker, bulgarer, makedoner och rumäner tillhör den kristna ortodoxa kyrkan.
En stor del av dagens problem kommer från tiden när muslimerna från det osmanska riket spred ”fred” och befolkningen övergick och tvingades övergå till islam. Det drabbade mest i Bosnien-Hercegovina, Albanien, Makedonien och Bulgarien.
Två stora krig 1912 – 1913 avslutade det osmanska väldet över halvön och dessa krig ledde sedan till första världskriget.
Ni ser muslimer, nästan överallt där det är bråk och krig och de påstår att de är fredens religion. Nåväl Ratko Mladic var ett svin som mördade massor med människor men att det var en hämnd på hämnden på…sedan 500-600 år tillbaka lär vi aldrig få höra…
…Pettersson inser att mångkultur och framförallt islam har inget i Europa att göra. Det blir förr eller senare krig och massmord. Balkan är ett av världens mest mångkulturella områden och ett av världens genom århundradena våldsammaste och svaret på detta blir mer mångkultur…
Före början av nittonhundratalet fanns det praktiskt taget inga araber i det Heliga Landet. 1695 fanns inte en enda muslimsk arab i Gaza, Nazareth och Um-El-Fahm. Alla araber som fanns var kristna. Historiskt sett fanns aldrig något “palestinskt” folk. Det engelska namnet “Palestina”, för att beskriva den lokala arabiska befolkningen, uppfanns efter tillkomsten av staten Israel 1948. Dessa araber har inte ens ett eget namn för att beskriva sig själva på sitt eget arabiska språk. Araberna som nu hävdar att de är infödda i Heliga Landet har immigrerat till Palestina och invaderade landet efter 1917, från arabiska grannländer. Det finns bara en möjlig lösning till “palestiniernas” längtan efter ett hemland – låt dem återvända till var de kom ifrån – till där de bodde tidigare i hundratals eller tusentals år – deras verkliga hemland i sina ursprungliga arabiska länder.
Okänt för de flesta av världens befolkning, är ursprunget för de “palestinska” araberna” en trettioårsperiod då England lät dem invandra fritt, precis som de gör till England på senare decennier och helt förändrar befolkningsstrukturen – en droppe i havet jämfört med de tusentals år som regionens rika historia omfattar.
Däremot har judarna, trots 2000 år av förföljelse där de har tvingats till omvandlingar av olika erövrare, under större delen av historien varit majoritetsbefolkningen i det Heliga Landet. I Jerusalem har judar alltid varit den största gruppen, med undantag för perioder då erövrarna just kastade ut dem och hindrade dem från att återvända.
När General Allenby, chef för de brittiska militära styrkorna, erövrade Palestina 1917/1918, bodde endast några tusen muslimska araberna i det Heliga Landet. De flesta av araberna var kristna, och de flesta muslimer i området, kom från Turkiet under det Ottomanska Imperiet, eller var ättlingar till judar och kristna som med våld konverterats till islam av de muslimska erövrarna. Dessa muslimer var inte av arabiskt ursprung. De flesta hänvisningar till araber i Palestina före 1917 hänvisar till kristna araber, inte muslimer.
Det är viktigt att notera att uppskattningar och folkräkningar utförda av muslimska erövrare var partiska. Därför är de enda tillförlitliga uppgifterna de från icke-muslimska källor. Turister och politiker, araber och icke-araber lika, har dokumenterat sina iakttagelser av befolkningen i det Heliga Landet med en början för mer än ett tusen år sedan. Låt oss börja från början och fortsätta till den Ottomanska perioden:
Historikern James Parkes skrev: “Under det första århundradet efter den arabiska erövringen [640-740] bestämde kalifen och guvernörer i Syrien och det Heliga Landet helt över kristna och judiska frågor.
År 985 klagade den arabiska författaren Muqaddasi: “moskén har tömts på tillbedjare … Judarna utgör merparten av Jerusalems befolkning” (i hela staden Jerusalem fanns bara en moské.
1377, skrev Ibn Khaldun, en av de mest trovärdiga arabiska historikerna, “judisk överhöghet i delstaten Israel sträckte sig över 1400 år … Det var de judarna som implanterat kultur och seder i en permanent lösning”.
1695-1696 skrev den nederländska forskaren och kartografen Adriaan Reland (Hadriani Relandi) rapporter om besök till det Heliga Landet. (Det finns de som hävdar att han inte personligen besökte det Heliga Landet, men samlade rapporter från andra besökare.) Han var flytande på hebreiska och arabiska. Han dokumenterade besök på många platser. Han skriver: namnen på bosättningarna som var mest hebreiska, vissa grekiska, och några Latin-Romanska. Ingen bosättning hade ett ursprungligt muslimsk-arabiskt namn med en historisk rot på platsen. Merparten av marken var tom, öde, och invånarna få och främst koncentrerade till Jerusalem, Acco, Tzfat, Jaffa, Tiberius och Gaza. De flesta av invånarna var judar och resten kristna. Det fanns några muslimer, mest nomadiska beduiner. Araberna var främst kristna med en liten minoritet av muslimer. I Jerusalem fanns det cirka 5000 människor, mestadels judar och en del kristna. I Nasaret fanns det ungefär 700 personer – alla kristna. I Gaza fanns det ungefär 550 personer – hälften av dem judar och hälften kristna. Um-El-Fahm var en by med 10 familjer – alla kristna. Det enda undantaget var Nablus med 120 muslimer från Natsha familjen och ca 70 Shomronites.
1835 skrev Alphonse de Lamartine: “Utanför staden Jerusalem såg vi inget levande objekt, hörde inget levande ljud… En komplett evig tystnad härskar i staden, på vägar, i landet.”
1844 skriver William Thackeray om vägen från Jaffa till Jerusalem: “Nu är stadsdelen helt övergiven, och du rider mellan vad som tycks vara så många förstenade vattenfall. Vi såg inga djur som flyttades mellan de steniga områdena, knappt ens ett dussin små fåglar på i hela färden.
1857 rapporterade den brittiska konsuln i Palestina, James Finn: “Landet är i hög grad tomt på invånare och därför är dess största behov en befolkning.”
År 1866 skriver W.M. Thomson: “Så melankoliskt är denna fullkomliga övergivenhet. Inte ett hus, inte ett spår av invånare, inte ens herdar, som kan förändra den tråkiga enformigheten … Mycket av landsbygden genom vilken vi har vandrat en vecka tycks aldrig ha varit bebodd, eller ens uppodlad, och det finns andra delar, sägs det, ännu kargare.
1867 turnerade Mark Twain – Samuel Clemens, den berömda författaren till “Huckleberry Finn” och “Tom Sawyer”, det Heliga Landet. Detta är hur han beskrev landet: “Det finns inte en enda ensam by i hela området – inte på trettio miles i någon riktning … Man kan åka tio miles häromkring och inte se tio människor … Dessa obefolkade öknar, dessa rostiga högar av ofruktsamhet … … Nasaret är övergivet … Jeriko ligger som en multnande ruin … Betlehem och Betania, i fattigdom och förnedring … utan omvårdnad av någon levande varelse … Ett öde land vars jord är tillräckligt rik men helt övergivits till ogräs. Ett tyst, sorgset landskap … En ödslighet finns här som inte ens din inbillningsförmåga kan förse med pompa, liv och action. Vi nådde Tabor säkert. Vi har inte sett en människa på hela rutten … Där var knappast ett träd eller en buske någonstans. Även olivträd och kaktus, hade dessa snabat vänner med en värdelös mark, hade övergivit nästan hela landet. “
1874, skrev pastor Samuel Manning: “Men var fanns invånarna? Denna bördiga slätt, som kunde stödja en enorm befolkning, är nästan helt övergiven …. Dag efter dag lärde vi oss mera av lektionen som nu påtvingas oss, att förutsägelserna i de gamla profetiorna har uppfyllts i detalj – “den mark som finns kvar är tomt och öde och utan invånare.” (Jeremia, ch.44 V.22)
1881, skrev den brittiska kartografen Arthur Penrhyn Stanley: “I Judéen är det knappast en överdrift att säga att för miles och miles såg man inget liv eller bebyggelse.”
1892, skriver BW Johnson: “På den del av slätten mellan Mount Carmel och Jaffa ser man sällan en by eller andra sevärdheter i människors liv … En tur på mer än en en halvtimme förde oss till ruinerna av den antika staden Caesarea, en gång en stad på två hundra tusen invånare, och den romerska huvudstaden i Palestina, men nu helt öde … jag låg på min soffa på kvällen, för att lyssna på de klagande vågorna och tänka på förödelsen runt oss “.
1913 berättar en brittisk rapport, upprättad avden palestinska kungliga kommissionen,som citerar en redogörelse för villkoren på slätten vid kusten längs Medelhavet: “Vägen från Gaza i norr var bara en sommarstig lämpad för transport av kameler eller kärror. Inga apelsinodlingar, frukt-och vinodlingar var synliga förrän vi nått den [judiska] Yabnabyn. husen varf av lera. skolor fanns inte. Den västra delen mot havet var nästan en öken. byarna i området var få och glest befolkade. Många byar hade övergivits av sina invånare. “
Som vi kan se, genom historien, vilket har dokumenterats av arabiska historiker och utländska observatörer före 1917, var landet öde, det fanns praktiskt taget inga muslimska araber i städerna utanför Jerusalem (utom 120 muslimer i Nablus), och antalet muslimska araber (andra än Ottomanska muslimer eller kristna araber) var minimalT, de flesta nomadiska beduiner. 1695 fanns inte en enda muslimsk arab i Gaza, Nazareth och Um-El-Fahm. Alla araber som fanns var kristna. Skillnaden mellan dessa olika autentiskaredogörelser och förfalskad muslimsk-arabisk propaganda är enorm, nästan bortom fantasi.
Neville Chamberlain aSW, i ett tal vid Alexandra Theatre, Birmingham, oktober 13, 1918: “Ett stort ansvar kommer att vila på sionisterna, som inom kort kommer att fortsätta med glädje i sina hjärtan till det gamla hemlandetför sitt folk. Deras blir uppgiften att bygga upp en ny välfärd och en ny civilisation i gamla Palestina, så länge försummat och vanstyrt. De kommer att bära med sig den brittiska nationens hjärtliga välvilja och dess innerliga hopp att i deras eget land de kan visa sig värdiga sitt förflutna och en stora möjlighet som har getts till dem. “
När det Heliga Landet togs från Ottomanerna av britterna, var det inte längre under muslimsk kontroll. Koranen befaller muslimer att ta mark från icke-muslimer, inklusive mark som de aldrig har trampat på före . Efter den brittiska erövringen av det Heliga Landet, inledde de muslimska araberna en massiv invandring till det Heliga Landet, och uppfyller deras religiösa skyldighet att stjäla så mycket främmande land som möjligt. Följande beskriver den massiva arabiska invandringen efter 1918:
1930/31 skrev Lewis French, den brittiska direktören för utveckling av araberna i Palestina: “Vi fann landet bebott av fellahin (arabiska bönder) som levde i ler-ruckel och led svårt av det rådande malarian … Stora områden var obrukade … Den fellahin, om inte själv var boskapstjuv, var alltid redo att hysa dessa och andra brottslingar. De enskilda tomterna bytte ägare varje år. Det fanns minimal allmän säkerhet, och fellahins lott var en omväxling av plundring och utpressning av sina grannar, beduinerna (arabiska nomader). “
Brittiska Hope-Simpson-Kommissionen rekommenderade 1930 för “Förebyggande av olaglig invandring” att stoppa den illegala arabiska invandringen från arabiska grannländerna.
Den brittiska guvernören i Sinai (1922-1936) redovisar i den kungliga kommissionen för Palestinas rapport: “Denna illegala invandring pågår inte bara från Sinai, utan även från Transjordanien och Syrien.”
Guvernören i det syriska distriktet Hauran, Tevfik Bey El Hurani, tilät 1934 att under en enda period på bara några månader över 30.000 syrianer från Houran att flytta till Palestina.
Brittiske premiärministern Winston Churchill noterade det arabiska inflödet. Churchill, en veteran från de första åren av det brittiska mandatet i det Heliga Landet, noterar 1939 att “långt från förföljelse, har araberna vällt in i landet och förökat sin befolkning så den har ökat mer än alla världens judar skulle kunna ha åstadkommit med den judiska befolkningen. “
Den arabiska befolkningen i det heliga landet ökade endast på grund av den massiva invandringen från arabiska grannländer. Före 1918, när den arabiska invandringen började, bodde endast ett mycket litet antal muslimska araber i det Heliga Landet, praktiskt taget samtliga i Jerusalem. Det är därför det är så svårt att hitta en gammal muslimsk arab vars morföräldrar är födda i det Heliga landet.
– Pettersson som är en vänlig och givmild man tycker att ”palestinierna” kan återvända hem, dit de kom ifrån och det är inte ”Palestina” för övrigt har vi 57 islamska stater och 22 arabiska i världen, samtliga mänskliga katastrofer. Vi behöver inte en 23 arabiskt stat och det är inte fördomar utan erfarenhet.
Terrorn mot kristna, alawiter, druser och andra minoriteter i Syrien ökar hela tiden. Muslimska Brödraskapet vill genom sin terror mot Assadregimen skapa en renlärig sunni/wahhabitisk stat.
Den assyriska nyhetsbyrån AINA ger en ögonblicksbild av hur en liten kristen by töms på sina invånare av en jihadistgrupp, som sätter upp sitt högkvarter i byns kyrka.
Enligt ”AINA” tog beväpnade Jihadister kontroll över byn Qastal al-Burg på torsdagen den 10 maj, och beordrade dess 10 kristna familjer att lämna byn, enligt en rapport publicerad av UPI på deras arabiskspråkiga webbsajt.
En invånare i byn , som ville vara anonym, sa att en beväpnad jihadistgrupp kom till byn och beordrade oss att lämna våra hem tomhänta.
Den beväpnade gruppen, fortsatte han, har tagit kontroll över alla husen och ockuperat kyrkan och gjort om den till sitt högkvarter och kontrollcentrum. Byn Quastal al-Burg ligger i Hamasprovinsen 48 km nordväst om storstaden Hama.
Tidigare har samma utrensning gjorts inne i storstaden Hama av kristna invånare. Överallt slår muslimer mot minoriteter, som här mest består av alawiter, kristna och druser. Det verkar dock som de kristna precis som på alla andra ställen i den muslimska världen, är den grupp man ansätter hårdast. Alawiter är en ganska stor sekt inom islam medan druser är en blandning av islam och kristendom.
Det kan säkert till stor del bero på det ointresse som pressen i Västvärlden tycks ha för dödade och fördrivna kristna och andra religioners människor, jämfört med det dessa Media ser som herrefolksreligionen Islam. Deras stora organiserade massfördrivande av kristna i Darfurområdet i Sudan och nu i Södra Sudan, har inte ägnats många rader av våra socialistiska journalister.
Inte heller fördrivandet av kristna i norra Elfenbenskusten, till förmån för en stor invandring från de muslimska grannländer som omger norra Elfenbenskusten fick vi veta något om från massmedia. Med nya muslimer vars medlemskap i Elfenbenskusten gick rekordfort kunde den muslimske presidentkandidaten Alassane Ouattara gå segrande ur det valet, och slutligen överta makten över hela Elfenbenskusten med våld, där också den unga manliga inflyttningen och dess placering inom krigsmakten hade en stor inverkan på framgångarna i inbördeskriget.
Lite mer står det om Boko Harams härjningar i norra Nigeria med numera tusentals döda och lemlästade kristna nigerianer, som är totalt försvarslösa mot denna gren av Al-Qaida, vilket de själva påstår att de är. Det kan bero på att Nigeria har en friare och bättre press än andra länder i Afrika och Mellanöstern. Men pressen i Thailand tror jag inte är sämre än i Nigeria, ändå kan vi inget läsa om hur det är med malaysiernas härjningar i södra Thailand mot buddisterna i massmedia. Även i Irak, Egypten och många andra länder, får muslimerna i stort sett hållas på med sin etniska rensning, och det med våra svårt vänstervridna medias tysta godkännande, menar Olli och en hel del andra personer som Pettersson och Johansson och några till…
Polisen i Makedonien har gripit 20 personer som misstänks ha ingått i en islamistisk terrorgrupp som kopplas till morden på fem makedonier.
Inrikesminister Gordana Jankulovska sade på en presskonferens på tisdagen att man ”hittat förövarna”. De flesta är makedonier och somliga har ”stridit i Afghanistan och Pakistan mot Nato-soldater”. Enligt Jankulovska är några direkt delaktiga i morden.
Offren var ungdomar mellan 18 och 22 år och en 45-åring. De hittades uppradade med skottskador vid en populär fiskesjö den 13 april.
-Pettersson noterar att fulmediainte nämner att offren är kristna etniska makedonier och de misstänkta mördarna muslimer men mångkultur är bra.
Makedoniens befolkning består till c:a 65 % av etniska makedonier som är kristna, 33 % albanska muslimer och 2 % turkar och romer. De etniska spänningarna är stora eftersom muslimerna är missnöjda. Tänk sedan på att Makedonien inte är Långtbortistan utan ligger i Europa, norr om Grekland men mångkultur är bra, islamister fredsälskande och Pettersson är nykterist!