HISTORIA. Det par som i höstas hittade en silverskatt från tidig medeltid i Hörningsholm mellan Stockholm och Södertälje får fyra miljoner kronor sedan staten beslutat att lösa in fyndet. Skatten kommer att visas på ett eller flera museer, rapporterar Forskning & Framsteg.

Hörningsholmsskatten hittades i augusti av ett par som grävde vid sin sommarstuga och är den största myntskatt som hittats i landet. Den lades ner i marken kring år 1200 och består av drygt 24 000 silvermynt, varav två tredjedelar från Gotland och resten från Svealand, samt 144 föremål av framför allt silver från vikingatid och tidig medeltid. Att föremål blandas från de båda perioderna i en och samma skatt är mycket ovanligt.

Värdet av skatten går knappast att överskatta, ansåg firman Uppdrag Arkeologi som grävde ut fyndet efter att upphittarna anmält upptäckten till länsstyrelsen. I sitt beslut att lösa in skatten skriver Riksantikvarieämbetet att den ”bedöms ha ett mycket högt kulturhistoriskt värde”. Detta för att den ger ny kunskap om tidig penningekonomi, långväga handel och samhällsstruktur under en period med få skriftliga källor.

På Hörningsholms slotts ägor hittades i mitten av 1800-talet två vikingatida armringar i guld och i slutet av seklet en silverskatt utplöjd i marken. Fynden passar in i ett mönster som arkeologer uppmärksammat med silverskatter kring farleder kring dagens Stockholm, som var strategiskt viktigt redan då. Skatterna kan ha lagts ner vid platser där skepp väntat på god vind och besättningar som avlönades i silver.

Hörningsholm ligger vid en strategisk plats vid ett smalt parti av farleden in till Södertälje och befästes senast på 1200-talet. Rakt söderut ligger Gotland, som deltog med fartyg och styrkor till svearnas ledung, krigsflotta. Gotlänningarna betalade också en årlig tribut i silver till svearna för att få ingå i alliansen.

Att 16 000 av skattens mynt är gotländska pekar mot ön, som hade en central roll för Östersjöhandeln från före vikingatiden och långt in i medeltiden. Tidigare har bara kring 20 000 gotländska mynt hittats av den typ som finns i skatten, präglade 1150–1225.

Några av skattens mest anmärkningsvärda föremål förknippas med prästerskap, som ett enkolpium. Det är en relikgömma i form av ett kors buret som hängsmycke, vilka på medeltiden bars enbart av biskopar.

Det finns även två skålar, en i silver och en i kopparlegering, kanske för nattvarden. Minst en av dem har ornamenterad kant som påminner om stilen på sena runstenar och tidigkristna gravmonument. Ett par hundra av mynten är så kallade biskopsmynt, präglade åt biskopar.

Riksantikvarieämbetet hänvisar i sitt beslut till att skatten innehåller ”ett anmärkningsvärt stort antal sällsynta biskopsmynt”, enligt ett pressmeddelande.

”En inlösensersättning ska vara skälig. Den ska inte missgynna upphittaren, men inte heller ligga på en så hög nivå att den riskerar att uppmuntra till skattplundring. I det här fallet har vi gjort en samlad bedömning där vi väger in både fyndets mycket höga kulturhistoriska värde och behovet av en rimlig och ansvarsfull ersättningsnivå”, säger överantikvarie Magnus Larsson i pressmeddelandet.

-Pettersson blev extra intresserad. Jag är född på Mörkö och tillbringade mina första år där. Ibland grävde jag också efter mask men hittade ingen silverskatt, men kompisarna hittade en mindre några år efter att jag flyttade därifrån på det område där jag lekt. Hörningsholmsskatten, som innefattar den största myntskatt som hittills hittat i Sverige. Skatten hittades på slottet Hörningholms ägor, på norra delen av Mörkö. Området ligger i nära anslutning till inloppet till Mälaren från Östersjön och farleden var såpass viktig under medeltiden att det byggdes en pålspärr i sundet (Pålsundet), som skydd mot angrepp och för att kontrollera trafiken. På Mörkö finns minnen från vendeltid (tiden innan Vikingatiden), ca 600 e. Kr. På Mörkö finns en runsten daterad till 700-talet e. Kr.

***

TIDIGARE 2020-11-13 Medeltidsskatt hittad på Mörkö – värd miljoner

HISTORIA. I somras skulle ett par på Mörkö ut och fiska. När de begav sig ut i skogen för att gräva efter lite metmask satte de spaden i något helt annat: en medeltida skatt. I jorden hittade de en nedgrävd kopparkittel fylld med 24.000 mynt och 1,5 kilo andra föremål. Runt 16.000 av mynten kommer från Gotland. Arkeologen Richard Grönwall säger att han tror att skatten grävdes ner runt år 1200, men att föremålen kan vara så gamla som från 900 e.Kr, rapporterar Länsstyrelsen med flera.

Det är första gången så många mynt hittats i området. ”I hela Mälarområdet tidigare så har det påträffats ungefär 80 stycken. Så det säger någonting om vad det här handlar om, det är väldigt speciellt” säger arkeologen Richard Grönwall. Skatten uppskattas vara värd 70 miljoner kronor.

När undersökningen är helt klar ska Länsstyrelsen anmäla fyndet till Riksantikvarieämbetet som ska fatta beslut om skatten ska lösas in. Alltså betala en ersättning till upphittaren. Hur stor den hittelönen kan bli vill Sofia Andersson inte spekulera i, men det kan bli en rejäl slant. – Skatten kan nog vara värd väldigt mycket pengar. Men det handlar om en rad aspekter; metallens värde, hur väl bevarad den är och hur vanliga mynten är i Sverige.

Om skatten blir inlöst kommer den konserveras och sannolikt hamna på Historiska museet, eventuellt även på andra muséer.

Tidigare svenska fynd av stora mängder mynt från den här tiden har kunnat kopplas till handelsresande, men i det här fallet består skatten även av silverringar, hängen och pärlor.

***

• Pettersson på Facebook
• Petterssons på X

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

• Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
• Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även  SWISHA till 0760 858 480

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168