Är det diskriminering att inte få be på arbetstid?
Den frågan ställs efter att någon, vem denne någon nu är, anmält Bromölla kommun till DO för diskriminering av religiösa. Det tål att reflekteras lite över detta.Read More »

Är det diskriminering att inte få be på arbetstid?
Den frågan ställs efter att någon, vem denne någon nu är, anmält Bromölla kommun till DO för diskriminering av religiösa. Det tål att reflekteras lite över detta.Read More »
Idag inleds Ramadan och medierna vet inte till sig av lycka.
En av frågorna som ändå ställts är fastans påverkan på arbetsprestationen. Hur påverkas kroppen och förmågan att prestera när man varken äter eller dricker under dygnets ljusa timmar?Read More »
Skop publicerade igår en undersökning gjord bland Sveriges arbetsgivare och resultatet fick nog många att sätta fredagsgroggen i halsen.
Moderaterna hyser föga förvånande störts förtroende bland Sveriges arbetsgivare, samtidigt som Socialdemokraterna tappar ytterligare förtroende. Mest uppseende väckande är SD:s siffror.Read More »
Av Stefan K
Fackförbundet HRF går ut och kritiserar de usla villkoren för migranter inom hotell- och restaurangbranschen.
Hotell- och restaurangfacket skriver att det ska vara lätt att röra sig över nationsgränser och att utländsk arbetskraft tillför kompetens, erfarenhet och ”nya smaker”. Så kanske det också är i de flesta fall, men kritiken gäller migranter som kommer från länder utanför EU och då är inte den fria rörligheten lika given. Dessutom inbillar jag mig att löntagare med stor kompetens och erfarenhet, väljer seriösa arbetsgivare med gott rykte.
Det står inte i artikeln vad det rör sig om för arbetsgivare eller vilken typ av företag det handlar om, men gissningen är väl pizzerior, mindre kvartersrestauranger och oseriösa arbetsgivare. På 61 av de 64 arbetsplatser som kontrollerades var exempelvis lönen för låg, ob-tillägg betalades inte ut och viloperioden mellan arbetspassen var för kort.
HRF tillägger också att ingen av de aktuella löntagarna kan svenska och majoriteten saknar dessutom kunskap i något av de stora språken. Nu har man plockat fram fyra åtgärder som regeringen ska titta på:
Den sista åtgärdspunkten säger att det i stort handlar om migranter som befinner sig i Sverige utanför regelverken, dvs. papperslösa. Om det faller sig så, SKA arbetstagaren utvisas ur landet enligt gällande regler. Om arbetsgivaren använder sig av illegal arbetskraft, så gör man det för att slippa betala regelrätta löner och avgifter. Illegal arbetskraft betalar heller ingen skatt och illegal arbetskraft används för att arbetsgivaren ska kunna stoppa mer pengar i egen plånbok. Något som lönar sig än mer nu när regeringen skattesubventionerat branschen.
Källa: SvD
Vi får i sammanhanget inte glömma att HRF i november 2011 beslutade att papperslösa ska kunna gå med i facket (givetvis gratis) som ett led i att motverka ”högerextrema krafter”. M.a.o. känner HRF redan till att papperslösa används i branschen och att de givetvis utnyttjas av arbetsgivare till lägre löner och skattebefriade anställningar, så kallad lönedumpning.
Av Pettersson
Så här i slutet på juli när de flesta förhoppningsvis har fått några veckors skön semester kan det kanske vara intressant att veta att semestern inte kom till efter en facklig kamp utan var ett förslag från arbetsgivarna.
LO ville ha kortare arbetsdagar men arbetsgivarna drev igenom två veckors lagstadgad semester 1938. De fruktade att arbetskraften skulle jobba sig sönder och samman och bli oduglig. Redan 1913 hade dock statligt anställda kroppsarbetare fått rätt till 6 dagars ledighet om året.
Så när ni sitter med en GT i skuggan under ett parasoll och njuter så tänk på att det inte beror på LO eller de andra fackförbunden.
Något som också går att fundera över är varför de som jobbar i skattefinansierade sektorer har så mycket längre semester än de privatanställda och trots detta är så mycket mer sjukskrivna.
Anställda i kommun och landsting över 40 år har 31 dagars semester (drygt sex veckor), personer över 50 år har ytterligare en semesterdag. Gäller 1,1 miljon anställda. Anställda i staten har 28 dagars semester (upp till 29 år), 31 dagar (från 30 år), sju veckor (35 dagar) efter 40 år.
Hos privata arbetsgivare är det vanligt att övertid »byts bort« mot mer semester. Mer än var tredje privatanställd tjänsteman har på så vis sex veckors semester eller mer. För privat anställda arbetare är semesterlagens 25 dagar huvudregel. Extra semester kan också ges i individuella avtal.
Nåväl, 25 eller 40 dagar är väl inget mot dem som lagstiftar om saken. Högsta domstolens ledamöter har åtta veckors betald semester på sommaren, tre veckor vid jul och två veckor vid påsk. Vår riksdag har stängt över sommar, jul och påsk dessutom är var fjärde vecka sammanträdesfri då är det meningen att våra riksdagsledamöter ska träffa sina väljare vilket de gör under exempelvis Almedalsveckan då de krökar med varandra.
− Pettersson tycker dock att semester borde förbjudas för många, med tanke på allt snickerivansinne, trädgårdsraseri, hälsapåsläktendårskap och andra krävande sysslor som gör att det tar minst en månad på jobbet för att vila upp sig efter ledigheten.