Schibbye, ska Kuba fängsla journalister?

Krönika i Aftonbladet av Johan Hakelius

Schibbye, ska Kuba fängsla journalister?

I mars 2003 grep Kubas säkerhetstjänst Reportrar utan gränsers korrespondent Ricardo González Alonso och 74 andra, många journalister. Alonso dömdes till 20 års fängelse, släpptes efter sju år och utvisades.

De sista gripna utvisades i våras, år 2012. I november 2004 uttalade sig Pär Johansson, då ordförande för Revolutionär Kommunistisk Ungdom, RKU: ”Kuba har som alla andra länder rätt att försvara sin existens som land. De 75 ”demokratiaktivisterna” är inte politiska fångar, de är spioner för en fientlig, utländsk makt, och dömdes i domstolar.”

Intervjun är ett slags pressmeddelande. Den som agerar informationschef är Martin Schibbye. Längst ned står det (telefonnummer strukna): ”För mer information och kontakt med RKU under helgen ring XX eller till RKU:s ordförande Pär Johansson XX eller Martin Schibbye, redaktör för RKU:s tidning Rebell XX.”

Frågor om Kubas rätt att spärra in journalister kunde lika gärna ställas till Martin Schibbye som Pär Johansson.

Martin Schibbye var inte gymnasist hösten 2004, han var 24 år gammal och fil kand i statsvetenskap. Året efter rapporterar han i Proletären från ”världsungdomsfestivalen” i Hugo Chavez Venezuela, som representant för RKU: ”Vårt budskap till Venezuelas folk, som vi ofta fick upprepa i talkörsform var kort och gott: ”Chávez amigo, los suecos están contigo! Chávez kamrat, svenskarna står bakom dig.”

Från en liknande tillställning i Algeriet 2001 berättar han för Proletären att ”festivalens politiska räddning” var ”de stora delegationerna från Kuba, Nordkorea och Vietnam”.

Arrangören, Demokratisk Ungdoms Världsfederation, har en hemsida fylld av hyllningar till Kim Il Sung. DUV:s senaste sammanträde hölls i Zimbabwe, vars regim också hör till organisationens favoriter.

Hur det är med pressfriheten i Nordkorea, Venezuela och Zimbabwe framgår av Reportrar utan gränsers hemsida.

I dag håller Reportrar utan gränser ett samtal på bokmässan till stöd för fängslade journalister. Martin Schibbye talar. Är det bara jag som tycker att det är problematiskt? Jag kan förstå om den traumatiska upplevelsen i Etiopien har fått Schibbye att ändra åsikt. Det bör i så fall respekteras.

Men är det inte rimligt att be honom berätta om hur han insåg att pressfrihet även bör gälla på Kuba? Eller i Nordkorea och Venezuela.

Det är inte fråga om ”insinuationer” eller ”smutskastning”. Inget skäl att glömma bort Lundinsfären och Carl Bildt.

Men det är en fråga om att inte delta i kollegial självcensur.

Skrivet av Johan Hakelius på AB

-Pettersson har länge insett att journalistkollegorna skyddar Schibbye och hans kompis Persson i stället för att kritiskt granska deras umgängen med revolutionära kommunister och islamister.

Bra gjort Hakelius.  Tidigare på Petterssons HÄR 

Terrorjournalisterna och Etiopien

Av Pettersson

Sedan de två terrorjournalisterna Martin Schibbye och Johan Persson kom hem har vi överösts med rapporter om hur jävligt det är i Etiopien och hur grym regeringen där är.

Journalisterna tog sin in i Etiopien med hjälp av islamister från grannlandet Somalia. Märkligt nog gör Martin Schibbye och Johan Persson allt för att smutskasta den etiopiska regeringen men är tysta om Somalia och de islamister som härjar där.

Martin Schibbye har förutom att han varit kommunistisk redaktör och förordat införande av kommunismen med vapenmakt även varit i Filippinerna och levt med kommunistiska NPA och deras gerillakrig mot statsmakten. Schibbye är uppenbart en revolutionär och inte en demokrat.  

– Pettersson kan inte detaljerna men även om förhållandena i Etiopien är jävliga så är det betydligt bättre där än i Somalia. Det är bara att titta på våra gator och torg, överallt somalier, de flyttar i mängder till och med i hundratusentals till grannlandet Etiopien där regeringen är så grym.  

Det verkar som terrorjournalisterna och övriga PK missat något.

Etiopiensvenskarna: ”Det är ett jävla skämt”

Av Olli Rein

Terroristsvenskarna Martin Schibbye och Johan Persson

De frigivna journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson går till hårt angrepp mot den etiopiska regeringen och landets rättssystem.
”Det är ett jävla skämt”, säger Johan Persson.

Men svenskarna vill ännu inte ge något omdöme om insatserna från utrikesminister Carl Bildt, som har setts som jävig på grund av sina kopplingar till Lundin Petroleum.

På fredagen landade de svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson i Sverige efter 14 månader i etiopiskt fängelse.

De svenska journalisterna frigavs i måndags och landade med ett plan från Istanbul på Arlanda på fredagsförmiddagen.

Väl på svensk mark deklarerade Martin Schibbye hur skönt det var att vara i ett land ”där man kan tala fritt.”

På eftermiddagen möttes de av ett stort medieuppbåd vid en presskonferens i ABF-huset i Stockholm.

På di.se:s fråga hur de ser på den etiopiska regeringen och landets rättssystem, svarade Johan Persson:

”Det är ett jävla skämt. De har ju domstolar där domarna skrivs av politiker innan själva rättegången ens har börjat.”

”Den etiopiska terroristlagstiftningen är instiftad för att sätta journalister och oppositionella politiker i fängelse. Den lagen är framtagen med det enda syftet”, sa Martin Schibbye.

”Den lagstiftningen strider mot internationell rätt. Den lagstiftningen kränker yttrande- och pressfriheten”, fortsatte Martin Schibbye.

Många av frågorna handlade om hur Martin Schibbye och Johan Persson ser på regeringen och utrikesminister Carl Bildts insatser.

”Det är oerhört svårt för oss att svara på det just nu. Vi har suttit inlåsta nu i 14 månader, isolerade. Vi vet inte riktigt vad som har gjorts och inte har gjorts. Det vi vet och har sett själva är att ambassaden har jobbat för oss. Och de har ställt upp till hundratusen procent”, sa Johan Persson.

Utrikesminister Carl Bildt har ifrågasatts för sin roll i fallet med de svenska journalisterna. Svenskarnas syfte med resan till Ogadenprovinsen var att granska oljeoblaget Africa Oil, där familjen Lundin är storägare. Carl Bildt satt tidigare i styrelsen för Lundin Petroleum – något som vissa menar har gjort utrikesministern jävig.

Men de frigivna svenskarna gav inget omdöme om Carl Bildt på fredagen.

”Vårt reportage skulle handla om hur ett oljebolag agerat och inte agerat. Vi åkte inte dit för att skriva skit om Bildt. Som sagt, jag vet inte om det har påverkat eller inte påverkat. Det är svårt i nuläget att säga”, sade Johan Persson.

När svenskarna greps i fjol gjorde Bildt ett uttalande som har tolkats som att svenskarna får skylla sig själva.

”Vi har inte läst så mycket så vi vet inte exakt vad Carl har sagt. Vi måste analysera det själva. Det är alldeles för tidigt att uttala sig om det”, sa Johan Persson vidare.

Kommer ni att fortsätta att granska Africa Oil?
”Ja, självklart”, var Johan Perssons besked.

På frågan om det var något i sitt eget agerande som de två journalisterna ångrar idag, sa Martin Schibbye:

”Beslutet om nåd var ganska lätt att fatta, men väldigt svårt att leva med. Att efter domen välja den här förljugenhetens linje.”

Svenskarna bestämde sig tidigt för en nådestrategi i en dialog med svenska ambassaden, sin advokat under rättegången och sina anhöriga, berättade han.

”Enda sättet ut är att gå ner på knä”, sa Johan Persson.

I måndags uttalade sig svenskarna i statlig etiopisk tv, där de visade ånger. Deras budskap var att de hade begått ett misstag att ta sig in i landet utan riktiga dokument. Det har spekulerats i att detta var ett villkor för att gå fria.

På frågan om de menade någon av ursäkterna var Johan Perssons besked:
”Nej, ingen.”

”Vi hade som sagt två val – antingen att sitta kvar där i elva år eller att komma till Sverige och berätta historien och då valde vi det sista”, fortsatte han.

Afroditi Logothetis afroditi.logothetis@di.se

Källa DI

Terrorismen planeras i Nairobi

Dessa båda vänsterextremister har nu fått smaka lite på hur en kommunistisk stat fungerar, och de känner sig numera upprörda över det som dessa två har fått uppleva. Det var inte så länge sedan som Martin Schibbye var redaktör för Revolutionär kommunistisk ungdoms tidning Rebell, och skrev i mycket positiva ordalag om kommunismens fördelar, men att den måste införas med vapenmakt. Samma vapenmakt som blev hans fall i Ogaden, sedan hans privatarme på 15 man från Ogadens nationella frihetsfront ONLF, hade stupat till sista man.

Jag har en mycket välskriven krönika av Johan Hakelius om detta, som jag rekommenderar er att läsa, om ni inte redan har gjort det. Det är ett både roligt och allvarligt skrivet inlägg från Johan Hakelius vassa penna och som kan läsas HÄR.

Fängslade journalister benådas

Av Pettersson

Uppdaterat 2012-09-10: När journalisterna Martin Schibbye och Johan Perssons förra sommaren med hjälp av en mindre privatarmé bestående av islamister illegalt tog sig in i Etiopien dog 15 människor. Trots detta har de två svenskarna svenska media framställts som totalt oskyldiga och den etiopiska rättsprocessen mot dem har framställts som ett justitiemord.

– Pettersson undrar varför de idag har benådats? Mutor (bistånd) till Etiopien?

Läs mer HÄR. och titta gärna på filmen HÄR som våra gamla trötta media inte vill visa så ser ni hur oskyldiga pojkarna var.

Tidigare: Svenska media bedriver en kampanj för att få de två svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson frigivna trots att de tog sig in i landet olagligt och dessutom med hjälp av en islamistisk rebellarmé.

Däremot är det tyst om att c:a 68 journalister är fängslade i Turkiet.

Turkiet är ett av de länder som har beskurit yttrandefriheten rejält på senare tid. Dagligen rapporteras kränkningar av press- och yttrandefriheten. Böter är ett vanligt sätt att varna obekväma dags- och veckotidningar, men även fängelsedomar är ett sätt att tysta kritiska röster. Den 31 mars 2011 satt 68 mediearbetare i fängelseförvar, av vilka 61 är häktade och 7 dömda. Antalet journalister och mediearbetare som riskerar fängelse eller böter är över 2000. Mer än 4000 utredningar mot journalister pågår fortfarande. Inte sällan är de utmätta straffsatserna absurda – två redaktörer vid en kurdiskspråkig tidning, Azadiya Welat, har t.ex. fått domar på 169 respektive 138 år. (Jämför med de elva år som svenskarna fick och som PK-media kallar absurda)

– Pettersson undrar varför det inte rapporteras mer om Turkiet?

Är det för att Turkiet anses vara ett föredöme som visar att islam och demokrati går att kombinera och att många vill ha med Turkiet i EU. Glöm det, i det relativt moderna Turkiet som varit en sekulär stat sedan 1923 har islam stadigt flyttat fram sina positioner sedan 2002 då det islamska partiet APK vann valet. Som tur är har APK inte tvåtredjedelsmajoritet i parlamentet vilket behövs för att ändra grundlagen men de döljer inte att de vill införa en islamsk stat i stället för den sekulära. 

Minoriteter som assyrier, kurder och alaviter förföljs. Kvinnorna tvingas sakta bort från arbetslivet, allt fler heltäckande tält syns på gatorna. Vi håller på att se en islamistisk stat födas.

97 % av Turkiet ligger i Asien och det är betydligt närmare för turkarna till Iran och Saudiarabien än till Europa så länge de har ett islamistiskt parti vid makten men det vill inte journalisterna skriva om.

Etiopiens premiärminister Meles Zenawi är död. *Uppdaterad

Av Olli Rein  Uppdaterad 2012-08-23 kl 10:00  Här kan ni se filmen

Här också med en artikel av Fria Tider

Porträtt av Meles Zenawi hängs upp offentligt

Efter två månaders hemlighetsmakeri och motstridiga besked kom till sist beskedet: Meles Zenawi, Etiopiens premiärminister och starke man, är död. Exakt i vilket land Meles Zenawi dött, och av vilka orsaker, är ännu förborgat i den sekretess som alltid omgett maktens innersta kammare i Addis Abeba. ”En infektion tillstötte” var allt 85 miljoner etiopier fick veta via den statsstyrda televisionen. Meles lämnar efter sig ett rikare Etiopien, som visat anmärkningsvärd tillväxt i ett decennium. För första gången har Etiopien en medelklass.

Så långt SvD och de som önskar kan läsa vidare i artikeln HÄR.

Södermanlands nyheter har på ledarsidan en bild med ett antal mörka herrar ur Afrikas styrande elit, och rubriken ”Osäker process”. Man nämner att Etiopiens premiärminister som sitter längst ut till vänster har gått bort. ”Vad får nu denna händelse för följd på benådningen av de politiskt dömda svenska journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye, frågar sig SN och fortsätter, ”försvåras eller försenas? Den svenska regeringen behöver intensifiera sitt diplomatiska arbete för att försäkra att så inte blir fallet. Anständigheten kräver att de två journalisterna släpps på fri fot omgående”.

Först och främst kära SN så är det inte någon politisk orsak de sitter fängslade för. Så utan vidare kan man avfärda SN: s uttalande som nonsens. De två dömda sitter fängslade för brott mot den Etiopiska statens säkerhet, då man med hjälp av den Ogadenska gerillan ONLF gått över gränsen mellan Somalia och den numera Etiopiska regionen Ogaden. Man har där blivit upptäckta av Etiopiska regeringstrupper, och deltagit i den eldstrid som utbröt och ledde till att samtliga ur den gerillagrupp som dessa svenskar tillhört likviderades. Svenskarna blev gripna med vapen i sina händer. Det finns alltså många skäl till att dessa två journalister sitter där de sitter.

Jag anser inte att man har gjort något fel från den Etiopiska sidan, men att svenskarna handlat kriminellt vilket också visas på en film från ett hotellrum i Nairobi Kenya. Filmen finns kvar på flera ställen trots att myndigheterna i Sverige gjort allt för att få den stoppad. Jag hoppas att vi kan visa upp filmen om några dagar.

Meles Zenawi var marxist liksom sin föregångare Mengistu Haile Mariam, men av dessa två var Melis Zalawi att föredra, men även han blev en diktator. Zenawi avled sent på kvällen den 20 augusti 2012 på ett sjukhus i Bryssel, Belgien, efter en tids sjukdom. Petterssons förmår att hitta både tid och plats för dödsfallet, medan gamla trötta SvD hävdar att det inte går att få fram. Se ingressen!

Tänk vad många länder marxismen har totalförstört i Afrika. Kontinenten är ju en av de rikaste på Jorden när det gäller råmaterial och jordbruksmark. Men de regeras av helt sanslöst giriga marxistiska politiker, och där kan inte vi i Väst hjälpa till, då våra politiker är lika giriga även dem.