Nu är det oroligt på mediernas ombonade redaktioner. Moderaterna i Hörby har varit involverade i något som verkar vara det mest skrämmande som hänt i Sverige under modern tid.

Moderaterna i Hörby har accepterat att ge sig stöd till kommunens största parti, Sverigedemokraterna. Detta för att få igenom sin egen politik i största möjliga mån.

Jag skulle inte bli förvånad om det skvimpade över en och annan droppe rödvin när den hemska nyheten kablades ut i etern. Nyheter Idag kan publicera några av reaktionerna och ni förstår säkert att vissa journalister på den vänstra sidan av yrkeskåren har en så nära döden-upplevelse man kan komma.

Csaba Bene Perlenberg på Expressen skriver:

”Agerandet i Hörby, som strider mot partilinjen, måste få konsekvenser. Annars är avståndstagandet från partiledningen bara retorisk teater. Uteslut eller dö”

Allas vår Anders Lindberg på Aftonbladet ger Perlenberg sitt stöd och förfasas över Moderaternas dubbelspel. Fast lite gladare idag är nog Lindberg i alla fall.

Fast närmast döden är nog den hårfagre Göran Greider, ständig gäst i SVT:s debattprogram.

”Det finns ingen särskild plats i helvetet för de lokala moderater som väljer att samarbeta med Sverigedemokrater. Hela helvetet tar emot dem”

Även från Moderaterna i Riksdagen kommer hårda ord mot kollegorna i Hörby. Att s.k. vänsterjournalister inte avgör vilka som samarbetar med vilka är en självklarhet. Desto mer intressant är att se hur Moderaterna som parti hanterar frågan. Att partiledningen, åtminstone utåt, inte har samma syn på demokrati som sina partikamrater i kommunerna märker vi tydligt.

324 av 609 moderatpolitiker svarade ja på frågan om ett stöd av SD i en enkät den 18/9.

I en undersökning från den 3/9 visade det sig att 64 procent av Moderaternas väljare vill se ett samarbete med SD.

Denna siffra hade växt till 76 procent för bara en vecka sedan.

Fast givet är att inte alla moderata kommunpolitiker har samma inställning till demokrati som de i Hörby och förmodligen många fler kommuner än så. En lokal kommunpolitiker som personkryssats in i kommunpolitiken, menar att ett samarbete med SD skulle förstöra allt som Moderaterna står för. Lite märkligt med tanke på att M kopierat stora delar av SD:s politik, men han kanske såg ljuset i tunneln under Reinfeldts olyckliga era?

Jag tycker Fredrik Antonsson (också han f.d. moderat) beskriver det ganska bra i sitt senaste blogginlägg.

”Med sin passiva tystnad bidrog moderaterna till att riksdagens tredje största parti inte fick någon vice talmanspost. Andra vice talman blev istället en före detta kommunist, tack vare moderaterna. Innan det hade man kommit överens om att förvägra landets tredje största parti allt vad rättvisa innebär i de olika utskotten. Även där ledde det passiva stödet till att gamla kommunister fick flytta fram sina positioner. I kommun efter kommun har moderaterna de förlorat stöd sökt vänskap med Miljöpartiet…//…Har moderaterna haft en ambition att vinna tillbaka de väljare som har flytt, hade det varit begåvat att visa att man förstår deras vägval och vilja”