Av Olli Rein

Samma dag som det kommer rapp­orter om att det blir tuffare för ensamstående mammor att klara ekonomin, och att kvinnor fortfarande tjänar betydligt ­mindre än män, kommer också redovisningar om de många guldkantade vardagarna som anställda inom AP-fonderna kan tillgodoräkna sig. Kanske plåster på såren för att de inte lyckas prestera till avkastningsmålen de satt upp själva?

De sex AP-fonderna har till uppdrag att på ett förtroendefullt sätt förvalta svenska folkets pensionspengar. 800 milj­arder kronor rör det sig om. Mer än var tredje anställd tjänar mer än 100 000 ­kronor i månaden.

Alkohol förekommer ofta på interna ­fester, eller informationsmöten som de själva väljer att kalla det. Gåvor till anställda köps på Systembolaget – för skatte­medel. Fond­ernas tjänstemän reser ofta i första klass och bor på lyxhotell. Konferenserna hålls långt bort där det inte sällan finnas vingårdar att besöka.

Fram till Dagens Nyheters pågående granskning har också tjänstebilsförmånen varit generös. Mer än varannan anställd har haft en bil som löneförmån, men nu ska det bli slut på det, säger sjätte AP-fondens styr­else. Ett klokt beslut, om än i elfte timmen. Bilarna har inte visat sig vara miljöklassade, trots att reglerna ställer sådana krav. Det kan vara bra att påminna sig om att normalt sett är det bara generaldirektören i statliga verk och myndigheter som har tjänstebil. Men AP-fonderna tycks inte riktigt bry sig om vad som är vanligt och normalt.

Kloka ord, men nu är det dags att gå från ord till handling. Revisorerna måste öka utgiftskontrollen och AP-fonderna måste plocka fram den där inre kompassen och se om inte den pekar mot ett mer sparsamt liv. Första, andra, tredje och fjärde AP-­fonden har också ett etikråd som kan ge vägledning för vilsna medarbetare om vad som är ansvarsfullt och långsiktigt.

Det är tydligt att affärsvärldens vidlyft­iga representationskultur har smittat av sig på de statliga AP-fonderna. Men det är minst sagt upprörande att man inte är försiktig­are med det kapital som man har att förvalta.

Det handlar om förtroende. Något som är lätt att få, men som kan vara svårt att behålla. Förtroende ska man inte tjäna på, förtroende ska förtjänas.

Mikaela Munck  SN

De som överpresterar kan inom förvaltningar få lite extra lön, men de som underpresterar bör då få lägre lön, anser Olli, som inte har något emot att betala bra folk lite högre lön, än dem som är medelmåttiga eller rent av dåliga. De som är dåliga för jämnan, anser Olli inte ska hålla på med förvaltning av våra pensioner. Dessa kan då om det behövs någon, få anställning inom den vanliga administrationen mot vanlig lön enligt kollektivavtal, annars avsked utan några fallskärmsavtal.