Valfrihet inom äldrevården kan bli obligatorisk 2014

Brev från Inger-Siv Mattsson till regeringen

Nacka den 4 oktober 2012

Socialdepartementet, äldreminister Maria Larsson, socialminister Göran Häggroth f k, Arbetsmarknadsdepartementet, integrationsminister Erik Ullenhag f k, statsrådsberedningen, statsminister Fredrik Reinfeldt  f k, samtliga departement ombedes diarieföra brevet och meddela dnr tack

Ämne:  ”Valfrihet inom äldrevården kan bli obligatorisk år 2014”

Den 15 september skrev Ni på DN Debatt  om lagen om valfrihet (lov) i äldreomsorgen. Ni konstaterade att ”utövare som erbjuder en särskild inriktning eller specialkompetens finns i ett 50-tal kommuner. Det handlar ofta om särskild språkkompetens…”

Eftersom Ert importerade illiterata trasproletariat från Tredje världen vägrar att lära sig svenska och integreras i det svenska samhället är det givetvis svenskarna som skall tvångsintegreras i det mångkulturella samhället.  Jag utgår därför från att ”den särskilda språkkompetensen” inte innebär att nybyggarna skall lära sig svenska så att våra gamla får vård av personal som talar begriplig svenska. Av denna anledning undrar jag vilka stamspråk svenskarna måste tillägna sig för att få något så när adekvat vård i den s k äldreomsorgen?

Vilka invandrar/stamspråk måste vi lära oss?

Jag vore tacksam om statsrådet ville pricka för de aktuella språken i denna lista över invandrarspråk så att jag som idag är 75 år snarast kan påbörja mina språkstudier: acholi, afari/dankali,  akan/asante/fante,  aluf, amarinja, akan, amhariska,  arabiska,  arabiska, arameniska,assyriska, albanska, atjeh, aymara,  azeri/azerbaljani,  baluchtiska, bambara,  bangla/begaliska,  bassa bengali, bihari, bono, bosniska/kroatiska/serbiska, burmesiska, bulgariska, cebuanska/visayan, chauzho/fukinesiska/hainanesiska, daginska,  dari, divhi, edo, ewe, fule, ga/gah, georgiska, gujarati, hindi,  ibo, illongo, ilokano, joroba,  kalé, kamba/kikamba, kantonesiska, kazakiska, khmer, kikuyo/kuvo, kikongo, kinyarwanda/rwanda-runi, kirundi, koreanska, kroatiska, laotiska, lingala/rigala,  lovari/kalderari, luganda/ganda, luo, malayalami, mandarin, mandinka/malinka, makedonska, malaysiska, mongoliska,  maoriska/rotoro, marathi, nord-sydkurdiska, nepaliska, oromo/oromiska, pampangan, pastho,  persiska, punjabi, romani, rumänska, saho, serbiska, sesotho/sotho, shona, singhalesiska, swahili, slovakiska, somaliska, swahili,  syriska, tagalog, tamilska, tamazight,  telugu., tigrinja/tigrinska, tigriska, tiguriska, tjetjenska,  tongaska, turkmeniska, twi, urdu, uigiriska, ukrainska, urmiska, uzbekiska, warai,  vietnamesiska, wolof, väst/öst-assyriska, wolof, yoruba eller något annat.

Invandrarna kräver och får vård på sina egna språk: En annan tolkning är att Ni med ”särskild språkkompetens” menar att invandrarna – i motsats till svenska åldringar – har rätt att kräva vård på sina egna språk.  Detta är i högsta grad orättfärdigt, eftersom svenskarna  tvingas försöka göra sig förstådda med personal som talar ingen eller i bästa fall obegriplig svenska.

Jag tillåter mig betvivla att ”valfriheten inom äldrevården” kommer att innebära att de våra gamla svenskar får välja om de vill ”vårdas ”av en icke svensk-talande somalier eller av en etnisk svensk.

Luis Narvarez, ordförande i Stödföreningen för äldre spansktalande i Stockholm konstaterade redan 2006 att ”den svenska vården inte är anpassad för de behov som finns hos den mångkulturella befolkningen.” Dessvärre är den ”vård” som erbjuds etniska svenskar inte heller anpassad till ursprungsbefolkningens behov! Narvarez underströk att ”det är oerhört viktigt att få tala sitt  modersmål med sköterskor och läkare. Alla har rätt till en äldreomsorg där man kan göra sig förstådd på sitt eget språk.”  Varför, Maria Larsson, har inte svenska gamla ”samma” rätt att kunna göra sig förstådd på sitt eget språk”? Varför har de inte samma rätt till och behov av trygghet som invandrarna?

På äldreboendet La Dahlia för spansktalande i Göteborg serveras dagligen specialiteter från de boendes hemländer – Paraguay, Bolivia, Chile etc. Enhetschefen Eva Hjalmarsson sade i ett inslag i  SR P1 att ”en grundtanke var att erbjuda pensionärerna sydamerikansk mat. Men vi tänkte inte på att matkulturen var så pass skiftande i de olika länderna. Nu har vi fått kompromissa så att vi lagar mat från olika länder varje dag.” Pedro från Chile var missnöjd med att det inte serverades chilenska mat varje dag men konstaterade storsint att ”det får man stå ut med.”

Carla Gonzales från Chile och anställd i äldreomsorgen i Rinkeby  sade i en artikel i DN under rubriken ”Mångkulturell vård för äldre”  att ”jag tror att de känner sig tryggare när de har mig som talar deras språk. Det kan handla om detaljer som att jag vet exakt vilken skinka de vill att jag ska köpa.”  Om sådana ”detaljer” blir våra egna gamla givetvis aldrig tillfrågade.

I april i år startades ett äldreboende med orientalisk profil i Huddinge. Där pratas det arabiska, persiska, turkiska och kurdiska.  Petra Sandberg, projektansvarig på Aleris sade i DN den 26 april att ”gamla måste ha en möjlighet att välja en vårdform där personalen talar ens förstaspråk.”  Enligt Sandberg har man ”strävat  efter att skapa en miljö som går att härleda till Orienten. /…/ Vi har utgått från den orientaliska kulturens färger och miljöer när vi inrett boendet.”  Det har m a o kostats på, på ett sätt som en svensk åldring inte ens kan drömma om!

Redan den 1 september 2010 slog Kavat Vård upp portarna till vård- och omsorgsboendet Persikan, där äldre iranier med behov av dygnet runt-vård fick tillgång till ett boende med persisktalande personal m fl förmåner. ”Utöver att alla medarbetare talar persiska serveras här persisk mat och annat som påminner om hamlandet. På Persikan anpassas aktiviteterna efter de boendes speciella intressen och självklart firar vi persiska högtider.” Allt detta givetvis på de svenska skattebetalarnas bekostnad. Verksamheten har avtal med Stockholms stad och ingår i Stockholms valfrihetssystem!

Givetvis serveras mat från det orientaliska köket  – bl a  arabiska och turkiska  specialiteter.

I de etniska äldreboendena finns det uppenbarligen obegränsade resurser och valfriheten tycks vara genomförd in i minsta detalj.

Hur ofta serveras en etnisk svensk i äldrevanvården mat från sin egen region?  När får t ex en norrlänning norrländska specialiteter eller en skåning skånska delikatesser?  Svar: aldrig någonsin. Sådana krav skulle aldrig tolereras än mindre tillmötesgås.  Gamla svenskar får vackert hålla till godo med näringsfattig och oätlig industrilagad s k mat som dessutom fraktas över halva Sverige.  I juli 2002 avled en kvinna och 32 gamla blev matförgiftade av otjänligt dillkött som serverats på ett servicehus i Hudiksvall. I februari 2004 dog fyra åldringar av farliga bakterier i ärtsoppa från ett centralkök i Tierp. Ett företag som ansvarade för maten till 200 gamla i den kommunala hemtjänsten i Karlstad, levererade rutten mat.

Enligt  Kommunförbundet ”finns det beredskap att öppna fler äldreboenden för etniska grupper när behovet uppstår.  De flesta kommuner har råd att erbjuda både personal som talar de boendes språk, särskild kosthållning och särskilda aktiviteter för etniska grupper. ”

Hur går denna ”beredskap” ihop med de gigantiska besparingskraven –  bl a blöjvägning  – och nedskärningar i äldreomsorgen för de svenskar som byggt upp vår numera- p g a massinvandringen –  raserade välfärd?  Etniska svenskar får ligga med nerkissade och nerbajsade blöjor i timmar, eftersom det är för dyrt att byta när det behövs, det har upprepade gånger rapporterats om infekterade liggsår med larver och avföring, de  gamla får duscha högst var fjortonde dag och kommer aldrig ut för en gnutta frisk luft. På äldreboendet Norrelid i Växjö avslöjades för några år sedan att de gamla fick ligga med våta nattblöjor till klockan 11 på förmiddagen. Det hände också att personalen inte hann ge dem frukost varje dag. Skulle något sådant tillåtas hända på ett etniskt äldreboende? Skulle inte tro det.

Att det inte saknas resurser för fritidsaktiviteter för de äldre invandrarna bekräftades av Socialförvaltningen i Stockholm redan 2006 : Bosniska pensionärsföreningen Behar, Casa Chile, Dagcenter för iranska seniorer, grekiska Kapiföreningen, Judiska församlingen, Polska seniorklubben, Somaliskt frivilligcenter, Syriska föreningen i Stockholm, Spånga Blåbandsförening för all nationaliteter, Rinkeby servicehus m fl m fl.

Svält och uttorkning – den nya ättestupan: Medan nybyggarna gottar sig på de etniska äldreboendena lever en majoritet av äldre svenskar som har vårdbehov på svältgränsen. Mats Persson, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet oh forskare i geriatrik har presenterat flera undersökningar som visar att en tredjedel av dem som bor på etniskt svenska äldreboenden är undernärda.

Professorn och geriatrikern Yngve Gustafsson skrev i SvD redan 2004 [2]att ”det är omänskligt att vi är så dåliga på att ge våra gamla en så elementär insats som mat. Vi har studerat drygt 250 personer över 85 år i Umeå. Var femte var på väg att svälta ihjäl och mindre än hälften åt tillräckligt.”

Några exempel på denna omänsklighet: 93-åriga Gun Lindfors berättade i Aftonbladet  att hennes söndagsmiddag på äldreboendet Hemgården i Umeå bestod av en bit kalops av en köttbulles storlek.  På de 1,5 år hon bott på boendet hade hon gått ner från 60 till 43 kg.  87-årige Arvid Larsson på ett äldreboende i Karlskrona berättade för ett antal år sedan att han fick välja mellan ett helt ägg varannan dag eller ett halvt varje dag. Andra gamla i etniskt svenska äldreboenden har berättat att sylten till torsdagens pannkakor och sillen på Lucia dras in p g a ”bristande resurser.”

För några år sedan konstaterade en doktorsavhandling att ”en smörklick och litet grädde för en krona om dagen skulle kunna rädda de gamlas hälsa.”

De boende på de etniska äldreboendena behöver aldrig ställas inför valet av ett halvt ägg eller avstå från en smörklick.

Flera av de gamla på det etniska äldreboendet Dahlian sade i  SR P1 att ”det känns som om jag kommit till himlen.”  Hur många etniska svenskar har fru Larsson träffat som tycker att äldrevanvården ”känns som att komma till himlen”? Enda chansen för våra egna gamla att komma till himlen är förmodligen undernäring, uttorkning eller rutten mat!

De flesta av ovanstående exempel är från socialdemokraternas regeringstid.  Men trots Ert ständiga svammel om ”värdegrunden i äldreomsorgen” finns det inget som tyder på att något skulle ha blivit bättre under Alliansens maktinnehav. Tvärtom. Sedan 2006 har vi som bekant (?) en statsminister som beskrivit välfärden som ”2000-talets farligaste och dödligaste epidemi,  fullt jämförbar med pest, smittkoppor eller aids.” Dessutom behöver jag bara säga ett ord: Carema.

Krav på svensktalande personal är rasistiskt: Tidigare DO Margareta Wadstein  skrev i ett brev till en gammal kvinna som krävde svensktalande personal att detta var ”främlingsfientligt, rasistiskt, diskriminerande och därmed straffbart.”  Varför är det inte ”svenskfientligt, rasistiskt och straffbart” när invandrarna kräver vård på sina egna hemspråk?  Enligt Wadstein var det enda alternativet för den svenska kvinnan att avstå från hjälp: ”Skulle hon vara beredd att avstå från hemvård som alternativ? Risken skulle nämligen vara att kommunen begår lagbrott om den tillmötesgår hennes krav.”  Detta svar visar med all önskvärd tydlighet att svenskarna inte har samma rättigheter som invandrarna. Vart tog det vackra talet och inlärda mantrat om ”alla människors lika värde” vägen?

Vad som helst duger åt svenska åldringar: Er plattitydparad fortsätter: ”Välfärdstjänster  är inte vilken tjänst som helst, och arbete i omsorgsverksamheten är inte vilket arbete som helst. Mångfalden av utövare fordrar därmed en stark etisk medvetenhet.”

Mot bakgrund av detta uttalande vill jag gärna veta hur Ni ser på nybyggarnas egna och deras förespråkares synpunkter på arbetet i äldrevanvården.  För några år sedan sade den brittiske invandrarförespråkaren Philip Legrain i P1 Morgon: ”Det finns många jobb som svenskarna inte vill ha men som invandrare från Manilla och Afrika gärna tar som t ex städning, sophämtning och ta hand om gamla.” Mr Legrain jämställer alltså sophämtning med att ta hand om gamla människor. Har statsrådet möjligen någon kommentar till detta uttalande? Anser Ni att det tyder på en ”stark etisk medvetenhet”?

Legrains synsätt bekräftades av Emilie Nzinahora från Burundi, som i Metro den 24 september 2009 sade att hon ”i första hand söker okvalificerade jobb inom äldreomsorgen”  men kunde tänka sig att ”jobba med vad som helst.”

I augusti 2011 gav 20-åriga Victoria Nguema, som fått sommarjobb inom Södermalms hemtjänst, uttryck för sin syn på att arbeta med gamla i DN: ”Jag sökte alla möjliga olika slags jobb, lite vad som helst – bl a på Pizza Hut.”  Hur ”stark etisk medvetenhet” tycker statsrådet att dessa uttalanden tyder på?

Uppenbarligen duger importerad, okvalificerad, illiterat arbetskraft från Tredje världen till att ta hand om våra gamla.  ”Stark etisk medvetenhet”, minister Larsson?

En förtvivlad undersköterska undrade för några år sedan i en intervju i DN hur hon skulle leva upp till sitt ansvar ”när mina medarbetare inte har någon utbildning? Många kommer direkt från gatan. De kan inte ens skriva sina namn på tidkorten. De flesta kan inte tala svenska.”

En bild ur de gamlas verklighet gav Elina Eriksson, Huddinge som arbetat länge i den s k äldreomsorgen och som i en insändare i DN konstaterade att ”äldrevården är extrajobbarnas eldorado. Kontinuitet är ett ord som inte funnits på mina arbetsplatser. Många är invandrare med begränsade svenskkunskaper. I åldringsvården är vi så integrerade vi kan bli.”

Jag hoppas att Ni och Era regeringskolleger och samarbetspartner i Miljöpartiet passar på att glädja  er åt att integrationen åtminstone tycks fungera på ett  område, ty så mycket bevänt med integrationen i övrigt är det ju inte, vilket framgår av nedanstående exempel.

Med anledning av att Ni den 23 november 2007 på DN Debatt  konstaterade att ”endast 58 procent av de nyrekryterade till äldreomsorgen har omvårdnadsutbildning att jämföra med förskolan där 95 procent  har utbildning” undrar jag hur motsvarande procent ser ut idag med tanke på massinvandringen från bl a Somalia, Afghanistan m fl underutvecklade och primitiva länder?

Mot  denna bakgrund undrar jag hur Ni utan att skämmas kan fortsätta att ständigt upprepa  Ert inlärda mantra om ”värdegrunden i äldreomsorgen.”

Ett exempel på att utomeuropeiska invandrare inte vill integreras: I DN  den 15 september fick vi ytterligare ett exempel på att de utomeuropeiska nybyggarna inte vill integreras.  I en liten notis får veta de 20 barn i Husby vars förskola bränts ner i veckan erbjudits en tillfällig lösning. ”Redan dag två erbjöd vi alla barn plats på våra reguljära skolor, men föräldrarna som valt en privat förskola med särskild inriktning (islam) ville inte det. Nu har vi hittat plats i en av våra förskolor där de kan få en helt egen avdelning” sade Gunilla Davidsson, verksamhetsansvarig för äldre- och barnomsorgen i Rinkeby-Kista.

Det största hindret mot Era nybyggares integration i det svenska samhället är den muslimska massinvandringen.  Med denna stora – kulturellt och religiöst främmande grupp – kom hoten mot våra grundläggande kulturella, politiska, sociala, etiska och moraliska värderingar, normer och attityder. Endast strutsar och enögda politiker kan undgå att se detta.

Politikerna tycks inte kunna väckas ur sin Törnrosasömn och verklighetsfrämmande drömmar om mångkulturens i allmänhet och islams förträfflighet i synnerhet.

Avslutningsvis har Era mångordiga uttalanden som alltid en hög floskelfaktor och kan närmast rubriceras som tom retorik! Ni är – precis som integrationsminister Ullenhag – full av faser men tom på substans.

Inger-Siv Mattson, f d internationell sekreterare vid ett statligt forskningsråd, Nacka

– Pettersson säger att brevet var långt men bara ord – inga visor…

Ämne: Statsrådets uttalande om Julian Assange

Pettersson tackar för ännu ett brev av Inger-Siv Mattsson, ord och inga visor men likafullt sant. 

Nacka den 9 september 2012

  • Socialdepartementet  v g diarieför och meddela dnr tack
  • Socialminister Göran Hägglund
  • Statsrådsberedningen, statsminister Fredrik Reinfeldt f k
  • Justitiedepartementet, integrationsminister Erik Ullenhag f k

Ämne: Statsrådets uttalande om Julian Assange

Ni har i nedsättande ordalag uttalat Er om australiensaren Julian Assange och kallat honom ett kräk om han gjort det han anklagas för” .

När får vi höra herr Hägglund kalla araben Ahmed Akileh, som brutalt mördade 78-åriga Inger på en p-plats i landskrona för ”ett kräk” och ”en ynklig stackare”?

Eller  iraniern Hodjattallah Rabbani, som skar  och åt upp sin hustrus underläpp ”för att ingen man skulle vilja kyssa henne”?

Eller araben Abdullah Ahmad Thabit som utsatte sin lilla valp ”Sheba  för brutal och långvarig misshandel  innan han slutligen dödade henne?

Eller  afrikanen Erich Mushitu Mwinken som kallblodigt mördade småbarnspappan Tommy Lundin i Ludvika?

Eller nigerianen Farouk Grillo som våldtog en 13-årig flicka på asylboendet Westsura herrgård?

Eller syrianen Ahmad Abdel Rohman som körde ihjäl 60-årige Göran Nilsson och försökte köra ihjäl ytterligare fyra personer varav två poliser?

Eller ”32-åringen” Bartek Sebastian Kania, som kidnappade en 16-årig flicka i Kristianstad för att våldta och döda henne?

Eller  muslimerna Munir Awad (svärson till Helena Benaouda), Sahbi Zalouti, Omar Abdalla Aboelazm och Mounir Dhahri som planerade att anställa blodbad på Jyllands-posten,  genom att  ”skära halsen av så många som möjligt”?

Eller  muslimen Taimur Abdulawahab som kallblodigt planerade att mörda 100-tals julhandlande svenskar på Drottninggatan?

Eller Homan Goh, Ava Bidhis, Pedar Mahmoud, Diar Mahmoud, Hassan Kibar, Rashdi Gulli  som greps för mordförsöket på den gamle mannen i Kortedala?

Eller Mosher Aslankhan-Afshan/Elias Vecalius och Parastou Namdar Faiz Abadi som kidnappade Alexander Åhman?

Eller de muslimska bröderna Kushtrim Ademi och Abdurraham Kushtrim Nika som mördade Daniel Nordström i Malmö p g a hans homosexualitet?

Listan på grovt kriminella invandrare som så gott som dagligen utsätter fullständigt  oskyldiga människor som djur för obeskrivligt lidande  och som Ni med rätta skulle kunna kalla ”kräk” kan göras hur lång som helst.

Om Ni kallar Julian Assange för ”kräk” och ”en ynklig stackare” på blotta misstanken om eventuell  våldtäkt vore det onekligen intressant att veta vad Ni skulle kalla ovanstående  dömda kulturberikare?

Jag ber herr Hägglund notera att dessa frågor icke är retoriska utan kräver ett konkret svar, tack.

Med den hälsning Ni förtjänar

Inger-Siv Mattson, f d internationell sekreterare vid ett statligt forskningsråd (Formas)

Ämne: Medierna agerar överdomstolar i enskilda asylärenden

Pettersson har fått en kopia på ett brev som Inger-Siv Mattsson sänt till nedanstående

Nacka den 8 september 2012. UD v g diarieför och meddela dnr nr tack  

  • Migrationsminister Tobias Billström
  • Migrationsverket , G D Anders Danielsson
  • Rättschef Mikael Ribbenvik, handläggare Fredrik Bengtsson
  • Justitiedepartementet, integrationsminister Erik Ullenhag
  • Svenska Amnesty, Madeleine Seidlitz f k
  • EU-kommissionen, Cecilia Malmström f k
  • Sveriges Radio, Ekots redaktion f k

Ämne: Medierna agerar överdomstolar i enskilda asylärenden      

Som finansiär av asylhanteringen och flyktingindustrin vill jag ha svar på denna fråga: Hur kommer det sig att medierna gång på gång på gång tillåts agera överdomare i ett stort antal asylärenden och desavouera i laga ordning fattade avvisningsbeslut?

Det senaste fallet rör Ekot och det s.k. ”ensamkommande flyktingbarnet ”Ali från Afghanistan, som på oklara grunder tagit sig från första asylland Italien till Sverige.  Alis ärende väcker en del frågor.

Alis gode man Annette Cromwell sade i SR P1 i veckan att ”jag sade till honom att om du inte har något att berätta för mig är risken stor att du skickas tillbaka till Italien. Och då berättade han om våldtäkten och om att han blivit slagen av italiensk polis.”

Uppenbarligen hade Ali inte tidigare sagt ett enda ord om det han nu påstår sig ha varit utsatt för.  Dessa ”traumatiska övergrepp” kom alltså fram först när han av sin gode man uppmanats att” hitta på” ömmande skäl för att få stanna.  Föga förvånande har de naiva svenska myndigheterna gått på denna i efterhand påhittade historia och beslutat att Ali skall få stanna i Sverige, trots den vägledning i att luras han fått av sin gode man.

Vilka kontroller har gjorts av Alis historia? Skulle han de facto ha utsatts för de påstådda övergreppen skall detta givetvis utredas av de italienska rättsvårdande myndigheterna. Då skall Ali skickas tillbaka till Italien för att medverka i en eventuell rättegång mot de av honom utpekade gränspoliserna. De skall givetvis inte komma undan straff för vad de påstås ha utsatt Ali för!

Som så många andra asylmissbrukare skyr den förslagne 15-åringen inga medel för att få sin vilja igenom. Han har enligt den gode mannen ”varit helt okontrollerbar,” och ” försökt (!)  begå flera självmord – bl. a.  har han försökt (!)  kasta sig från andra våningen, avvikit från boendet samt sytt ihop munnen.”  Den gode mannens långsökta förklaring till den hopsydda munnen var att ”han berättat” om de övergrepp han skulle ha utsatts för i Italien.

Varför lyckas aldrig något enda av dessa ”upprepade självmordsförsök” som de asylsökande påstås göra?

Det är bara strutsar och enögda politiker, myndigheter och journalister som inte märker att hela historien stinker.

Sverige sätter Dublinförordningen ur spel.

Varför finns det en EU-förordning som föranstaltar att första asylland skall gälla när denna förordning inte efterlevs?  Hur kommer det sig att Sverige årligen tvingas hantera drygt 40 000 asylsökande som tagit sig hit via andra EU-länder? Det är givetvis bara att avhysa dem direkt till det EU-land de säger sig ha kommit ifrån. Om dessa länder inte sköter sin asylmottagning på ett för- Madeleine Seidlitz, Cecilia Malmström m fl. sentimentalister godtagbart sätt skall detta givetvis inte drabba de svenska  skattebetalarna.

Den brittiske filosofen och författaren Roger Scruton skrev i The American Spectator den 20 november 2009 om ”den totalitära sentimentalismen” som i högsta grad kännetecknar den politiska klassen och en självutnämnd kulturell och medial elit i Sverige. ” Vi har sett detta överallt i Europa, där situationen förvärras av trycket från statsunderstödd invandring. Medborgarna som med sina skatter betalar floden av nya ’offer’ kan inte protestera, eftersom sentimentalisterna genomdrivit lagar om ’hets mot folkgrupp’ och hot om ’förtal’ och uppfunnit brott som ’islamofobi’ som gör att  deras /sentimentalisternas/ handlingar inte får diskuteras.” 

Italien är som bekant (?) en demokrati och rättsstat med fullvärdigt medlemskap i EU och skall därför betraktas som ett säkert asylland. Att de s.k. flyktingarna inte får samma generösa mottagningsförmåner som i det blåögda Sverige – världens största socialkontor – skall självklart inte påverka bedömningen av deras möjligheter att få asyl/PUT i Sverige.

Trots att den gode mannen enligt egen utsago saknar juridisk utbildning vet hon att ”det italienska rättssystemet inte fungerar.”

Det är en skymf mot EU-landet Italien att på detta sätt ifrågasätta  landets flykting- och invandringspolitik. Italien m fl andra EU-länder har i motsats till Sverige en ansvarsfull, föredömlig och realistiskt flykting- och invandringspolitik som Sverige givetvis borde ta efter.

I stället skryter svenska politiker med att ”ha valt en annan väg ”  – en väg som utarmar våra välfärds- och trygghetssystem på de svenska skattebetalarnas bekostnad genom att  de med öppna armar välkomnar ett illiterat trasproletariat från Tredje världen, som aldrig någonsin kommer att kunna försörja sig själva.

Som finansiär av Alis framtid i Sverige kräver jag att statsrådet Ullenhag omedelbart förser mig med en korrekt och detaljerad redovisning av hur många miljoner kr Ali kommer att kosta skattebetalarna

På förekommen anledning ber jag samtliga adressater notera att mina frågor icke är retoriska utan kräver konkreta svar, tack.

Inger-Siv Mattson, Nacka.

Kommentar till partiledardebatten

Pettersson har fått en kopia på ett brev till…

Miljöpartiet, språkröret Gustav Fridolin

Kommentar till partiledardebatten den 6 maj 2012 om hur Ni ”bemötte” Jimmie Åkessons inlägg i  partiledardebatten i söndags med att ”nu har vi diskuterat jobb, skola och vapenexport. Enligt Åkesson är två av sakerna invandringens fel. Tydligen är det svårt att skylla vapenexporten på dem.”

Det är inte alls ”svårt” att koppla invandringen till vapenexporten.  Däremot är det ett förbisett faktum. Svensk vapenexport genererar förmodligen – precis som alla andra vapen – flyktingar. 

Dessa tvingas då fly ”undan krig och förföljelse” – som det brukar heta – och alltför många av dem väljer föga förvånande ”världens största socialbyrå” Sverige.  De blir genom sin undermåliga utbildning och dåliga anpassning till arbetsmarknaden – dvs. oanställbarhet – en enorm belastning på det svenska samhället dvs. på skattebetalarna.

Tyvärr missade Åkesson denna viktiga aspekt. Givetvis påverkar massinvandringen samtliga politik- och samhällsområden: den ekonomiska politiken eftersom invandrarna enligt bl. a professor Jan Ekberg i ESO2009:3 ”Invandringen och de offentliga finanserna” ”de senaste decennierna inneburit en belastning på svensk ekonomi.” Redan i Ds 1995:58 ”Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter” konstaterade Ekberg och Lars Andersson att ”invandrarna börjat ta i anspråk det offentliga välfärdssystemet i betydligt större utsträckning än tidigare. Därefter (1995) har ett årligt underskott förelegat dvs. inkomster överförs numera från den svenska befolkningen till invandrarbefolkningen”, arbetsmarknadspolitiken p.g.a. oförmågan att göra sig gällande på arbetsmarknaden, socialpolitiken genom sitt stora och ofta livslånga socialbidragsberoende, sjukvården p.g.a. överutnyttjande av hälso- och sjukvård. Bl.a. drabbas utomeuropeiska invandrare betydligt tidigare i livet av åldersrelaterade sjukdomar som åldersdiabetes, hjärt- och kärlsjukdomar etc. Dessutom har de ofta mycket smittosamma och multiresistenta sjukdomar med sig till Sverige som t.ex. TBC, aids, nya och tidigare i Sverige okända penicillinresistenta bakteriestammar, äldreomsomsorgen eftersom antalet äldre och gamla invandrare har ökat konstant de senaste decennierna och enligt SCB:s prognoser kommer de att fortsätta att öka – inte minst p g a MP:s genomdrivande av lättnader för anhöriginvandringen. Dessutom kräver de kostsamma etniska äldreboende med hemlandets mat och personal som talar de egna språken, kriminalpolitiken och rättsväsendet p.g.a. deras överrepresentation i brottstatistiken p.g.a. gängkriminalitet, organiserad brottslighet, rån, våldtäkter, misshandel, stenkastning, anlagda bränder etc., skol- och utbildningspolitiken eftersom våra oansvariga och omdömeslösa politiker envisas med massimport av analfabeter från Tredje världen som bl.a. Somalia, Afghanistan, Mellanöstern.

Även infrastruktur och miljö utsätts givetvis  för stor belastning p.g.a. massinvandringen.

Förstår man inte dessa självklara samband har man ”en hjärna som en kolibri”  – för att citera statsmannen, presidenten och generalen Charles de Gaulle: ”Det är bra att det finns gula fransmän, bruna fransmän och svarta fransmän  ty det visar att Frankrike är öppet för alla raser, men de får inte bli för många ty då kan Frankrike inte förbli Frankrike. Förstår man inte det har man en hjärna som en kolibri.”Jag föreslår att Ni p.g.a. Ert partis extrema invandringspolitik läser professor Ekbergs ESO-rapport och debattinlägg och begrundar hans slutsats: ”det finns således inga särskilt starka offentligt finansiella argument för framtida invandring…”

Avslutningvis     för att travestera den franske 1500-talsfilsofen Michel de Montaigne: ” Vid randen av en avgrund, hr Fridolin, finns blott en sak att göra: ta ett steg framåt”!!

Inger-Siv Mattson, Nacka

Det politiska frälset

Pettersson fick en kopia på ett brev som en uppretad medborgare skickat till statsministern med flera.

Nacka den 13 april 2012

Statsrådsberedningen   g diarieför och meddela dnr tack

  • Statsminister Fredrik Reinfeldt
  • Folkpartiet utbildningsminister Jan Björklund  
  • Centerpartiet näringsminister Annie Lööf   
  • Kristdemokraterna  socialminister Göran Hägglund 
  • Alliansens samarbetspartner Miljöpartiet Åsa Romson                     ”

Det politiska frälset 1

Att sitta i riksdagen är en lukrativ födkrok

Politiker, oavsett parti, är de största skattemedelsslösarna i vårt samhälle.  De roffar åt sig, får arbetsfria inkomster i decennier, generösa pensionsavtal, flyger första klass, bor på lyxhotell, får hyror betalda för hundratusentals kronor etc etc för våra skattepengar.

Den 4 april skrev en insändarskribent i DN  – Bernt Jacobson – under rubriken ”Var rädda om våra folkvalda politiker” om ”mediedreven” som politikerna sägs utsättas för. Hr Jacobson glömde att det inte går några drev om inte en räv springer före!

Skribenten oroade sig även för att ”mediernas fortsatta hänsynslösa jakt på våra politiker kommer att göra det svårare att rekrytera personer till politiska uppdrag.” Jag tror inte hr Jacobson har någon som helst anledning till oro. Så länge de folkvalda har kvar sina höga löner, gigantiska förmåner, generösa pensionsavtal mm  lär de välja  att ”arbeta ” som politiker.  Det politiska frälset påverkas aldrig av besparingar och nedskärningar.  Det politiska frälset omfattas inte av arbetslinjen.  Där  är  det bidragslinjen som gäller, de får sluta jobba som 50-åringar och  kan sedan leva gott på den  skattefinansierade inkomstgarantin tills de går i pension.

Riksdagsledamöternas grundlön är 57 000 kr/mån.  De får 80 procent  av grundarvodet plus eventuella tillägg i inkomstgaranti  dvs minst 45 600 kr/mån i ett år. De som fyllt 50 år får inkomstgaranti på mellan  30 000 och drygt 50 000 kr/månaden fram till pensionen.

Eftersom minst 30 procent av riksdagens traditionella arbete ”outsourcats” till EU är frågan  vad 349 riksdagsledamöter à 57 000 kr/månaden  och 650 medarbetare gör för sina höga löner?

Utbetalningarna av inkomstgarantin  är rekordhöga.  2011 betalades 63,3 miljoner ut till f d ledamöter som inte orkat skaffa  ett nytt jobb.  2004 var utbetalningarna 20 miljoner kr och mellan 2004 – 2008 ca 30 miljoner kr. per år.

Arbetslinjens förespråkare: varför arbeta?

Det arbete som i Alliansens värld främjar allt från Gulag och Auschwitz till arbetslinjen gäller inte politikerna själva.

För några år sedan intervjuade Stefan Wahlberg f d riksdagsledamöter i TV3-programmet Insider Maud Ekendahl, som fram till 2006 var riksdagsledamot för Moderaterna  och  får  33 665 kr /mån. Hon konstaterade: ”Är jag berättigad till att få den här garantin då är man ju dum om man går ut och jobbar, och söker ett jobb.” Moderaternas Stig Bertilsson får – trots en årsinkomst på 42 miljoner  kr  som företagare – 115 000 kr om året  i inkomstgaranti.

Centerns Vivianne Gerdin, som sedan 2006 fått 38 980 kr/mån  raljerade: ”ha,ha,ha – du menar att jag skulle söka jobb. Eller vadå?” Enligt DN:s ledare den 17 mars 2012  släpar sig Lena Klevenås  – som var riksdagsledamot för S under perioden 1991-98  – fortfarande fram på inkomstgarantin. Enligt egen utsago skulle hon ”bara tjäna 2 000 kr netto mer i månaden som lärare och det var det inte värt.”

Lennart Sacrédeus (54)  kd får 42 601 kr/mån t o m den  31 maj 2022 och moderaten Henrik S Järrel  (63) som har inkomstgaranti från 2006  får 34 154 skattekronor i månaden.

Bengt Wittbom (M) har en inkomstgaranti på 21 058 kr /mån sedan 1994.

Ulf Björklund, kd som slutade i riksdagen 2002 har 32 034 kr i månaden  ”Jag kan ju inte hjälpa att reglerna är som de är.”

De rödgröna vilar på lagrarna

Socialdemokraterna Göran Persson (S)  får 44 414 kr/mån t o m  den 31 mars 2025 och  Christina Hagberg uppbär 43 693 kr/mån t o m 30 november 2023.  Eva Johansson  (S) har 30 930 kr/mån sedan 2002 och Sören Lekberg (S)   med 33 863 kr/mån också sedan 2002 anser  att han ”bara följer reglerna” 

Miljöpartisten Mikael Johansson (51)  får inkomstgaranti på 44 414 kr/mån t o m 31 mars 2025.

Vänsterpartisten Inga Lantz  har sedan 1988  haft 33 792 kr/ mån i inkomstgaranti:  ”jag har fått en ekonomisk trygghet sedan jag slutade i riksdagen. Så jag har kunnat måla, skriva – ja, levt ett gott liv.” 

Alice Åström  (V) får  sin arbetsbefriade inkomst på 50 263 kr/mån t o m  den 31 november 2024. Gudruns Schymans inkomstgaranti löper från 2006 och är 20 008 kr/mån,

Svag efterfrågan på ”jobbcoacher” på ”riksdagiset”

Enligt Riksdag & departement har det varit ”svag efterfrågan på de jobbcoacher som Riksdagen anställt för att hjälpa de riksdagsledamöter som lämnade Riksdagen efter valet 2010 att hitta ett jobb.”   Under 16 månader  hade endast fem f d riksdagsledamöter anlitat en coach/karriärrådgivare  för att hitta ett nytt arbete. 15 av de 126 ledamöter som blev arbetsbefriade 2010 har utnyttjat  de inköpta konsulttjänsterna  från Lernia.  ”Rådgiviningsinsatserna för att underlätta återgången till yrkesverksamhet” tycks vara ett kraftfullt slag i luften.

Riksdagsledamöterna behöver bl a hjälp med ”karriärtester, starta eget-info, intervjuträning och med att skriva cv.”   Man kan kanske tycka att en f d  lagstiftare skall kunna skriva en meritförteckning – givetvis under förutsättning att de har någon – utan konsulthjälp!  Att det behövs en särskild utbildningsinsats för detta stärker knappast förtroendet för politikerna!

De rödgröna är överrepresenterade bland bidragstagarna men arbetslinjen har inte heller slagit igenom bland alliansens f d riksdagsledamöter.

Miljöpartisten Gunvor G Ericson funderade i R&D på ”varför så få utnyttjat  jobbcoacherna” och undrade om ”det är fel på det som jobbcoacherna erbjuder?”  Svaret är givet: varför arbeta när man kan ta det lugnt och leva gott på skattebetalarnas pengar.

Arbetslinjepartiets Magdalena Andersson tycker ”det är jättebra att 20 använt jobbcoacherna.” 

Det är givetvis stötande att f d riksdagsledamöter får månadslöner på upp till 50 000 kr/mån för att göra ingenting och att sex års riksdagstjänstgöring är en garanti för livstida försörjning.

Statsrådens förmåner

Statsråden drar in stora summor  – ca 80 000 kr  – varje år  genom att maximalt utnyttja reglerna för dubbel bosättning.

Bland övriga statsrådsförmåner kan nämnas gratis resor (flyg,tåg,SL mm plus fri tillgång till statsrådsbilar)  mobil/fast telefon, tidning, dator, fax, teater/opera, fri medicin, rabatterad sjukvård, högre sjuk- och föräldraersättningar än andra, kostförmåner  mm mm. Och som kronan på verket står skattebetalarna för deras begravning!    Trots alla dessa förmåner är många inte nöjda utan sätter i system att tillskansa sig ännu mer.

Den 28 oktober 2011 skrev Maria Crofts i DN att ”statsråden drar in stora summor varje år på att inte vara skrivna med sina familjer och utnyttjar  på så sätt  maximalt reglerna för  dubbel bosättning. ”  Statsrådet Tobias Billström  är t ex  folkbokförd  i Malmö medan familjen är skriven i en övernattningslägenhet på 92 kvm i Stockholm.  Statsrådet Billström  kan därmed kvittera ut 80 000 kr om året i kostnadsersättning och löneförstärkning.  Även centerledaren  och statsrådet Annie Lööf maximerar sin inkomst genom att vara skriven i en bostadsrätt i Värnamo, där hennes man tidigare bott, samtidigt som hon delar en bostadsrätt i Stockholm med maken.  F d statsrådet Tolgfors är skriven i Örebro och familjen i Nacka vilket gett en inkomstförstärkning på 80 000 kr om året för dubbelt boende.

Det politiska frälset

Den som till äventyrs tror att de som ägnar sitt liv åt politik åtminstone i viss mån styrs av idéer om solidaritet, rättvisa och anständighet har uppenbarligen fel. Det kan inte vara rimligt att arbetsföra f d politiker försörjer sig på den skattefinansierade inkomstgarantin när pensionärer, sjukskrivna och arbetslösa får det allt sämre ekonomiska villkor. Politikerna lever långt ifrån den verklighet där vi andra dväljes.

”Spindeln i sitt garn snärjer spinkiga myggor. Getingar och bromsar snurrar sig ut” skrev skalden och ämbetsmannen Georg Stiernhielm redan på 1600-talet. Orden är tyvärr i högsta grad giltiga år 2012.

Inger-Siv Mattson, f d internationell sekreterare vid ett statligt forskningsråd (Formas)

-Pettersson tackar för brevet och vill påpeka att i vårt broderland Norge, där förmånerna liknade våra insåg man att det urartat och rensade upp i träsket. Där får alla stortingsledamöter en månadslön när de slutar, sedan kan de ansöka om ytterligare två månadslöner, alltså max tre månadslöner i erättning. Efter senaste valaet har alla som åkte ur stortinget skaffat sig arbete.

Malmö – Laglös stad

Pettersson fick en kopia på ett brev som Inger-Siv Mattsson skickat till Justiedepartemenet och lite annat löst opålitligt folk.  Väldigt långt men mycket bra.

Nacka den 8 mars 2012

Till Justitiedepartementet och justitieminister Beatrice Ask, UD, integrationsminister Erik Ullenhag, Statsrådsberedningen, statsminister Fredrik Reinfeldt, Malmö kommun, kommunalrådet Ilmar Reepalu, Karin Stjernfeldt-Jammeh

Malmö  –  laglös stad. Ilmar Reepalu är ”bestört och förfärad”

Med anledning av sex dödsskjutningar i Malmö på två månader sade Malmös s-märkta kommunalråd Ilmar Reepalu i P1 att han var ”bestört och förfärad” över att ”vi fått en situation med mord på ett pärlband.”   Hur hr Reepalu kan vara ”bestört och förfärad” över att ”vi har fått en situation ”- som han själv är arkitekten bakom – är en gåta.  Det är ju hans egen invandringspolitik och förhärligande av mångkulturen som skapat våldsutvecklingen i Malmö.    Vad hade hr Reepalu och hans gelikar väntat sig, när de i decennier låtit våldsverkarna ta över i stad efter stad, samhälle efter samhälle.

Den ”bestörtningen och förfäran”  som herr Reepalu  ger uttryck för  tyder på att han  och  alla andra  ”ansvariga” politiker  har tappat greppet  om den mångkulturella berikning de i decennier hyllat.

I ett långt inslag i P1 Morgon den 1 februari pratade Reepalu om att ”folk skjuts ihjäl på löpande band –  det är förfärligt  –  det är för mycket vapen på drift.”

Vid ett tidigare tillfälle har Reepalu yrvaket konstaterat att ”det är oacceptabelt att det säljs knark öppet på Möllevången.”   Malmöborna har länge sett det hr Reepalu uppenbarligen inte sett under de 17 år han styrt staden.

Inte en enda gång under det långa inslaget i P1 Morgon nämnde hr Reepalu orsaken till att Malmö blivit en laglös stad, där de kriminella invandrargängen tagit över och sätter sina egna regler. Kommunalrådet Reepalu vädjar nu om ”förändring i vapenlagstiftningen. Vi kan inte ha det så här att de får en månad för olaga vapeninnehav.   – Illegala vapen strömmar in i landet. – Småungar springer omkring med vapen i byxlinningen.”

Det är givetvis inte enbart ”för många vapen” som är problemet utan i första hand de alltför många nybyggarna. Det socialdemokratiska kommunalrådet Anders Lago har –  liksom Reepalu – i decennier propagerat för invandring och hyllat mångkulturen. För några år sedan var han i USA och skröt över att Södertälje tagit emot massinvandring från Irak. Sedan dess har han tydligen – liksom hr Reepalu –  tröttnat på mångkulturen i Södertäljer och kräver högljutt att ”andra kommuner måste ta sitt ansvar” och ”dela på bördan.”  ”Bördan”??  Mångkulturen var ju en sådan berikning utan vilken ”Sverige skulle stanna”!

”Mångkultur är spännande” Statsminister Reinfeldt har konstaterat att ”de som haft långvarig makt och inflytande i Malmö är ansvariga” för att de kriminella tagit över.  Nu är ju hr Reinfeldt själv långt från att vara utan ansvar för hur det ser ut inte bara i Malmö utan även i Göteborg, Södertälje, Stockholms förorter et etc.  Inte ens mindre städer och orter är längre förskonade från den mångkulturella mardröm som samtliga riksdagspartier – utom SD – är ansvariga för.

Antalet mord, dråp och försök till mord/dråp där gärningsmannen använt skjutvapen har mer än fördubblats under perioden 2007 – 2011. Dessa brott ökade i snitt från fyra till nio brott per 100 000 invånare.

Hr Reinfeldt har gång på gång deklarerat att han tycker att ”ett mångkulturellt samhälle är mer spännande än ett homogent.” Han torde få sitt lystmäte av spänning om han gör studiebesök i Malmö, Göteborg, Södertälje eller i några av Stockholms förorter.  Givetvis skall besöken ske utan livvakter för att öka ”spänningen”!

Statsministern har även sagt att ”all ondska börjar alltid någonstans söder om Trelleborg.”   Statsministern behöver dock inte söka söder om Trelleborg för att hitta ”ondskan”. Den finns på betydligt närmare håll! Och är som sagt importerad!

Bortförklaringar och bagatelliserande; Makthavarna slår knut på sig själva för att lägga skulden för den importerade mångkulturella kriminaliteten ”någon annanstans.”

Rikspolischefen Bengt Svensson, länspolischefen i Skåne Eva Årestad Rader, Malmös polismästare Ulf Sempert m.fl. skyller på varandra – och på vädret!

I Kvällsöppet den 6 februari  frågade programledaren ”vad beror det på att det blivit så här?””  Enligt det s-märkta kommunalrådet Katrin Stjernfeldt-Jammeh beror kriminaliteten på ”Malmös geografiska läge” och ”närheten till kontinenten.”

”Närheten till Köpenhamn och kontinenten” är en av de populäraste bortförklaringarna.

Glen Sjögren, chef för Malmöpolisens ungdomsavdelning har kläckt bortförklaringarnas bortförklaring: – allt beror på klimatet: ”Det har varit väldigt körigt. 2010 snöade det som fasen. 2011 var det milt. Det gör skillnad. ”

Chefen för rikskriminalen Klas Friberg sade i Agenda att ”Malmö är en segregerad stad” ”Segregerad” är en politiskt korrekt omskrivning för invandrartät.

Polismästare Ulf Sempert skyller på ”världens bästa skola” ” Det finns en rak linje mellan betyg i nian, halvkriminella kvartersgäng och som i sin tur skapar de grovt kriminella som skjuter ihjäl människor.”  Malmös kommunalråd för skolfrågor Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) håller med: ”När dörren stängs i nionde klass för en ung människa blir det problem för hela livet.. Utan framtidsdrömmar  är det  lätt att dras in i den kriminella miljön.” [1]

I många av Malmös skolor lämnar mer än 50 procent nian utan behörighet till gymnasiet – i någon skola hela 70 procent. ”Nu ska vi bygga tio nya skolor i Malmö och försöka få bättre blandning av eleverna. Det kan ge fantastiska resultat” sade Stjernfeldt Jammeh i DN.

En elev i Rosengård kostar dubbelt så mycket som en elev i Limhamn. Trots dessa kostnadskrävande satsningar gick enligt Skolverket knappt 16 procent i årskurs nio i Rosengårdsskolan ut med fullständiga betyg och 13 procent saknade betyg i samtliga ämne. Likväl var merparten av eleverna i Rosengårdsskolan födda i Sverige.[2]

Vad är detta om inte en bankruttförklaring av den skolpolitik som präglat det socialdemokratiska styret i Malmö under Reepalu?

Den 17 februari skrev Miljöpartiets rättspolitiske talesperson Maria Ferm i Expressen ”Grogrunden för kriminalitet ligger i olösta  underliggande samhällsproblem som ojämlikhet, segregering, fattigdom, arbetslöshet, psykisk ohälsa, missbruk och barnfattigdom. ”

Om det är socio-ekonomiska orsaker – dvs. fattigdom och utanförskap – som ligger bakom kriminaliteten borde pensionärerna vara de mest kriminella i landet, eftersom de utgör den fattigaste och mest eftersatta gruppen i Alliansens Sverige.  Och inte arbetar vi heller. Men det skall det ju bli ändring på när arbetslinjen skall gälla till 75 år!

Orsaken till den skenande och total okontrollerade kriminaliteten ligger i en alldeles för stor invandring och i att det mångkulturella projektet misslyckats.

Jerzy Sarnecki säger sig inte veta vad våldsdåden i Malmö beror på; brottsförnekaren och bortförklaringarnas mästare Jerzy Sarnecki skrev den 5 februari på SvD Brännpunkt: att ”Ingen vet med säkerhet vad som orsakat den senaste tidens våldsdåd i Malmö.”

Jag kan med ett enda ord tala om för hr Sarnecki vad våldsdåden beror på: massimporten av ett illiterat – och därmed oanställbart och bidragsberoende  – trasproletariat från Tredje världen.

Det är glädjande att notera att hr kriminologen gått från att tala om ”pojkstreck” – som när polishuset i Ronna besköts med automatvapen för några år sedan –  till att ge dödskjutningarna en mer adekvat benämning  dvs våldsdåd!

Hr Sarnecki erkänner nu att ”det är rimligt att anta att flera av den senaste tidens skjutningar handlar om uppgörelser inom den organiserade brottsligheten. ”

Redan i en intervju i SvD den 16 januari tvingades dock hr Sarnecki att krypa till korset och erkänna att ”det går inte att blunda för att vi har en ökande, allvarlig organiserad brottslighet.” [3] Men givetvis undviker hr Sarnecki att gå in på orsaken – nämligen – som tidigare nämnts – importen av ett illiterat, oanställbart och bidragsberoende trasproletariat från Tredje världen.

Sarnecki skrev att ”jag sett mycket  lite aven diskussion kring frågan hur det kunnat gå så långt. Vilka har de processer varit som har lett till att den organiserade brottsligheten slagit rot i Malmö?”   Svaret är också här enkelt: en oansvarig, omdömeslös och orealistisk invandringspolitik som bedrivits i decennier utan någon som helst hänsyn till Sveriges mottagningsförmåga eller på EU-svenska absorptionskapacitet!

Hr Sarnecki lägger sin vana trogen skulden på svenskarna och samhället: ”Att situationen i Malmö  riskerade att utvecklas på detta sätt hade mycket väl kunnat förutses. I USA fanns sociologer och kriminologer redan på 1920-30-talen att brottsligheten är hög i sådana fattiga och invandrartäta områden där människor saknar arbete, samhällets institutioner fungerar dåligt, unga människor saknar möjligheter att etablera sig i samhället och misstron mot myndigheter, inte minst mot polisen, är stor. ”

Varför slog hr Sarnecki inte larm – han tycks  ju besitta en medial förmåga att förutse framtiden? I stället har han i decennium efter decennium, i uttalanden efter uttalanden envist förnekat att kriminaliteten ökat i Sverige.  ”Det är anmälningsbenägenheten som ökat.”

Hr Sarnecki har under galgen tvingats erkänna att ”det är ingen hemlighet att många av de som är inblandade i den organiserade brottsligheten i Malmö är invandrare och/eller tillhör olika etniska minoriteter.” Givetvis är det inte den importerade kriminaliteten som oroar hr Sarnecki utan att ”detta helt säkert kommer att utnyttjas i den efterföljande politiska debatten.” Frågan är vad ”utnyttjandet” består i när man refererar fakta?

Kommunalrådet Katrin Stjernfeldt-Jammeh (s) ansåg i P1 att ”den stora invandringen i Malmö inte har någon betydelse för den accelererande kriminaliteten. Stockholm har100 000 fler invandrare än Malmö.”  Väpnade uppgörelser mellan kriminella gäng förekommer även i andra invandrartäta städer som Göteborg, Södertälje och Stockholm, Göteborg och Södertälje. I Fittja/Alby har det t ex varit 22 skjutningar de senaste två åren, varav två mord.

Enligt Jerzy Sarnecki  är orsaken till kriminaliteten att  ”Malmö är en gränsstad med en mängd chanser att tjäna pengar på brott, som smuggling av narkotika, alkohol, vapen och människor.”

Givetvis finns det som vanligt också ”en socio-ekonomisk bakgrund till det som sker i Malmö. En ansenlig del av stadens befolkning, främst invandrare, är fattiga, arbetslösa och socialt isolerade. Om man inte angriper detta är de andra insatserna verkningslösa på sikt.”

Än en gång: att ”det som sker i Malmö” beror på massinvandringen och en totalt misslyckad integrationspolitik tycks hr Sarnecki inte förstå.

Inte heller förstår hr Sarnecki och hans gelikar att det är att göra det enkelt för sig att hänvisa till och skylla på socio-ekonomiska faktorer.   Dessutom går man genom sådana enkla (bort)förklaringar de kriminellas ärenden och ger dem carte blanche att i skydd av sin ”utsatthet” fortsätta med den kriminella verksamheten.

Hr kriminologen avslutar intervjun i SvD med sin vanliga käpphäst att ”brottsligheten generellt har minskat, samtidigt som straffen blivit hårdare.”    Förmodligen är det cykelstölderna som minskat samtidigt som den grova kriminaliteten ökat.  Facit enbart i Malmö är – än så länge  –  åtta ouppklarade mord och ett sprängattentat mot en polisstation.

Så här ser den ”minskade brottsligheten” i Malmö ut:

  • 11 maj  2011 – en 36-åring skjuts till döds på   en parkeringsplats vid Sibbarbs kallbadhus.
  • 21 augusti – en 19-årig man skjuts kallblodigt till döds mitt på dagen vid ett gatukök i stadsdelen Persborg. Två bröder häktades i tre månader men släpptes. Åklagaren har begärt omhäktning tillsammans med två andra män.
  • 24 november – den 30-årig ledaren  för Brödraskapet Wolfpack  Alex Ghara  Mohammidi  skjuts till döds på ett taxikontor. Han var en av Centerns entreprenörer /nybyggare och hade koppling till taxiverksamhet. Två personer har häktats – en i sin frånvaro.
  • 20 december – en 55-åring som renoverar ett kafé skjuts i huvudet och avlider. Mördaren tros ha tagit fel på person. Ingen misstänkt.
  • 26 december – en 27-åring med koppling till taxiverksamhet   skjuts till döds i en föreningslokal av en maskerad man –mördaren bar nunnedräkt  och hade en pistol i varje hand. Ytterligare två personer skadades. Ingen misstänkt.
  • 31 december  – en  kriminellt belastad 15-åring  – Ardiwan Diaa Samir – skjuts ihjäl i   Rosengård. Han hedras med i det närmaste en statsbegravning med procession genom Malmö. Ingen misstänkt.
  • 3 januari 2012 –  48-årige tvåbarnspappan Charles Limerius man skjuts till döds mitt på dagen i sin bil på Kantatgatan i stadsdelen Lindängen. Ingen misstänkt.
  • 31 januari – 48-årige fyrabarnspappan Ahmed Hadrous skjuts ihjäl på Fosievägen. Entreprenören/nybyggaren Hadrous hade koppling till taxiverksamhet. Motivet är oklart och polisen har ingen misstänkt.

Så där håller det på.

Kriminaliteten är ofarlig; biträdande länspolismästare Hans Nordin garanterade i P1 den 2 februari att ”vanliga medborgare behöver inte vara rädda. Det är de kriminella som ska vara rädda.” Frågan är vad länspolismästaren anser att ”de kriminella” ska vara rädda för.  Knappast för polisen! 

Svensk polis har aldrig satt sig i respekt hos invandrarkollektivet. Invandrargängen gör som de vill och de har vant sig vid detta.  Att sätta sig i respekt hade givetvis varit liktydigt med rasism, främlingsfientlighet, diskriminering och hets mot folkgrupp (er).

En polis i Malmö avfärdade  den  ”gängrelaterade brottsligheten  och den kriminella miljön”  som ”en olycklig period”  ”Period”??  ”

En malmöbo – svensk – konstaterade i Kvällsöppet den 6 februari att ”Vi har haft problem i Seved i 30 år” och  att ”politikerna har startat meningslösa projekt där man öser ut miljoner. ”

Redan den 12 juli 2007 rapporterade Metro under rubriken ”Våldsamma gangsterligor tar över Sverige” om ett 40-tal kriminella nätverk och gäng med 100-tals medlemmar från olika etniska grupper utspridda över hela landet..

Länspolismästare Hans Nordin garanterade att ”vi har satt in all kraft och kompetens som svensk polis har. Vi får det vi begär och jobbar intensivt.”

Också polismästare Ulf Sempert har garanterat att ”Vi har fått alla resurser som tänkas kan för ett tryggt Malmö.”   Vi lär väl få se … F ö har de ju köpt korv för pengarna!

En polis sade i Agenda den 5 februari att ”nyrekryteringen är ett problem.”  Det problemet löses bäst genom i att inte släppa in fler i landet och utvisa alla kriminella invandrare.

I ett inslag i Agenda den 5 februari vågade poliserna inte visa sina ansikten i TV- de är rädda, känner sig hotade.

En ansvarig inom polisen vid namn Klas Friberg hade tidigare sagt att han ”inte ville använda ordet ’misslyckad’” när han i SVT ställdes inför det faktum att polisen inte kan få stopp på kriminaliteten.  Vore onekligen intressant att få veta vilket ord han skulle ”vilja använda.”

Attentatet mot ett polishus i Malmö var riktat mot rättsväsendet och demokratin och bör betraktas som ett terrordåd. Men åker de skyldiga fast fälls de förmodligen bara för ”olovligt innehav av sprängmedel.”

Politiskt korrekta åtgärder; Bland de politiskt korrekta åtgärdsförslagen återfinns ett antal kraftfulla slag i luften:

  • ”dialogpoliser ” Man tror sig m a o kunna ”prata” bort kriminalitete”
  • arabisktalande polis  för att visa respekt ” för våldsverkarna
  • justitieministern  Beatrice Ask vill ha ”fler handlingsplaner”  och ” nya utredningar”
  • Beatrice Ask och Ilmar Reepalu föreslår  ”vapenamnesti.”  Vilka yrkeskriminella tror Ask & Reepalu kommer att lämna in sina  vapen?
  • Ilmar Reepalu  vill ha ” en ny vapenlagstiftning”  och  tycker  att ”malmöborna inte ska  köpa hasch på torget” och att ”verksamheten måste jagas ut från svartklubbarna”
  • polismästare Ulf Sempert briljerar  i logiskt tänkande: ”finns det ingen som vill gå på svartklubb så blir det inga svartklubbar”
  • kommunalrådet Katrin Stjernfeldt-Jammeh (s)   ansåg i P1 Morgon  att ”man  inte ska  köpa smuggelcigaretter”
  • Jerzy Sarnecki  sade i SvD den 16 januari   ”man måste plocka bort vapnen av gangstrarna”
  • polismannen Börje Sjöholm tyckte i Efterlyst den 1 februari att ” man måste ändra hela samhällsklimatet”   Hur hr Sjöholm tänkt sig att samhällsklimatet skall kunna ändras med nuvarande tillströmning in i Sverige av nybyggare från Tredje världen, vapen, narkotika,  mm är en gåta.
  • flera experter har föreslagit ”avhopparprogram”  Beatrice Ask: konstaterar  att  ”avhopparprogram  finns redan. Att rätta till de problem vi ser i Malmö tar tid.”   Att lyckas med att ”rätta till problemen”  kan hon drömma om. Det kommer givetvis aldrig att lyckas.
  • en ledare i SvD tror på fullt allvar (?)  att ” manifestationer, dans, basket och radiosändningar ska Malmöborna ta tillbaka makten” Man får hoppas att de kriminella gillar att dansa och att de lyssnar på radio!  En liten kuriositet i sammanhanget:  vid en manifestation i Malmö mot våldet såg man inte en enda mörkhyad  man eller burka/niqabklädd  kvinna  på fotot i DN!
  • 40  malmöpoliser  gjorde den 23 februari en ”korvraid”  i Seved dvs satsade på gatuköksverksamhet och delade ut gratis halalkorv till de kriminella. Möjligen löser man problemen med våldsdåden genom att de kriminella skrattar ihjäl sig. 
  • Enligt polismästare Sempert var det ”ett sätt att närma sig de boende på ett odramatiskt sätt”  – m a o ”det är synd om de kriminella – därför måste de få litet skattfinansierad halalkorv.”
  • kommunalrådet Katrin Stjernfeldt- Jammeh (s) har den ultimata  lösningen: ”utrota fattigdomen, skapa jobb – arbete är nyckeln, större tillgång till utbildning, råda bot på dåliga boendeförhållanden.”   M a o är det  lätt som en plätt  att uppnå det mångkulturella lyckoriket.  Vidare ”måste vi jobba preventivt” – ”Vi har gjort massor.”  Resultatet av allt man gjort visar sig dagligen!
  • Morgan Johansson (s) anser att ”det behövs en nationell kraftsamling.” Enligt Beatrice Ask tog regeringen 2007 initiativ till en nationell mobilisering mot den organiserade brottsligheten. Vi är kunnigare, mer kraftfulla och samlade för att möta denna typ av kriminalitet.”
  •  Av mängden våldsdåd och ond bråd död att döma tycks Asks  ”mobilisering”  och ”kraftfullhet” inte ha lyckats något vidare.  Och nu är det ju gratis halalkorv som gäller i brottsbekämpningen.
  • Den vassaste kniven i Miljöpartiets  låda Maria Ferm vill bekämpa maffian med gratis komvux.  Ferm föreslår i Expressen den 17 februari att ”unga arbetslösa mellan 20 – 24 år, som saknar fullgod gymnasieutbildning ska kunna få studiemedel utan återbetalningskrav när de läser in gymnasiet på folkhögskola eller Komvux.”
  • Maria Ferm vill också tillsätta ”traineeprogram för unga som vill jobba inom vården.”  Sjuka och gamla – dvs de mest utsatta och försvarslösa – skall alltså ”vårdas” av kriminella invandrare!
  • När brevbärarna i Seved – ”Lilla Somalia” – inte vågar bära ut posten  p g a hot, stenkastning och trakasserier och i januari hotade med totalt utbärningsstopp kom kommunens och Postens skarpaste hjärnor  – stadsdelschefen i Södra Innerstaden Anders Malmquist och Postens områdeschef Rolf Weiffert  – på den ultimata och geniala lösningen: posten skall bäras ut av ungdomar  ”som känner området” – närmare bestämt ”välkända ansikten  i området.”  ”Först tar kriminella ungdomar över makten över stadens gator, sedan får de ansvaret för att dela ut brev, paket oh värdehandlingar” konstaterade Sydsvenskan vilket inte uppskattades av hr Malmquist ”om man vill skjuta ett bra arbete i sank så kan man vinkla det så.” Enligt Rolf Weiffert är det ”ett unikt samarbete”. I och för sig är det kanske inte unikare att kriminella bär ut posten än att de kör taxi och färdtjänst, jobbar i äldrevanvården, driver restauranger eller städföretag   etc etc.

Naiva, handfallna  och inkompetenta politiker; Det är givetvis oerhört naivt och blåögt att tro att någon av dessa åtgärder  – som i bästa fall möjligen  kan betraktas som kraftfulla slag i luften – skall lösa  några som helst av de problem politikerna själva  skapat  och bär ansvaret för.

Tror man att de kriminella skulle bry sig om svensk lagstiftning, svenska vapenlagar , justitieministerns  handlingsplaner och utredningar, dialogpoliser,  korvutdelning,  utbildningsprogram, dans, radiosändningar  etc etc tror man förmodligen också att  jorden är platt, att månen skall trilla ner, att tomten kommer med julklapparna och storken med de små barnen!  

”En väldig utmaning”  konstaterade  en av de ”ansvariga”  politikerna . Den  ”väldiga utmaningen” har  som sagt de  s k ”ansvariga” politikerna  själva skapat. Den har inte uppstått som en big bang ur ett vakuum.

Rikspolischef Bengt  Svensson ansåg att ”det är förfärligt att vi har parallella samhällen ” Dessa  parallella samhällen har politikerna skapat.

Statsministern anser att ” vi måste  skapa respekt för rättssamhället.  Hur då?  Vad bryr sig  statsministerns importerade brottslingar om vårt rättssystem?  De har sedan länge  – utan att makthavarna reagerat –  tillåtits etablera sina nedärvda strukturer  här.  Strukturer som lär gå i arv i generationer.

Vilket rättssamhälle?  Något sådant har vi inte längre.  De kriminella har tagit över även här – övergrepp i rättssak  som hot och våld mot åklagare, domare och vittnen – är numera vardagsmat.  Kriminella – i synnerhet terrorister  – försätts på fri fot på löpande band.  Straffen – i den mån de förekommer – är skrattretande låga.

Det enda positiva med de kriminellas uppgörelser med dödlig utgång är att dessa medför  en viss  välbehövlig självsanering.

En nybyggare vid namn Behrang Miri, – rappare, krönikör och pedagog –  sade i Kvällssöppet den 6  februari  att ”det finns en kompetens i Malmö som skulle  kunna göra Sverige till världens största exportland.”   Av mångkulturella problem förmodar jag.

Han sade också att ”Detta får inte handla om invandring och mångkultur som de högerextrema vill ha det till.”  Som Palme sade: ”Verkligheten är vår värsta fiende.”

Enda lösningen;  en oändlig rad vackra ord om ”dialog”,  ”respekt för de kriminella” mm och ett  lika oändligt publicerande av handlingsplaner  och utredningar  är  bara  kraftfulla slag i luften  och leder ingenstans så  länge massivandringen tillåts fortsätta.  Och så länge polisen fortsätter att visa undfallenhet mot de kriminella.   Och domstolarna försätter dem på fri fot så fort någon råkar åka fast.

Den enda lösningen på de problem för vilka politikerna bär ansvaret  genom sin verklighetsfrämmande, oansvariga, omdömeslösa och penningslukande invandringspolitik är en starkt begränsad invandring  – eller allra helst  ett moratorium  dvs totalstopp för all invandring under den tid ”det tar att rätta till problemen.”

SD har föreslagit en nationell haverikommission, som skall granska de senaste årens politiska beslut  – såväl de som fattats på  lokal nivå  som på riksnivå –  och som lett fram till nuvarande situation.

Dessvärre tyder alla politiskt korrekta åtgärder på att politikernas enda ambition även fortsättningsvis kommer att vara att göra Sverige till ett enda stort Rosengård.

Det är för sent att nu åtgärda den integration man skulle ha krävt av nybyggarna från början. De har redan etablerat sina nedärvda strukturer här och dessa kommer att gå i arv i många generationer. 

Hårdare tag minskar gängkrigen i andra länder; den 4 januari publicerade DN en ledare med rubriken ”Lär av New York”. I New York har de grova brotten – mord, rån, inbrott och bilstölder – minskat med 80 procent sedan 0-tolerans mot s k ”småbrott” som ”graffiti, fylla och allmän stökighet”  infördes i början av 1990-talet. Utgångspunkten är att förhindrandet av småbrott kan förhindra grova brott: ”Om man i januari dömer en gängmedlem till sex månaders fängelse kan han inte begå mord på öppen gata i mars.”   Polisen genomför täta visitationer av misstänkta och beslagtar droger och vapen.

Givetvis kan 0-tolerans enligt New York-modellen inte komma till stånd i svenska städer. Detta skulle omedelbart uppfattas som rasism, främlingsfientlighet, diskriminering och hets mot folkgrupp (er).

Polsk-serbiern Charles Linarius  skrev på Facebook några dagar innan han mördades  ”Är du orolig över Malmös brottstatistik, är denna stad på väg att bli ett Nordens Juarez? En enkel men orealistisk lösning  är att öppna Djävulsön eller dumpa eländet i Kalkbrottet. [6]

Justitieminister Ask åkte den 18 februari till Chicago för att få ”inspiration och idéer, och deras erfarenheter av organiserad brottslighet och gäng är väldigt viktiga att ta till sig.”

Man kan undra varför hon inte valde det mer närliggande Köpenhamn?  Även där hade hon ju kunnat få  ”inspiration och idéer.” Dessutom hade det blivit betydligt billigare för skattebetalarna.

Köpenhamn har haft stora problem med importerad gängkriminalitet.  När gängkrigen rasade som värst 2008 och 2009 förekom ständig skottlossning på öppen gata 109 gånger och sex personer sköts ihjäl. De senaste fem åren dog 13 människor i gängkrigen.  Vid ett tillfälle gick kulor in genom dörrarna till ett bibliotek vid Blågårds plads. Det var bara en slump att ingen oskyldig dödades.

Polisen införde särskilda visitationer där misstänkta stoppades för id-kontroll och muddring efter vapen.  Givetvis kände sig många invandrare trakasserade och anklagade polisen för att tillgripa ”rasistiska åtgärder.” När de kriminella invandrargängen inte fick härja som de ville startade de  omedelbart  våldsamma upplopp.  Den politiskt korrekta chefen för ”Exit”-programmet  i Köpenhamn Joy Thorpdahl  tyckte i DN den 12 februari att man  inte skall tala om ”invandrargäng” utan om ”kvarters- eller gatugäng.”  En socialarbetare sade att han inte trodde att gängkrigens tid är förbi: ”Det är bara en tidsfråga innan de blossar upp igen. Det är som i Malmö med sina åtta mord. Det är mycket hämnd som ska utkrävas.”

I Danmark får man 12 månaders fängelse för vapeninnehav och 18 om man tillhör ett kriminellt gäng. Den skyldige tas direkt från gatan till häktet och vidare till fängelset.

I Sverige får man regelmässigt sex månaders fängelse för innehav av handeldvapen. I Sverige går den skyldige in i domstolen, vänder ut igen efter domen och får vänta i två år på att avtjäna ”straffet” konstaterade Börje Sjöholm, chef för länskriminalen i Malmö, i DN den 19 februari.

Statsrådet besökte även Los Angeles för att se ”vad konceptet med noll-tolerans  gett för resultat där. ”Varför kan man undra?  Noll-tolerans kommer aldrig att kunna genomföras i Sverige, eftersom det omedelbart skulle ses som hets mot folkgrupp, diskriminering och kränkning!

Jag hoppas att justitieministern delade med sig av sina egna  ”idéer och erfarenheter”  och berättar för sin kollega Eric Holder om den lyckade ”korvraiden” i Seved!

Avslutningsvis ett  citat som invandringsförespråkarna bör begrunda: ”Vid randen av en avgrund finns blott en sak att göra. Ta ett steg tillbaka.”   I klartext: ta inte hit fler innan ni löst problemen med dem ni redan har här.

Inger-Siv Mattson, f d internationell sekreterare vid ett statligt forskningsråd.