INSÄNDARE. Vissa företag uttrycker ibland åsikter i politiskt kontroversiella frågor utan att egentligen ha någon saklig grund för sina ställningstaganden. Det är naturligt, att reklambyråer och marknadsförare, vars yrkesmässiga uppgift också omfattar att leta efter och utnyttja fördelaktiga trender, inte särskilt mycket bryr sig om, ifall den vetenskapliga basen för ett visst ställningstagande håller.
Istället rider man på dagens populära åsikter och skapar reklam och insatser, som kopplar företaget till uppmärksammade och kraftfulla trender. Ett gott exempel gäller den globala uppvärmningen och olika konsekvenser av denna, trots att själva hypotesen om global uppvärmning ännu inte bekräftats (1). Men om marknadsfunktionen inte styrs av en mogen marknadsdirektör, och företagsledningen heller inte reagerar på dumheterna, satsar företaget kanske pengar på nonsens och/eller lögner. Självfallet kan företaget också bedöma att något felaktigt ändå är intressant att satsa på, eftersom avslöjandet ligger så långt i framtiden (såsom klimatfrågan). Men det öppnar en rad moraliska problem gällande bl a marknadsföringens innehåll.
Men även om avslöjandet ligger närmare i tiden, resonerar nog vissa så, att ett engagemang väl inte är så farligt, eftersom många andra företag troligen också hoppar på trenden, och det enskilda företagets misstag försvinner i massan, när sanningen senare uppenbaras. Men i andra fall utsätter man sig för större risker, när man tar ställning för något utan att veta vad detta egentligen innebär. En del företag välkända i Sverige har exempelvis deklarerat en positiv inställning till amerikanska Black Lives Matter (BLM) och tydligen utan att förstå vad organisationen egentligen står för. T ex Lindex, IKEA, Klarna, SNS, Netflix, Hennes & Mauritz, Spotify och Lego har omtalats i sammanhanget. Ja, vilka syften har BLM egentligen som organisation ?
Inledningsvis kan konstateras att åtminstone två av de tre grundarna (av BLM) är marxister. Rörelsen påstår inledningsvis, att BLM grundades pga ”mordet” på den svarta unga mannen Trayvon Martin (2). Även den senare skjutne Michael Brown brukar framhållas som inspiratör i sammanhanget. Dödsskjutningarna av dem har dock ansetts helt berättigade av rättssystemet (3). Dessutom utfördes mycket noggranna undersökningar om rasism och brott mot medborgerliga rättigheter i sammanhanget, men inte heller ur det perspektivet fanns några skäl för åtal av involverade poliser/väktare. Så bara omständigheterna (kriminalitet eller misstänkt kriminalitet) kring dödsfallen för dessa BLMs helgon borde ge företag anledning att närmare granska, vilken organisation de har att göra med.
BLM säger sig bekämpa rasism och polisvåld, och organisationen hävdar, att systematisk rasism råder i vita samhällen liksom även systematiskt polisvåld. Men undersökningar gällande USA har inte kunnat konstatera någondera. Beträffande just frågan om dödsskjutningar av svarta gäller allmänt, att ca 90 % av dessa på senare år begås av svarta (4). Black Lives Matter betyder inte alls ” All Black Lives Matter” utan organisationen inriktar sig bara på sådana, som dött pga polisingripanden. Andelen av polisen dödade svarta var 2019 8 % av totalen, men det gäller väsentligen beväpnade svarta, som dödats under väpnat motstånd (5). Är det dessa – genomgående kriminella personer – BLM kämpar för ? Någon skillnad i dödandefrekvensen mellan svarta och vita poliser, som skjutit svarta, finns inte. Menar man, att de svarta poliserna hatar svarta – eller är det bara så, att svarta poliser självfallet ingriper mot svarta brottslingar ? Att svarta överhuvudtaget är överrepresenterade gällande dödsfall orsakade av polisen sammanhänger uppenbarligen med deras betydligt högre frekvens att begå grova brott.
Om man sedan bortser från dödsfallen gällande beväpnade svarta kriminella, som gör motstånd, riktas intresset mot antalet dödade svarta, som är obeväpnade. Det var nio personer 2019, vilka är några promille av totala antalet dödade svarta. Och även vissa av dessa uppträdde, så att polisen fruktade för sitt eget liv. För en befolkning på mer än 330 miljoner utesluter det systematisk polisrasism, som leder till dödade svarta.
BLMs program visar klart socialistiska tendenser och fientlighet mot det fria marknadssystemet och kapitalism (6). Att företag, som agerar på fria marknader, av opportunistiska skäl stöder organisationer med sådana politiska åsikter är mycket stötande och visar dåligt omdöme hos de ansvariga. En annan svaghet är, att BLM driver en hänsynslös identitetspolitik, där den primära konflikten naturligtvis utmålas vara, att svarta offer exploateras av vita förtryckare. Den motsättningen avses i bästa fall skapa ovilja, i bästa fall hat, mellan (tillräckligt många i) rasgrupperna, och som BLMs ledning kan utnyttja för sina politiska och ekonomiska mål. Den syn på vita, som BLM ger uttryck för, är i sig rasistisk. Det är inte förvånande, eftersom organisationen är dokumenterat knuten till ideologisk extremism och praktiskt i många fall utför våld och förstörelse vid sina demonstrationer och upplopp (7).
Det är därför ingen fråga om – som många tror – att BLM är en medborgarrättslig organisation. Det är istället en kulturmarxistisk rörelse påverkad av den rasistiska läran ”Black Liberation” teologi (och självfallet med inslag av ekonomisk marxism). Dess betoning av en genomgripande omvandling av det amerikanska samhället medför, att syftet att eliminera rasism och våld mot svarta kan ses som en förevändning för det egentliga målet, vilket är att skapa ett socialistiskt samhälle (fast med ett rasistiskt företräde för svarta).
Men rasism av vilket märke som helst förblir rasism och leder till ondskefulla och orättvisa resultat. En absolut rasblindhet, där enbart individen, hans karaktär och förmåga bedöms, och hudfärgen inte spelar någon roll, ska vara samhällets mål. En sådan inriktning är helt omöjlig att kombinera med stöd åt en rasistisk rörelse som Black Lives Matter. Vad den supporten istället visar är, att det aktuella företaget stödjer diskriminering och rasfördomar.
Grundproblemet är således, att viktiga politiska ställningstaganden nu ofta sker på ytliga kommersiella grunder, men där faran är, att företaget genom anknytningen till en viss organisation syns ta ställning för och syns stödja denna. Därigenom tar företaget politiska och kommersiella risker, som dess ledning kanske inte förstått. Beträffande företag bör alla i någon mening politiska ställningstaganden – beroende på det beslutets art och risker – kräva styrelsebeslut. Det är inte frågor, vilka opportunistiska och okunniga yngre marknadsförare och inhyrda reklammän – eller ens företagsledningen – bör och kan besluta om. De ligger inom ramen för styrelsens ansvar.
Dan Ahlmark
(1) https://klimatupplysningen.se/varfor-en-forskare-forkastar-klimatprognoserna/
(2) https://blacklivesmatter.com/about/
(3) https://nyadagbladet.se/kronikor/lognerna-som-omger-blms-helgon/
(5) https://www.statista.com/statistics/585152/people-shot-to-death-by-us-police-by-race/
(6) https://newsvoice.se/2020/10/black-lives-matter-kulturmarxistisk-rorelse/
(7) https://www.thegatewaypundit.com/2020/09/peaceful-protests-study-finds-91-us-riots-linked-black-lives-matter/
Dan Ahlmark är ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han gav 2017 ut boken ”VAKNA UPP! DAGS ATT DÖ! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”.
Och varför växte BLM så snabbt? TV bolagen bl.a. SVT var snabba med för dem värdegrundsriktiga nyheten.
Allt icke svenskt förutom Trump är gångbart för Sveriges trendnissar just nu.
För att hålla sinnet och tanken ren se inte för mycket på SVT, de finns vissa saker de bjuder på naturprogram, fråga Lund och Muren som har varit sevärt, resten kan undvaras. Så va fan får vi för pengarna gäller även SVT.