UTRIKES. Det är oroligt i Kina och Hongkong för närvarande, många är oroliga för vad som kommer att hända i Hong Kong som är en särskild administrativ region i södra Kina, söder om provinsen Guangdong. Hongkong har en marknadsekonomi som är uppbyggd kring internationell handel och är idag ett av världens ledande finansiella centra. Hongkong har över 7 miljoner invånare. 

Det finns troligen all anledning att vara oroliga för Hongkongborna, idag är det årsdagen, den 4 juni 1989, för den så kallade massakern på Himmelska fridens torg i Beijing (Peking).

Arméförband gick då till attack mot 200.000 demonstranter som krävde demokrati i Kina. Antalet dödsoffer är fortfarande en statshemlighet i Kina. En vanlig beräkning pekar på flera tusen, medan andra hävdar några hundra dödade.

Redan den 27 april genomförde – trots kommunistdiktaturens förbud – 150.000 arbetare och studenter en demonstration i Peking.

I maj blev sedan Himmelska fridens torg ett högkvarter för mellan 2000 och 3000 strejkande studenter som krävde demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och pressfrihet.

Till en början förklarade regeringen att de var villiga att diskutera vissa demokratiseringskrav. En dialog fördes mellan de officiella studentföreningarna och regeringen. Båda parterna tycktes göra sitt bästa för att undvika en konflikt.

Sedan gick det som så ofta i Kina, den 4 juni inledde arméförbanden sin attack. Militären spärrade snabbt av tillfarterna till centrala Peking. Därefter slog soldaterna till med tårgas och skarp ammunition mot människobarrikaderna på och omkring torget.

Studenterna svarade med att kasta brandbomber mot stridsvagnarna.

Soldaterna var oerfarna och kom från landsbygden. De talade inte heller den dialekt som talades i Peking. Dessa soldater sköt nu urskillningslöst mot demonstranterna. Obeväpnade människor blev skjutna medan andra kördes över av tanks. Vittnen berättar om kringströdda människokroppar på marken, platta som hamburgare, efter att ha blivit överkörda av stridsvagnar.

Samtidigt greps hundratals studentledare och arbetare och visades upp i kinesisk TV där de uppgavs vara huliganer och terrorister.

Några dagar efter massakern avkunnades och verkställdes många dödsdomar. Regeringen uppförde misstänkta studenter på svarta listor varefter hundratals personer (eller tusentals – enligt vissa) ska ha dödats eller fängslats.

I regeringens medierapportering hävdades att militärens agerande var nödvändig för att försäkra regimens stabilitet. I Kina är ämnet än idag tabu. Regeringen anser all diskussion kring ämnet olämpligt. Kommunistpartiets syn på händelsen är den enda tillåtna versionen.

SO-rummet…

-Pettersson säger att det är kommunism…

***