Simona Mohamsson fick utstå hård kritik när hon släppte det röda skynket gentemot SD och får fortfarande höra att det var ett felaktigt beslut. Hur har det egentligen gått och vad har Elisabeth Thand Ringqvist att lära?
Fredagen den 13:e mars 2026 släpptes bomben att Simona Mohamsson och Liberalerna kastar det röda skynket gentemot Sverigedemokraterna och accepterar partiet i en framtida regering. Det togs inte väl emot av vissa liberaler och medierna spådde ett internt uppror.
Hur har det då gått? Jag gör det enkelt för mig och väljer att titta på SVT/Verians opinionsundersökningar. Vi betalar ju ändå för dessa.
I april 2022, med Johan Pehrson vid rodret och innan grunden för Tidö-samarbetet lades, hade Liberalerna 2,4% av väljarna bakom sig. I november 2022, en månad efter att Tidö-samarbetet inleddes, fick Liberalerna 3,6%.
För 2026 ser siffrorna ut så här för Liberalerna i SVT/Verians mätningar:
- Januari 1,8%
- Februari 2,0%
- Mars 2,1%
- April (en månad efter att det röda skynket kastats) 2,2%
- Maj 2,0%
- Juni 2,0%
- I juli publicerades ingen mätning
- Augusti 1,9%
Bevisligen har Liberalerna haft låga siffror en längre tid och att partiet kastade det röda skynket gentemot SD har varken fått någon egentlig effekt upp eller ned.
Borde Elisabeth Thand Ringqvist ta lärdom av detta? Jag såg inte gårdagens partiledardebatt i Expressen, men att döma av reaktioner och kommentarer var Ringqvist och Dadgostar som hund och katt. Att de två skulle sitta i eller samarbeta med samma regering torde vara helt uteslutet. Ringqvist har dessutom deklarerat tydligt att Centerpartiet inte kommer att stödja en regering med Vänsterpartiet och Dadgostar har å sin sida varit lika tydlig med att Vänsterpartiet inte kommer att stödja en regering utan att få sitta i den.
En soppa utan dess like m.a.o.
Centerpartiet har i grunden mer gemensamt med de borgerliga partierna än med de socialistiska. Det tror jag alla politiska kommentatorer är ense om, så om nu Thand Ringqvist kastade sitt röda skynke gentemot SD. Skulle partiet verkligen förlora så många väljare på detta val att det skulle göra skillnad och skulle inte C få mer av sin politik tillsammans med M, KD, SD och L om de klarar spärren än vad de kommer att få tillsammans med S, MP och V som den sidan kommer tvingas att förhålla sig till på ett o annat vis?

https://www.friatider.se/nya-mardromssiffror-tido
Svenska folket har BESTÄMT SIG, de vill leva resten av sina miserabla liv i ett kalifat, ofattbart.
https://kulturbilder.wordpress.com/2021/05/06/socialdemokraterna-later-islam-ta-over-landet/
I Barcelonaavtalet finns bl.a. följande krav:
Öppna Europa för fri invandring från muslimska världen.
Förbjuda lagar, regler och byråkrati som försvårar, förhindrar eller omöjliggör muslimska intressen eller muslimsk religionsutövning efter koranens lära.
Underlätta spridningen av islam i Europa.
Främja attityder som ger en positiv bild av arabisk kultur. Fokusera skolor på Europas kulturella skuld mot Islam och fokusera på positiv propaganda av Islam.
Inför valet 1998 valde Broderskapsrörelsen (kristna Socialdemokrater) att samarbeta med muslimer och aktivt lyfta fram dem i alla sammanhang. Statliga imamutbildningar skulle införas och likaså muslimska helgdagar. (2011 bytte bytte Broderskapsrörelsen namn till Socialdemokrater för tro och solidaritet. De frångick tanken om att vara ”protestantiskt kristna socialdemokrater” och blev en rörelse för olika religioner, med tydligt fokus på att gynna islam. Sedan 2020 är föreningens ordförande muslim.)
2006 krävde Sveriges Muslimska Förbund följande:
– Minst en moské i varje svensk kommun.
– Bygga fler moskéer utan några som helst hinder.
– Räntefria lån för alla moskébyggen.
– Integrering av islam i den svenska skolan och för alla svenska barn.
– Imamer på varje svensk skola för undervisning i religion och hemspråk.
– Skolor enkom för muslimer i muslimtäta områden.
– Rätt att vara helt lediga med full betalning på alla muslimska helgdagar.
– Ledighet för alla muslimer inklusive skola två timmar varje fredag för bön.
Därtill ställdes ytterligare krav på:
– Statlig imamutbildning.
– Muslimska begravningsplatser i samtliga kommuner.
– Halalslakt, och halalkött i skolor.
– Könssegregerade skolbussar, simhallar och gym.
I princip kräver alltså muslimerna alltså att vi svenska skattebetalare ska tvingas bekosta alla moskéer och att de byggs helt på deras villkor utan ränta! Att Islam blir ett obligatoriskt ämne i skolan för alla barn och denna undervisning ska skötas av Imamer.
Att muslimer ska få betald ledighet vid såväl våra kristna som deras egna muslimska högtider samt betald ledighet två timmar varje fredag. Att halal accepteras i mat och att offentliga institutioner blir könsseparerade. Vad blir kvar av vårt Sverige då? Kort sagt; Sverige ska – och kommer – bli ett muslimskt land!
Socialdemokraterna blir alltmer ett parti för muslimer och migranter från tredje världen och de allt färre svenskar som röster på dem är äldre personer som inte har förstått vilken väg socialdemokratin har tagit. De röstar på ett parti som förvandlar Sverige från ett huvudsakligen svenskt land till ett mångetniskt land där islam har en så framträdande roll att de kan dominera helt och hållet, och vara i majoritet, redan om några decennier.
Simona verkar ha klarat av att anpassa sig till det väst europriska levnadssättet och demokrati.
Islamisterna och muslimerna klarar inte av att se detta.