Adam Cwejman på GP beskriver hur den moderna antisemitismen utvecklats och vilka som ligger bakom den.

Den öppna antisemitism som utspelade sig i Amsterdam efter matchen mellan nederländska Ajax och israeliska Maccabi Tel Aviv, har med all rätt fördömts på olika håll världen över. På sina håll har det hetat att pro-palestinska fotbollssupportrar angrep israeliska, men det ligger en bit från sanningen.

Cwejman refererar till uppgifter i brittiska The Telegraph att nederländska fotbollssupportar tvärtom stod redo att konfrontera de pro-palestinska våldsverkarna, men att de hade uppmanats av polisen att låta bli.

En viktig del i Cwejmans ledare är västvärldens förståelse för yttringar till stöd för både Hamas och Hizbollah och att den förståelsen är störst hos de som annars är snabba att ta till ord som rasism. På gator och torg i Sverige har det i månader skanderats antisemitiska slagord, pro-palestinier har ockuperat universitet, slagit läger på kommunal mark, stört ordningen och uppträtt ovärdigt i riksdagens plenisal.

Hur länge ska de tillåtas hålla på? Lek med tanken att de få nazister (som i frågan om judar delar uppfattning med muslimer och vänsterextremister) vi har i Sverige skulle vifta med tyr-runan, skandera antisemitiska slagord i demonstrationer och uppträda hotfullt i riksdagen. Tror ni att de skulle ges möjligheten att arrangera demonstrationer vecka efter vecka och hur återhållsamma med uthängande artiklar skulle media vara?

Igår gick den marockanske fotbollsspelaren Hakim Ziyech ut och gav sitt stöd till de pro-palestinska våldsverkarna i Amsterdam. Ganska sparsmakat med artiklar om det i svenska medier dock. Tänk om det tyska landslagets målvakt, Manuel Neuer, hade gett samma stöd till tyska nazister som misshandlat israeliska supportar efter en match. Media hade inte tystnat på veckor och debatten om strukturell rasism hade ekat i de politiska korridorerna fram till nästa val.