UTRIKES. I dag tillträder den nya nederländska regeringen efter höstens nyval då Geert Wilders Frihetsparti blev störst och inledde samarbete med tre andra högerpartier.
Premiärminister blir teknokraten Dick Schoof Bland Frihetspartiets ministrar märks migrationsminister Marjolein Faber och handelsminister Reinette Klever som uttalat stöd för konspirationsteorin om att en elit i väst tar in migranter för att ersätta en vit majoritet. Populistiska bondepartiet BBB får två ministrar där jordbruksminister blir Femke Wiersma, en tidigare dokusåpakändis. Tunga ministerposter som försvar, justitie, klimat och finans går till liberalkonservativa VVD. Utrikesminister blir den tidigare ambassadören Caspar Veldkamp.
-Pettersson noterar att Geert Wilders, ledare för Frihetspartiet (PVV) som blev störst i valet inte får eller inte vill ha någon ministerpost. Wilders är mest känd för sin kritik av islamism och religionen islam. Han menar att Koranen uppmanar till våld och mord och att den borde förbjudas.
***
Stöd bloggen
Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
- Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
- Från andra banker konto 8257-933415168
Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.
Du kan även SWISHA till 0760 858 480
IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
Trots att socialisterna fuskar alltmer. Nu försöker Macron trixa för att stoppa Le Pen.
Tyska Scholz tappar fattningen och skickar provokatörer till AFD:s möten.
Det ger ju möjligheter att arrestera några fler AFD.
Äntligen! Vältalige Geert har äntligen lyckats! Må även det sovande svenska folket vakna till slut, annars tar det slut efter nästa val.
Bardella och LePen i Frankrike och Wilders i Holland.
Godhetsryttarna på våra svenska nyhetsredaktioner lär ha härdsmälta vid det här laget. 🙂
Men i Sverige har det största partiet (S) med Tant BRUN i spetsen ingått avtal till fördel för islamismen.
Judas pengar kallas det!
Hennes kommunalråd gör dessutom allt i sin makt för att så många moskéer som möjligt ska byggas i Sverige, påhejade förstås av Svenska Kyrkan med ärkebiskopen som främste islamistvurmare.
Wilders menar att Koranen borde förbjudas.
Paul Bassim, som var romersk-katolsk biskop i Libanon:
”Det är uppenbart att det är omöjligt att föra en dialog med muslimer. Det framgår redan av koranens grundsatser. Skillnaden mellan islam och kristendom är uppfattningen om stat och fosterland.
När härskaren är muslim och staten islamisk, då erkänner muslimen staten och underkastar sig den. Men när staten är icke-islamisk, förkastas staten av muslimen, som motsätter sig den och försöker med alla medel förinta den, det må sedan vara med fredliga medel eller med våld, öppet eller i hemlighet. Detta är deras klara hållning, och en grundläggande uppfattning som stöder sig på islams lära. Varje motstånd mot denna hållning betraktas som motstånd mot islam.”
”Trots att Libanons författning erbjuder tankeutbyte mellan de olika religionssamfunden, måste vi öppet uttala vår pessimism beträffande dialogen med islam. När islamiska ledare talar om ”öppenhet” och ”dialog”, får man inte låta sig förledas, de är inställda på att utbreda islam över hela världen med alla till buds stående medel. Dessa medel må sedan vara fredliga eller våldsamma, och det finns tyvärr nog med exempel på detta. För dem helgar ändamålet – islams seger – alla medel, till och med krig, massaker och plundring.”
…ur biskop Bassims brev till kardinal Pignedoli, om Koranens makt:
https://signum.se/artikelarkiv/koranens-makt/
I vissa länder är partiledaren mer jämförbar med rollen som partisekreterare i Sverige, det vill säga en operativ ledare för partiet. Partiet kan så ha flera politiker som i sig är profilerade på olika områden. Ett exempel av det är Schweiz som leds av en permanent koalitionsregering. Där förväntas regeringsmedlemmarna i första hand tjäna landet och i andra hand partiet. Det är låter inte förena sig så bra med partiledarjobbet, och regeringsmedlemmarna är således nästan aldrig partiledare.