FÖRSVARSMAKTEN. Drygt 500 år har gått sedan Gustav Vasa köpte tio örlogsfartyg från Lübeck 1522 och den 7 juni seglade fartygen in mot den svenska kusten vid Söderköping. Om Vasa betalade för fartygen är oklart, men på midsommarafton ett år senare tågade han in i Stockholm, slängde ut danskarna och enade landet, men utan flottan hade det inte varit möjligt.

I samband med första världskriget 1914-1918 rustades marinen och övriga Försvaret upp kraftigt men när det krigströtta Europa gick in i det glada 20-talet under parollen ”Aldrig mera krig”, ansågs det inte längre motiverat att finansiera en stor försvarsmakt.

I slutet på 1930-talet började det dra ihop sig igen, i samband med Münchenkonferensen 1938 började politikerna hörsamma kraven på att rusta igen. Under de kommande åren skulle mängder av fartyg och båtar byggas och leveranserna av dem fortsatte även några år efter krigsslutet.

1949 stod den svenska flottan stark med en stor flotta av moderna örlogsfartyg. Det talades även om att handelsfartygen skulle förses med luftvärnskanoner för att kunna skydda sig mot anfallande flygplan.

Efter andra världskriget sjönk åter viljan att finansiera försvaret.

Under kalla kriget sas det att vi skulle ha färre stora fartyg och fler små, men de blev bara mindre och färre. Marinen fick inga anslag till nya korvetter och fregatter och man försökte rätta kostymen efter matsäcken.

Nu har det svängt igen, nya ubåtar byggs och Sverige planerar att för första gången på ett halvt sekel satsa på stora moderna krigsfartyg.

Sverige planerar att beställa fyra nya fregatter som är betydligt större än de nuvarande korvetterna och planerna är att teckna kontrakt på dessa under första halvåret 2026 enligt Försvarets materielverk, FMV.

De nya fregatterna kommer att kosta mångmiljardbelopp och kan jaga ubåtar, agera flytande luftvärn och säkra den livsviktiga sjövägen till Sverige. Anskaffningen av fyra nya ytstridsfartyg (Luleåklassen) inleddes 2021. Vid halvårsskiftet 2025 avslutades den så kallade produktdefinitionsfasen där man preciserat de tekniska krav och funktioner som fartyget behöver för att leverera efterfrågad förmåga, något Officerstidningen tidigare rapporterat om.

Internationellt används fregatter för att bland annat skydda hangarfartyg och sjötransporter mot hot från luften, på ytan eller under ytan. Sverige har inte haft så stora stridsfartyg sedan de sista jagarna togs ur bruk på 1980-talet.

Sveriges största krigsfartyg är för närvarande Visbykorvetterna, som är 72 meter långa. Fregatterna är som jämförelse 120 meter långa och kan hålla sig längre ut till havs. Fartygen kan sättas in i en Natoinsats långt bortom det svenska närområdet, om det skulle behövas. Fregatten används framför allt för försvar på öppna hav. Den största skillnaden från korvetterna är att fregatterna kan användas som ett flytande luftvärn, och med egna luftvärnsrobotar skydda ett område – inte bara egna fartyget – från robotar, flyg och drönare. – Det är ett sätt att skapa vad man kallar för områdesluftförsvar, där man enkelt förklarat fäller upp ett skyddsparaply över de fartyg man ska skydda. Dessutom kan de vara bättre på ubåtsjakt, inte minst för att fregatterna kan ha en helikopter ombord.

I stället för att flottan ska försvara Sverige från invasion blir huvuduppgiften att hålla sjövägarna till Sverige och över Östersjön öppna, så att förstärkning kan föras in och sårade och flyktingar kan föras ut.

Eftersom fregatterna är stora och dyra är de också viktiga mål för en motståndare. Samtidigt ska moderna fregatter kunna stoppa exempelvis den typen av sjömålsrobotar som sänkte det ryska flaggfartyget Moskva i Svarta havet.

Norge köpte brittiska fregatter, av Typ 26 som är större än Type 31.

-Pettersson kan för lite för att ha en åsikt om få stora eller fler mindre fartyg är bäst. Jag vet bara att vi redan har världens största hangarfartyg – Gotland – mitt i Östersjön, och det vill nog gärna Ryssland lägga beslag på.

Den största skillnaden från dagens korvetter är att fregatterna kan användas som ett flytande luftvärn, och med egna luftvärnsrobotar skydda ett område – inte bara egna fartyget – från robotar, flyg och drönare.

Från början var det tänkt att Kockums, Saabs marinaffärsområde, skulle utveckla ett helt nytt fartyg. Men tidigare i år stod det klart att FMV har bytt kurs och i stället ska köpa ett färdigutvecklat ytstridsfartyg ”från hyllan”. Affären är värd minst 40 miljarder kronor. Frankrike konkurrerar med Saab som har ett erbjudande till Sverige tillsammans med brittiska försvarsbolaget Babcock. 

Svenska marinen består av de två vapenslagen flottan och amfibiekåren. Flottans stridsfartyg består av korvetter, minröjningsfartyg, minfartyg och ubåtar. Det andra vapenslaget är Amfibiekåren, tidigare Kustartilleriet.

Marinen 500 år, sju korta videofilmer.

***

• Pettersson på Facebook
• Petterssons på X

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

• Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
• Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även  SWISHA till 0760 858 480

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168