Balkonger, bodar och korruption

KORRUPTION. För några dagar sedan skrev vi om socialdemokraten Inge Ståhlgren i  Oxelösund. Inge råkar ha en liten redskapsbod som står på kommunens mark, en så kallad allmänning. En sådan sak är normalt inget att bry sig om men nu är det så att herr Ståhlgren har varit ordförande i Miljö och samhällsbyggnadsnämnden och där har man genom årens lopp fattat mängder med beslut som enbart verkar var till för att jävlas med vissa personer och företag. Nämnden verkar korrupt och fattar beslut efter personliga åsikter.

Ett exempel i Oxelösunds centrum är den gamla C-skolan, byggt år 1905. Där beviljade Miljö och samhällsbyggnadsnämnden balkonger när det byggdes bostäder trots att byggnaden är q1-märkt. Resultaten  ser ni nedan. C-skolan blev inte förstörd, snarare blev balkongerna ett lyft för huset.

C-skolan har exakt samma skydd och är 50 år äldre än Folkets Hus men ägaren fick bygga balkonger.

Ett annat exempel är f.d. Folkets Hus, den vänstra delen byggdes 1956 som affärs och kontorsfastighet. När huset byggdes gjordes det med några balkonger på gaveln och baksidan, men arkitekten ansåg att balkonger på framsidan var onödigt eftersom det var kontorslokaler där.

När nuvarande ägaren köpte f.d. Folkets hus och började planera att bygga bostäder var det inte q1-märkt, men Miljö och samhällsbyggnadsnämnden i Oxelösund såg till att huset blev skyddat. Fastighetsägaren som nekades att bygga balkonger av nämnden överklagade till Mark och miljödomstolen som tycker att balkongen kan byggas, men Miljö och samhällsbyggnadsnämnden vägrar ändra sitt beslut. Fastighetsägaren ger upp och bygger lägenheter utan balkonger. Det är den korta varianten, i verkligheten tar en sådan här process flera år.

F.d Folkets Hus, har exakt samma skydd som C-skolan men får inte bygga balkonger. C-skolan och Folkets Hus har olika ägare.

Nåväl, jag har inte träffat en enda person som tycker att några snygga svarta balkonger på tegelfasaden ovan hade varit fult eller att något kulturhistoriskt gått förlorat då.

Det ska möjligen vara socialdemokraten Inge Ståhlgren som då var ordförande i Miljö och samhällsbyggnadsnämnden i Oxelösund och nu beklagar sig i lokaltidningen om att hans bod på kommunens mark knappast kan störa någon.

-Pettersson undrar vem som blivit störd av några balkonger f.d. Folkets hus, vet du Inge?

q-betecknar att byggnaden är särskilt kulturhistoriskt värdefull och inte får förvanskas. Vad det innebär preciseras med skyddsbestämmelser på plankartan. Det kan vara rivningsförbud eller att befintlig gestaltning och detaljering ska bibehållas. Skyddsbestämmelser kan reglera sådant som vanligtvis inte är bygglovspliktigt, exempelvis interiörer eller hur underhåll ska utföras. Gement q är därmed det starkaste skydd en byggnad kan få i en detaljplan.

***

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

Sörmlands Sparbank Konto 8257-8 93 341 516-8 (olika banker har olika system), Sparbanken tillhör Swedbank och det femte siffran, 8:an, är speciellt för dem. 

Paypal garanterar att vi eller någon annan obehörig inte kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.

Du kan även SWISHA till 0760 858 480 

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168

12 thoughts on “Balkonger, bodar och korruption

  1. Ja, sådana småpåvar finns i tusendetals och åter tusendetals i Svenstian.
    I mitt fall ritade arkitekten ett lite längre takutsprång han var dansk och kände till klimatet här vid Skånes sydkust. Då det ger ett visst skydd mot vindarna. Men, sådant begrep inte byggnadsnämndes ordförande modell S och s.k. toldmann – tullare, som lök på laxen var han ett kålhuvud. Resultatet blev att, fönster och dörrar fick mycket stryk och får bytas efter 12 till 15 års mellanrum.

  2. Ett annat exempel på ………….:

    Från en väl informerad person fick jag bekräftat att ett mycket
    märkligt angrepp från kommunen är ett normalt grepp och att
    anledningen är oklar.

    Vi har en bod, ca 120 år gammal.
    Boden är i gott skick, väl underhållen och inte ombyggd.
    Boden hade ursprunglig funktion som tvättstuga,
    torrtoa, vedbod och förråd.

    Torrtoan har ännu de gamla tapeterna kvar på väggarna,
    doch är fjölen borttagen.
    Tvättstugan har betonggjutet golv och bykkar med
    eldning och skorsten. (skulle troligen gå att använda
    i dag efter kontroll av skorsstenen)

    Här kommer det ofattbara:
    Kommunen satte plötsligt ”prickmark” på HALVA boden!
    => inget skiljer halvorna från varann!

    Boden har rätt avstånd till tomtgräns.
    Prickmarken i sig är inkonsekvent då resten av tomten
    mot grannen är identisk.

    Någon som vet något liknande?
    //age

Kommentera