ARBETSMARKNAD & INVANDRING. Att prata förortsdialekt påverkar chansen att få jobb. Det visar en ny undersökning om hur företagsledare tänker vid rekrytering. – Vi ser tyvärr att fördomarna ökar varje år, säger Ahmed Abdirahman, vd för Stiftelsen Järvaveckan. I fyra år har Stiftelsen Järvaveckan och PwC Sverige frågat 500 företagsledare i Sverige hur de ser på och resonerar kring personer med utländsk bakgrund i rekryteringsprocesser, rapporterar TV4.
Trots att kandidater bedöms ha de formella kompetenskraven för rollen visar undersökningen att det finns fördomar som gör att personer med utländsk bakgrund har svårare att få jobb. Fördomarna ökar dessutom bland företagsledare.
– Det handlar om Sveriges BNP, tillväxt och konkurrenskraft. Det här är inte bara en fråga om mångfald och inkludering – det är en avgörande Sverigefråga för både framtiden och ekonomin här och nu, säger Ahmed Abdirahman i Nyhetsmorgon.
Särskilt tydlig är ökningen när det gäller religiösa och kulturella kläder eller attribut. Där uppger 61 procent av företagsledarna att de påverkas negativt – en ökning från 51 procent året innan.
Vad man heter spelar roll i rekryteringsprocessen. Kandidater med afrikanskt eller mellanösternklingande namn bedöms mer negativt än de med västerländska namn.
Rapporten visar också att språket är den faktor som påverkar mest i en intervjusituation.
Hela 37 procent av företagarna uppger att de påverkas negativt av kandidater som talar flytande svenska med förortsdialekt. För kandidater med utländsk brytning är motsvarande siffra 10 procent.
– Det handlar bland annat om att det finns fördomar hos företagare mot personer som talar flytande svenska, men med en förortsdialekt, säger Ahmed Abdirahman.
Samtidigt finns tecken på en något mer positiv utveckling när det gäller synen på ursprung.
Andelen företagare som påverkas negativt av att en kandidat har påbrå från Mellanöstern har minskat från 22 till 18 procent. Även för afrikanskt och asiatiskt påbrå syns en viss minskning.
– Vissa fördomar har minskat, säger Ahmed Abdirahman.
Risk för sämre integration. Enligt rapporten riskerar utvecklingen att få konsekvenser för integrationen och kompetensförsörjningen. – Det här är fördomar, och man måste jobba både med näringslivet och politiken för att förstå att det påverkar tillväxten, säger Ahmed Abdirahman.
Många företag rekryterar via personliga nätverk, vilket kan göra det svårare för personer utan etablerade kontakter att ta sig in på arbetsmarknaden. Abdirahman säger att det finns en vilja från näringslivet att bredda rekryteringen, men att de saknar verktyg för att göra det. – Näringslivet efterfrågar stöd och hjälp, både från arbetsmarknadens parter men också från politiken.
-Pettersson säger att det som vissa kallar fördomar kallar andra erfarenhet.
***
Stöd bloggen
Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
- Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
- Från andra banker konto 8257-933415168
Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.
Du kan även SWISHA till 0760 858 480
IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
Jag flyttar till ex. Pakistan. Har ingen utbildning, inte språket,
inga kontakter etc. Vilja jobb
får jag?. Applicera detta till Sverige…. Aha.Arma land.
Araber ska va i Arabien, om dom inte VILL ta till sig Svenska seder o bruk!
Vilken överraskning !! Dom som inte vill anpassa sig kan åka hem. Vi har ingen nytta av utländska analfabeter
Om några år kommer det att vara tvärtom,arabiska kommer att dominera, och våra barn får lära sig arabiska i skolan.
En arab i en enklav Frankrike förstår en arab i en enklav i Sverige eller England eller Tyskland så jag tror arabiska kommer ersätta engelska som handels språk i Europa.
Så du har nog rätt.
Tror inte någon vill sitta på ett möte med en kunds vd när kollegan kallar kundens vd för ”mannen”.
Eller kallar kundens VD för bror.
Eller ”eymannen lyssnalyssna”.
Att tala begriplig svenska är inget märkligt krav på den som ska representera ett företag utåt – eller helt enkelt kunna samverka med sina arbetskamrater.
Om en arbetsgivare befarar att en sökande av någon anledning inte passar för ett jobb, så visst kan man kalla det en fördom.
Men en fördom som kanske visar sig vara helt korrekt – vilket kan bli kostsamt för arbetsgivaren om han anställt fel person.
Utmärkt!
Svenska arbetsgivare tar tydligen Arbetsmiljölagen på allvar.
En självklarhet !!!!!!!
Ja, just därför… Ligga i hängmattan och inkassera försörjning för att man gjort sig o-anställbar. Att hålla sig undan kräver sitt yrkeskunnande.
”Rinkebysvenska och religiös klädsel försämrar chanserna till arbete”, självklart och naturligtvis är det så, det är bara journalistpacket och övriga eliten i Fjollträsk som blir upprörda över detta självklara faktum.
Men det är inte många företag som är så blenda-vita som aftonbladets redaktion.